Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten redovisar resultatet av en egenprovtagning av covid-19 i region Stockholm under perioden 26:e mars och 3:e april 2020. Resultaten visar att ca 2,5 % Stockholmarna bar på SARS-CoV-2, det virus som orsakar covid-19, i de övre luftvägarna vid tidpunkten för undersökningen.

Förslaget bygger på analyser och underlag som myndigheter, organisationer och föreningar har lämnat, breda dialoger med många aktörer verksamma inom området, till exempel representanter från kommuner och regioner samt vägledande principer för arbetet inom området som pekats ut i internationella

Återrapportering av regeringsuppdraget att genomföra samordnade nationella informationsinsatser om vaccination mot covid-19 riktade till allmänheten. Rapporten riktar sig även till tjänstemän och kommunikatörer vid nationella, regionala och lokala myndigheter.

Guiden ger stöd i arbetet att få förståelse för vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans. Den ger även stöd i att lättare utveckla och genomföra både anpassade och breda insatser för att öka och behålla vaccinationstäckningen och acceptansen. Relaterad information

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Den 14 november 2016 bedömdes detta utbrott av enterohemorragisk E. coli-infektion (Ehec) vara över. Sedan juli 2016 har åtta fall kunnat kopplas samman i en smittspårning av ehec O157. Fallen kommer från Skåne och Blekinge.

3 augusti 2021 Nästa år kommer sannolikt en större andel av befolkningen att erbjudas en påfyllnadsdos av ett vaccin mot covid-19, men omfattningen är i dagsläget oklar. Vissa riskgrupper kan eventuellt få en tredje dos redan till hösten. Folkhälsomyndigheten bedömer att tillgången på vacciner

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn i åldern 2–5 år bör använda skärmar för att utvecklas och må bra.

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn och unga kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur du som är 13–18 år kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.

Den här tillsynsvägledningen utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10) om temperatur inomhus ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

3 februari 2020 Folkhälsomyndighetens särskilda arbetsgrupp, som bildades 21 januari med anledning av utbrottet, övergår i en krisledningsorganisation. Syftet är att hantera den ökade belastningen på myndigheten samt bättre kunna bistå allmänheten och övriga myndigheter. 5 februari 2020

1 oktober 2020 Nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten innebär att personer som bor tillsammans med någon som är sjuk i covid-19 inte får gå till arbetet och därmed har rätt till smittbärarpenning under tiden man är hemma utan att vara sjuk. 2 oktober 2020 Covid-19-pandemin har påverkat vaccinationsprogrammen i många länder…

2 december 2021 Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram förslag till nya åtgärder som kan införas vid ökad smittspridning av covid-19 och ökad belastning på sjukvården. Åtgärderna införs oberoende av varandra i olika steg utifrån en sammanvägd bedömning av vaccinationsgrad,

Resultaten från undersökningen visar att den sexuella hälsan generellt sett är god i befolkningen, men skillnader i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter finns mellan grupper utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och sexuell identitet.

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur ungdomar kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition under rapportperioden; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Rapporten är en kunskapssammanställning om hälsoeffekter av värme och av vetenskapligt förankrade råd för att hantera negativa hälsoeffekter av höga temperaturer i Sverige.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Rapporten är ska stödja och stimulera till ett lokalt och regionalt systematiskt kvalitetsarbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner och för en ansvarsfull antibiotikaanvändning inom kommunal vård- och omsorg.

Rapporten visar att personer 65 år och äldre som vaccinerade sig med en påfyllnadsdos mot covid-19 under hösten 2022 fick ett betydligt bättre skydd mot allvarlig sjukdom och död under efterföljande vinter, än de som avstod en påfyllnadsdos.

Den här vägledningen vänder sig främst till kommunerna, och ska fungera som ett stöd i deras arbete med att spåra och undanröja objektburen smitta. Vägledningen tydliggör kommunens ansvar enligt miljöbalkens 9 kapitel 14–15 §§.

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.