Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Det viktigaste skälet till utvecklingen av kombinationsvacciner är att det minskar antalet injektioner. Alla vacciner har från början tagits fram som enskilda vacciner, och därefter har man utarbetat kombinationsvacciner. Detsamma gäller till exempel vaccin mot difteri och stelkramp eller

Allvarliga biverkningar efter MPR-vaccination är mycket ovanliga. Av dem som får feber kan enstaka barn drabbas av en feberkramp. Det inträffar i så fall vanligen i samband med en snabb temperaturstegring. I mycket sällsynta fall kan ett barn drabbas av tillfällig trombocytopeni (lågt antal blodplättar) efter MPR-vaccination. Allvarliga allergiska biverkningar i form av astma, nässelutslag och allergisk…

Nej. I bland annat Danmark, Finland och USA har det gjorts stora epidemiologiska studier där man har jämfört förekomsten av autism och kronisk tarmsjukdom före och efter införandet av MPR-vaccination i respektive land. Inte i någon studie har man hittat något samband mellan vaccinationen och utveckling av någon av sjukdomarna. Världshälsoorganisationen…

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Information från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Ja. Vaccinet är godkänt för användning från 9 månaders ålder. Om barnet ska resa utomlands eller om det pågår ett mässlingsutbrott i närområdet är det lämpligt att ge en extra dos vaccin från denna ålder, eftersom det i dessa fall rör sig om en ökad smittrisk. Vid särskilt hög smittrisk kan MPR-vaccin ges redan från 6 månaders ålder genom så kallad off-label användning. Observera att det krävs läkarordination…

Ja, alla vaccinationer är frivilliga, men en senarelagd vaccination innebär att barnet är mottagligt för mässling, påssjuka och röda hund under en längre del av sitt liv. Det riskerar då att insjukna i samband med en utlandsresa eller om det uppstår smittspridning i Sverige.

Den som inte vaccineras löper en risk att bli smittad, särskilt vid utlandsresor, vilket dels innebär att man riskerar att bli sjuk och få allvarliga komplikationer, och dels att man kan sprida smitta till andra. Om man insjuknar i vuxen ålder är det vanligt att sjukdomsförloppet blir svårare.

Alla barn erbjuds MPR-vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, vid 18 månaders ålder och i årskurs 1 eller 2. Om barnet har missat någon av doserna eller om man är osäker på om barnet har fått alla vaccinationer enligt schemat, bör man i första hand ta kontakt med barnets barnavårdscentral eller skolsköterska (beroende på barnets ålder). Alla barn har rätt till kostnadsfri kompletterande…

Blod, plasma och gammaglobulinpreparat innehåller antikroppar mot mässling, påssjuka och röda hund. Därför bör man vänta tre månader innan MPR-vaccin ges för att vaccinet ska ge full effekt.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Ja. MPR-vaccinet kan ges vid samma tillfälle som det hexavalenta vaccinet och pneumokockvaccinet. Immunförsvaret har en mycket god förmåga att ta hand om flera agens samtidigt. Det är viktigt att varje vaccin bereds på rätt sätt och att de inte blandas ihop. Olika injektionsställen för respektive vaccin ska alltid användas.

Barnen får ett bättre skydd, både på kort och lång sikt, om de är lite äldre vid vaccinationen, eftersom immunsystemet då har mognat mer. Detta är viktigt för barnet, som får ett bättre skydd, och för befolkningsimmuniteten på sikt.

Regioner har inte någon skyldighet att erbjuda MPR-vaccinationer före 12 månaders ålder, eftersom dessa inte omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Som regel ingår det inte heller i BVC:s uppdrag att tillhandahålla resevaccinationer. I en del regioner har man ändå valt att erbjuda yngre barn MPR-vaccination på BVC, till…

MPR-vaccin, som innehåller levande försvagade virusstammar, kan försvaga tuberkulinreaktionen. Om man givit MPR-vaccin bör man vänta en månad med att sätta PPD. Om PPD givits först kan MPR-vaccin ges när hudtestreaktionen utvärderas (vanligtvis på tredje dagen efter det att tuberkulintestet satts).

Nej, varken testikelinflammation eller sterilitet har rapporterats efter MPR-vaccination. De virusstammar som ingår i MPR-vaccinet är försvagade. Om pojkar däremot smittas av påssjuka efter pubertetsstart kan de få testikelinflammation. Sterilitet efter påssjuka är dock ovanligt.

Eftersom mässling är mest smittsam av de tre sjukdomarna, så ökar troligen först antalet mässlingsfall varje år, och senare även antalet fall av påssjuka eller röda hund. Efter 5-10 år kan det uppstå större epidemier av mässling hos mottagliga individer. Ett exempel på vad som kan hända om färre

Misstankar om att MPR-vaccin skulle kunna orsaka autism tog fart i och med en studie publicerad 1998 i den vetenskapliga tidskriften The Lancet med efterföljande stor medial uppmärksamhet. Studien som var genomförd av en engelsk forskargrupp handlade om kronisk tarmsjukdom hos tolv barn med utvecklingsstörningar. Bland resultaten redovisades att föräldrar till åtta barn i studien kopplade uppkomsten…

The report presents results from a pilot test of Tailoring Immunization Programmes (TIP), a method developed by WHO/Europe to identify barriers and motivating factors to MMR vaccination in communities with low coverage in Sweden.

En dos MPR-vaccin ger cirka 95 procent av alla vaccinerade individer skydd mot sjukdomarna. Det finns dock individer som trots vaccination inte får skydd. Den andra dosen ges för att dessa ska få en ny chans. Den andra dosen gör också att ett långvarigt skydd upprättas. Eftersom mässling, påssjuka och röda hund numera är så sällsynta i Sverige kan skyddet nämligen inte förstärkas genom att man utsätts…