Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

På den här webbsidan finns kunskap, stöd och verktyg för dig som arbetar med att genomföra insatser inom olika folkhälsoområden.

Klimatförändringen leder till högre temperaturer och längre och intensivare värmeböljor. Folkhälsomyndigheten har vägledningar och handlingsplaner för det förebyggande arbetet med att skydda människors hälsa vid värmeböljor.

I den åttonde och sista fasen av arbetet lägger ni fokus på fortsatt utvecklingsarbete samt spridning av resultat och erfarenheter.

Här kan du som är miljö- och hälsoskyddsinspektör hitta vägledning om inomhusmiljön i asylboenden och hur tillsynen enligt miljöbalken kan bedrivas. Vägledningen kan också användas av Migrationsverket, leverantörer och fastighetsägare som ansvarar för asylboenden, till exempel när ett

Det finns många organisationer dit du kan vända dig för hjälp och stöd om du blir utsatt för elakheter och mobbning på nätet, eller ännu allvarligare saker.

Här hittar du verktyg för att själv ta fram statistik över hälsa och hälsans bestämningsfaktorer samt miljöhälsa för olika grupper inom många områden inom folkhälsa. Använd verktygen för att följa utvecklingen i just din kommun, ditt län eller på nationell nivå.

I rapporten sammanfattas resultaten från utvärderingen av Länsstyrelsens kunskapsstöd om barn och ungas skärmtid och spelande. Syftet med utvärderingen var att undersöka vilken spridning materialet fått och hur användbara föräldrar och lärare upplevde att filmerna i kunskapsstödet var.

Folkhälsomyndigheten har sammanställt kunskap om hälsoeffekter av höga temperaturer och tagit fram vägledning och informationsmaterial som stöd i samhällets hantering.

Många vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, IF, lever ett stillasittande liv som kan leda till ohälsa och minskad livskvalitet. Ett nytt kunskapsstöd visar hur omgivningen kan göra för att främja ett aktivt liv, och hur de hinder som finns kan övervinnas.

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 7 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Fysisk aktivitet är en av de viktigaste påverkbara faktorerna för god hälsa och livskvalitet. Här hittar du som är beslutsfattare, chef eller yrkesverksam inom vård och omsorg kunskapsstöd inom fysisk aktivitet för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF).

Låg vaccinationstäckning kan ha många orsaker. På denna sida beskrivs studier och projekt som undersökt möjliga orsaker till lägre vaccinationstäckning i vissa grupper och insatser som gjorts för att höja täckningsgraden.

Det krävs en hel del praktiska förberedelser för att genomföra en insats. I den femte fasen säkerställer ni att alla nödvändiga resurser finns på plats.

Här kan du som är miljö- och hälsoskyddsinspektör hitta samlad vägledning om inomhusmiljön i skolor och förskolor och hur tillsynen enligt miljöbalken kan bedrivas. Även för dig som ansvarar för eller arbetar på en skola eller förskola finns information som du kan använda dig av, exempelvis när ett

Engagera dig i dina barns digitala liv, prata med dem om vad de gör. Det är ett av flera råd till föräldrar i den vägledning för en balanserad skärmanvändning som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Vägledningen innehåller även tips på vad ungdomar kan göra själva.

Vänd dig direkt till en vuxen eller en vän om du blir mobbad på nätet eller kontaktad av någon på ett sätt som inte känns bra, eller om du ser något skrämmande eller obehagligt. Du är inte ensam, och det finns hjälp att få.

Är du trött i skolan för att du skrollat i mobilen långt in på natten? Känns det som att spelandet tar över ditt liv? Eller att alla andra på sociala medier är mer lyckade än du? Då är du inte ensam. Skärmar påverkar hur du mår – och det finns hjälp att få.

Affischen presenterar hur tonåringar i åldrarna 13-18 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 2-5 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 6-12 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Många plattformar och appar är utformade för att snabbt förhöja positiva känslor och dämpa negativa, och för att vi ska vilja använda dem mer och mer. Det innebär risk för beroendeliknande användning av digitala medier.

Rapporten ger en övergripande bild av kunskapsläget om universella arbetsplatsbaserade interventioner som syftar till att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. Resultaten bygger på en kartläggande litteraturöversikt och tyder på att det finns goda möjligheter att få både kortsiktiga och mer

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.