Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Nej, det finns ingen medicinsk anledning att göra en ultraljudsundersökning innan den gravida får vaccin mot säsongsinfluensa.

Nej, det finns ingen koppling mellan vaccination mot säsongsinfluensa och narkolepsi. Narkolepsi har endast påvisats i samband med vaccination med det vaccin som användes under pandemin 2009 (Pandemrix). Detta vaccin används inte i Sverige sedan 2010. Mer om vaccination mot influensa

Nej, det finns inget kvicksilver eller tiomersal i något av de vacciner mot säsongsinfluensa som används i Sverige. Allt innehåll i ett vaccin redovisas i produktresuméerna på Läkemedelsverkets webbplats. Innehållet i vaccin (lakemedelsverket.se)

Om vaccinet tas i förebyggande syfte behövs två doser vaccin med minst fyra veckors tidsintervall för att det ska ge ett bra skydd mot mpox. Ett immunsvar utvecklas redan efter första dosen vaccin, men ett bra skydd uppnås först två veckor efter den andra dosen.

Ja. MPR-vaccinet kan ges vid samma tillfälle som det hexavalenta vaccinet och pneumokockvaccinet. Immunförsvaret har en mycket god förmåga att ta hand om flera agens samtidigt. Det är viktigt att varje vaccin bereds på rätt sätt och att de inte blandas ihop. Olika injektionsställen för respektive vaccin ska alltid användas.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

De vaccin som används mot covid-19 i Sverige uppdateras regelbundet för att ge ett bra skydd mot allvarlig sjukdom och död orsakat av de virusvarianter som sprids. Mer om varianter av viruset som orsakar covid-19

Det viktigaste skälet till utvecklingen av kombinationsvacciner är att det minskar antalet injektioner. Alla vacciner har från början tagits fram som enskilda vacciner, och därefter har man utarbetat kombinationsvacciner. Detsamma gäller till exempel vaccin mot difteri och stelkramp eller kombinerat vaccin mot hepatit A och B. Kraven för godkännande av kombinationsvacciner är desamma som för enskilda…

Det finns i nuläget inget godkänt vaccin mot marburg. Vården inriktas i stället på att behandla och lindra patientens symtom, inklusive vätsketillförsel, samt intensivvård för att hantera symtom hos sjuka individer.

Om du har vaccinerat dig mot HPV har du ett gott skydd mot de cancerformer som viruset kan orsaka, oavsett vilket vaccin du tagit. Detta beror på att alla HPV-vacciner skyddar mot de två virustyper (typ 16 och 18) som orsakar flest cancerfall. För de som redan är fullvaccinerade med två eller tre doser två- eller fyrvalent HPV-vaccin (Cervarix eller Gardasil) finns…

Det mest effektiva sättet att begränsa effekterna av en pandemi med influensa är att erbjuda hela eller delar av befolkningen vaccin. Men det tar tid att ta fram ett vaccin mot influensa. Innan ett vaccin är tillgängligt kan antivirala läkemedel bidra till att minska risken för individen och fördröja pandemins förlopp. När vaccinet väl finns tillgängligt är antivirala läkemedel fortfarande viktiga…

Information från Folkhälsomyndigheten

Alla vaccinationer mot covid-19 ska registreras i det nationella vaccinationsregistret av den som vaccinerar dig. Den information som ska registreras är personnummer eller samordningsnummer, datum för vaccination, vilket vaccin som använts, vårdgivare som ansvarat för vaccinationen och dosnummer för vaccin mot covid-19. Detta görs för att kunna följa upp…

Skyddseffekten av HPV-vaccin mot cellförändringar, cancer och kondylom samt förekomsten av olika biverkningar kommer att följas fortlöpande genom både kliniska studier och uppföljning av vaccinationsprogram. Alla doser av HPV-vaccin som ges inom barnvaccinationsprogrammet registreras i det nationella vaccinationsregistret. Detta gör det möjligt att följa…

Ja. Vaccinet är godkänt för användning från 9 månaders ålder. Om barnet ska resa utomlands eller om det pågår ett mässlingsutbrott i närområdet är det lämpligt att ge en extra dos vaccin från denna ålder, eftersom det i dessa fall rör sig om en ökad smittrisk. Vid särskilt hög smittrisk kan MPR-vaccin ges redan från 6 månaders ålder genom så kallad off-label användning. Observera att det krävs läkarordination…

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Nej. HPV-vaccin ger inte skydd mot andra sexuellt överförbara infektioner och därför är det mycket viktigt att använda kondom för att inte bli smittad av till exempel klamydia. Användningen av kondom minskar risken för smittspridning av HPV men skyddar inte helt eftersom smittan kan finnas i hud som inte täcks av kondom.

Det är inte nödvändigt att vaccinera om sig med ett annat HPV-vaccin. Alla HPV-vacciner ger ett starkt skydd mot de två HPV-typer (typ 16 och 18) som orsakar flest cancerfall både hos kvinnor och män.

HPV-vaccin finns tillgängligt på många vaccinationsmottagningar runt om i landet. De kan även ge råd om HPV-vaccination är aktuellt för dig, hur många doser du behöver, med mera. Priset för vaccination mot HPV bestäms av respektive vaccinationsmottagning.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper innehåller prioriteringar vid vaccinbrist. Vid begränsad vaccintillgång bör vaccindoser reserveras för vaccination av riskgrupper. Rekommendationerna innehåller även en prioriteringsordning mellan riskgrupperna om sådan

Nej, det levande försvagade influensavaccinet ska inte ges till gravida. Detta vaccin (Fluenz tetra) ges som nässpray till barn 2–17 år. Gravida rekommenderas att vaccinera sig med ett inaktiverat influensavaccin som ges som injektion och innehåller delar av avdödat virus.

De studier som gjorts beskriver ett bra skydd mot allvarlig RSV-infektion av monoklonala antikroppar. Läkemedlen fungerar ungefär som ett vaccin, men ger skydd under en kortare tid än en vaccination. Ett av läkemedlen har effekt i ca en månad och behöver upprepas under säsongen och det andra läkemedlet har effekt under fem – sex månader.

Vattkoppsvaccin ger ett bra skydd mot vattkoppor, men inget vaccin ger ett totalt skydd mot sjukdom. Det finns alltid en liten risk för att få sjukdom trots vaccination, om den som blivit vaccinerad träffar en person som är smittsam med vattkoppor. Den som blir sjuk trots vaccination brukar få en lindrigare sjukdom än ovaccinerade personer.

Det är upp till den vaccinerande enheten att besluta om eventuella kostnader för vaccin och besök för vaccinationer som inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Regioner har därför möjlighet att ta ut en kostnad för MPR-vaccination av barn före 12 månaders ålder.