Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten sammanfattar resultat från svensk forskning om ungdomsmottagningar och vänder sig till dig som arbetar vid en ungdomsmottagning eller arbetar strategiskt med ungdomsmottagningar.

En kartläggande litteraturöversikt inom området hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Denna rapport handlar om motiverande samtal (MI) bland unga och unga vuxna (16-29 år) inom områdena hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

Smittskyddet är en viktig del av folkhälsoarbetet och vi arbetar på flera sätt för att förhindra att sjukdomar sprids mellan människor. Det här är några exempel: Vi arbetar för att alla ska ha tillgång till vaccin. Vaccinationer skyddar barn och vuxna mot sjukdomar som kan ge allvarliga besvär och livslånga skador. Vi arbetar…

En god beredskap är avgörande inför nästa pandemi och det kräver att hela samhället förbereder sig. Pandemier medför ofta hög sjuklighet och dödlighet, vilket leder till en överbelastning av sjukvården. Folkhälsomyndigheten ger därför stöd till regionerna och andra aktörer i deras beredskapsarbete.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2022 spreds mpox (tidigare apkoppor) för första gången i större utsträckning utanför Afrika. Infektionen spreds främst via sexuella kontakter, huvudsakligen bland män som har sex med män (MSM). Sjukdomen har även förekommit hos ett fåtal kvinnor och barn som haft

Bakgrund Paratyfoidfeber orsakas av salmonella Paratyphi och räknas till de svåraste salmonellainfektionerna. Sjukdomen kan leda till blodförgiftning. Bakterien utsöndras med avföringen och förekommer framförallt hos människa, men kan eventuellt även förekomma hos husdjur. Smittöverföring sker

Bakgrund Gula febern förekommer i Afrika, Central- och Sydamerika men inte i Asien eller Stillahavsregionen. Under de senaste decennierna har uppemot 90 procent av alla humanfall rapporterats från utbrott på den afrikanska kontinenten. Sedan 2016 pågår ett utbrott i sju sydamerikanska länder som är

Rabies är en virussjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Smittan kan finnas hos flera olika arter av däggdjur. Bett från infekterade hundar orsakar flest fall bland människa.

Under 2012 rapporterades 17 fall av paratyfoidfeber, vilket är jämförbart med de senaste 10 åren, men ändå en ökning sedan 2011, då endast 8 fall rapporterades. Totalt rapporterades 11 fall av tyfoidfeber under 2012, jämfört med 16 fall 2011 och 23 fall 2010. Antalet fall var lågt jämfört med åren

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

This report describes the monitoring and surveillance systems for influenza in use during the 2024–2025 winter season and the results of both epidemiological and virological surveillance. Data are also compared to previous influenza seasons. See also the tables and figures section as well as the

This report describes epidemiological and virological surveillance results for the 2023-2024 influenza season in Sweden. Data are also compared to previous influenza seasons.

Candidozyma auris har under senare år uppmärksammats som en globalt spridd multiresistent jästsvamp som orsakar svåra vårdrelaterade infektioner. I Sverige har Candidozyma auris endast förekommit i enstaka fall hos personer som vårdats på sjukhus i andra länder.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Rapporten är en systematisk kartläggning av den senaste forskningen. Resultaten kan bidra till att stärka Folkhälsomyndigheten och våra målgruppers uppdrag att följa upp och rapportera om hälsan hos migranter som befinner sig i höginkomstländer och som löper risk att drabbas av ohälsa.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

I rapporten presenterar vi erfarenheter, resultat och lärdomar från ett urval av dessa projekt som på olika sätt handlar om att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Rapporten riktar sig till tjänstemän och andra intressenter på nationell, regional och lokal nivå som är involverade i planering av folkhälsoinsatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

I Folkhälsomyndighetens återrapport för speluppdraget under 2023 lyfts det stora behovet av en fortsatt uppföljning av spelande och spelproblem. Vikten av att ungas spelande adresseras och behovet att ytterligare stärka det lokala, regionala och ideella spelförebyggande arbetet är andra slutsatser

Rapporten sammanfattar stödstrukturens första år (2021) och identifierar viktiga områden för fortsatt arbete kommande år.