Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Klimatförändringen har flera negativa konsekvenser för människors hälsa. I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet. Det visar Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.

Rapporten sammanfattar kunskaper från en enkätstudie om föräldraskapets betydelse för ungas användning av alkohol, narkotika, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar (ANTS) och även kopplingen till psykisk hälsa i Sverige idag.

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

Det här faktabladet sammanfattar de viktigaste resultaten och slutsatserna från uppdraget. Det riktar sig till alla som vill ha ökad kunskap om socioekonomiska skillnader i hälsa.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

Swelogs är en undersökning om spel och hälsa. Det är en av världens mest omfattande långsiktiga befolkningsstudie när det gäller relationen mellan spel om pengar och hälsa.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer som bor i Sverige.

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Men skolan kan inte agera på egen hand.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Registrera dig till informationsbrev om en god och jämlik miljörelaterad hälsa. Se även utskickade informationsbrev på denna sida.

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa.

Vårdnadshavare ser familjecentralen som en tillgänglig, trygg och välkomnande arena där de kan dela erfarenheter och få stöd och barnen ges möjlighet att leka. Den övergripande slutsatsen i en rapport om familjecentralers betydelse för familjers hälsa är dock att det behövs mer forskning, inte minst fler studier om familjecentraler av nordisk modell.

Delrapport med resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018.

Många samhällsaktörer uppfattar att de arbetar med insatser kopplade till existentiella frågor, men det finns flera olika tolkningar av begreppet existentiell hälsa. Det visar en ny kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort på uppdrag av regeringen.

Faktabladet sammanfattar resultaten från en kvalitativ studie med kvinnor som har fött barn. Resultaten visar att den sexuella hälsan förändras efter graviditet och förlossning.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna det nationella arbetet inom områdena psykisk hälsa och suicidprevention. I samordningsuppdraget lägger vi fokus på att bygga långsiktiga strukturer för samverkan mellan olika aktörer på nationell nivå.

En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) som beskriver hur covid-19-pandemin har påverkat befolkningens hälsa. Rapporten vänder sig till dig som är aktör med uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till ideella organisationer inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, branschorganisationer och partssammansatta organ på arbetsmarknaden inom området psykisk hälsa och suicidprevention i arbetslivet.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Ett faktablad om barns miljörelaterade hälsa som visar att det finns socioekonomiska skillnader både vad gäller exponering för riskfaktorer och tillgång till hälsofrämjande faktorer.

Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa utvecklingen av övervikt och fetma.

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.