Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med

Barn och unga rör sig allt mindre och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper. Samtidigt vet vi att rörelse är viktig för hälsa, mående och förmågan att klara skolan. Här får du en övergripande bild av barn och ungas rörelsevanor och betydelsen av fysisk aktivitet.

Nu mobiliserar sig hela samhället i en nationell kraftsamling för att förbättra möjligheterna till vardagsrörelse. Här kan du läsa om kraftsamlingen och vad den innebär.

Vilket ansvar har du som hanterar hälsofarliga varor? Här kan du som hanterar hälsofarliga varor läsa om dina skyldigheter.

Regeringen har beslutat om vilka kriterier som föreningar och kulturskolor som vill ingå i Fritidskortets register ska uppfylla. När Fritidskortet lanseras i september kommer föräldrar och vårdnadshavare kunna söka och välja bland de föreningar och kulturskolor som finns i registret.

Senaste internetversionen av författningen. Den konsoliderade versionen är en sammanställning av alla gällande föreskrifter och allmänna råd, från grundförfattning till senaste ändringsförfattning.

Folkhälsomyndighetens rapport beskriver resultat om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Med äldre avses personer i åldrarna 65–84 år.

Från och med den 2 juli 2026 utreder Folkhälsomyndigheten alla suicid bland barn under 18 år. Syftet är att öka kunskapen och förhindra framtida fall.

Faktabladet sammanfattar resultatet från en litteraturöversikt som belyser hinder och möjligheter i arbetet med att införa och upprätthålla rökfria miljöer i skolan. Faktabladet vänder sig till dig som planerar, utvecklar och beslutar om hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolan.

Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

De här anvisningarna avser ansökan för verksamhetsbidrag.

Rapporten sammanställer resultat från en enkätundersökning om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden hos barn och unga i åldrarna 12–20 år som sökt skydd i Sverige men ännu inte beviljats uppehållstillstånd (asylsökande). Data samlades in mellan oktober 2018 och januari 2019.

Rapporten ger vägledning och rekommendationer för att främja god sömn. Här finns tips om rutiner, sovmiljö och aktiviteter som stödjer sömnen – från spädbarn till unga vuxna.

Kunskapsöversikten för hälso- och sjukvårdspersonal är ett stöd inför samtal med gravida om vaccination mot influensa.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att arbeta med folkhälsa. Det betyder att vi arbetar för att alla människor som bor i Sverige ska må bra och leva ett bra liv. Och vi försöker skydda människor från att bli smittade av olika sjukdomar.

Här finns ett urval av material om psykisk hälsa och suicidprevention.

Följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2020–2025. I denna myndighetsgemensamma promemoria sammanfattas Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten slutsatser.

Denna veckorapport publicerades den 17 januari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 2 (6–12 januari 2025). Specialavsnitt: Sentinelövervakningen.

Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska

Den psykiska hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Dessa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.

I en undersökning som Folkhälsomyndigheten gjort med vårdnadshavare till barn 8–16 år framgår att många, men inte alla barn har en meningsfull fritid. Undersökningen visar att deltagande i organiserade fritidsaktiviteter kan bidra till en meningsfull fritid.