Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

De statliga stimulansmedlen för suicidprevention har fungerat som en motor för att initiera, utveckla och förstärka det suicidförebyggande arbetet i län, regioner och kommuner. Rapporten kan bidra till fortsatt dialog om hur nationella satsningar bäst kan utformas för att ge stöd i praktiken.

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.

Du kan ta fram egen statistik över psykisk hälsa. På den här sidan visar vi ett flertal datakällor och hur du använder dem.

Flera av de hbtqi-strategiska myndigheterna i Sverige samlas i år igen på Pride House i Stockholm den 31 juli för en gemensam seminariedag. Tillsammans vill vi sprida kunskap om arbetet med att stärka rättigheter, hälsa och livsvillkor för hbtqi-personer i hela landet. Seminarierna är öppna för

Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Till det övergripande målet finns åtta målområden som är områden som har stor betydelse för människors livsvillkor.

Denna veckorapport publicerades den 4 april 2025 och redovisar läget för influensa vecka 13 (24–30 mars 2025).

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

Fysisk aktivitet bidrar till en ökad fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande, förbättrad inlärning, koncentration och sömnkvalitet. Trots detta sitter vi stilla en allt större del av dagen. Här hittar du information om arbetet med fysisk aktivitet och stillasittande.

För att stärka Sveriges beredskap inför framtida pandemier har Folkhälsomyndigheten, tillsammans med Chalmers och FOI, etablerat SEMAFOR – ett nationellt nätverk för modellering. Nätverket samlar myndigheter och universitet och ska underlätta samarbete och kunskapsutbyte vid kommande hälsokriser.

Folkhälsomyndigheten har ständig beredskap för att utföra mikrobiologiska laboratorieanalyser för smittämnen som är farliga för samhället. Vid myndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4) som dygnet runt, alla dagar i veckan, kan ta emot prov från landets vårdenheter för

Folkhälsomyndigheten har i instruktion av regeringen att dygnet runt tillhandahålla mikrobiologiska analyser avseende sådana agens som, om inte särskilda smittskyddsåtgärder vidtas, kan orsaka skada på personal, vårdstrukturer eller hela samhällsstrukturer. Denna diagnostik kallas

SARS-CoV-2 ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Biosäkerhet (biosafety) handlar om att förhindra oavsiktlig exponering för smittämnen eller oavsiktlig spridning till omgivning och miljö.

De viktigaste styrmedlen för det folkhälsopolitiska arbetet i Sverige är det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och Agenda 2030. Här beskrivs dessa och hur de hänger ihop, betydelsen av andra tvärpolitiska områden samt viktiga lagar inom folkhälsoområdet.

Här kan du läsa om vårt arbete med att förebygga självmord samt hitta kunskap och statistik om suicid. Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Förutom att liv går förlorade leder suicid till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda.

Ansvarsfull medierapportering är en viktig del i det suicidpreventiva arbetet. Rapportering om självmord, beroende på hur den görs, kan få både positiva och negativa konsekvenser.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för samordning och uppföljning inom friluftslivspolitikens nionde mål, friluftsliv för god folkhälsa. Det handlar om att skapa förutsättningar för alla människor att kunna vistas ute i naturen.

Det råder i Sverige en bred politisk enighet om att prioritera arbetet mot antibiotikaresistens. Sverige har genom mångårigt nationellt systematiskt arbete etablerat en hög kompetens inom området som är erkänd i det internationella samarbetet. Många låg- och medelinkomstländer saknar finansiella resurser liksom tillräcklig erfarenhet att implementera sina nationella handlingsplaner mot antibiotikaresistens…

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur

Den här rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017. Det omfattar det suicidpreventiva arbete som bedrivs av Folkhälsomyndigheten, andra berörda myndigheter och den ideella sektorn. Vi presenterar också aktuell statistik om

Isolaten från insamling vecka 11 och 34 ingår i en gemensam rapport från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket.

På denna sida hittar du kunskapsstöd om att främja psykisk hälsa uppdelat på olika åldersgrupper och arenor. Observera att en del material kan passa under flera rubriker.

Denna veckorapport publicerades den 6 mars 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 9 (24 februari–2 mars 2025).

Mycobacterium tuberculosis (multiresistent) ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

På denna sida kan du skriva vad du tycker inte fungerar som det borde vad gäller tillgänglighet på vår webbplats.