Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här listas publikationerna inom området psykisk hälsa och suicidprevention som har publicerats av Folkhälsomyndigheten de senaste åren.

Kartläggning för att utveckla kunskapen om och arbetet med existentiell hälsa inom folkhälsopolitiken, publikationerna är återredovisning av regeringsuppdrag.

I maj 2014 deklarerade WHO i enlighet med det internationella hälsoreglementet (IHR) att poliosituationen utgör ett internationellt hot mot människors hälsa. Då utfärdades tillfälliga rekommendationer till drabbade länder, bland annat om vaccination. Sedan dess träffas en kommitté var tredje månad för att göra en ny bedömning av situationen och har löpande förlängt dessa rekommendationer.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Men skolan kan inte agera på egen hand.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Registrera dig till informationsbrev om en god och jämlik miljörelaterad hälsa. Se även utskickade informationsbrev på denna sida.

Vårdnadshavare ser familjecentralen som en tillgänglig, trygg och välkomnande arena där de kan dela erfarenheter och få stöd och barnen ges möjlighet att leka. Den övergripande slutsatsen i en rapport om familjecentralers betydelse för familjers hälsa är dock att det behövs mer forskning, inte minst fler studier om familjecentraler av nordisk modell.

Barn behöver tillgång till en hälsofrämjande utemiljö där de kan röra sig och andas frisk luft. Detta behöver säkerställas när utemiljöer planeras, utformas och förvaltas.

I Sverige har vi valt att kräva hälsodeklaration under vissa omständigheter. Hälsodeklarationen syftar till att tidigt upptäcka och hantera hot mot människors hälsa.

Vid extraordinära händelser kan WHO deklarera ett "internationellt hot mot människors hälsa" (Public Health Emergency of International Concern, PHEIC). Här beskriver vi vad deklarationen innebär, hur beslut fattas och vilken roll Folkhälsomyndigheten har.

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har lett till stora förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Vi har tagit fram en rapport om hur pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat ungas hälsa, levnadsvanor, upplevelser och erfarenheter under 2021.

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar medel i enlighet med förordning (2020:429) om statsbidrag till ideella organisationer inom området för psykisk hälsa och suicidprevention.

Många samhällsaktörer uppfattar att de arbetar med insatser kopplade till existentiella frågor, men det finns flera olika tolkningar av begreppet existentiell hälsa. Det visar en ny kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort på uppdrag av regeringen.

Klimatförändringen har flera negativa konsekvenser för människors hälsa. I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet. Det visar Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.

I dagarna skickar Folkhälsomyndigheten ut enkätundersökningarna SRHR2024 och Menstruell hälsa 2024 till 60 000 respektive 20 000 personer i Sverige. Syftet är att få kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och om menstruell hälsa.

Kunskapsstöd om hur olika aspekter av psykisk hälsa och risk- och skyddsfaktorer fördelar sig i olika grupper.

Folkhälsans utveckling - webbinarium inspelat den 27 april 2022.

I Sverige har befolkningen generellt en god sexuell och reproduktiv hälsa, men det finns skillnader mellan olika samhällsgrupper. En viktig orsak till dessa hälsoskillnader är att människor har ojämlika livsvillkor.

Folkhälsomyndigheten har gjort en kartläggning av äldres psykiska hälsa med särskilt fokus på att lyssna på de äldre själva. I december kommer en kortversion av kartläggningen Samma behov – andra förutsättningar.

Swelogs är en undersökning om spel och hälsa. Det är en av världens mest omfattande långsiktiga befolkningsstudie när det gäller relationen mellan spel om pengar och hälsa.

Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur- och kulturmiljö. Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och att utöva friluftsliv där allemansrätten är grunden.

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta förebyggande och tidigt upptäcka symtom.

Psykisk ohälsa, t.ex. besvär av ångest, depression och stress, är den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till en studentmottagning. Högskolor och universitet är därmed en viktig arena för att nå unga vuxna med insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa.