Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Resultaten från undersökningen visar att den sexuella hälsan generellt sett är god i befolkningen, men skillnader i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter finns mellan grupper utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och sexuell identitet.

En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler

Vårt samhälle och vår närmiljö påverkar vår psykiska hälsa. Under vilka förhållanden vi föds, lever, arbetar och åldras skapar förutsättningar för hur vi mår. Här förklarar vi hur samhället, våra rättigheter och våra relationer kan stärka eller utmana vår psykiska hälsa.

Faktabladet handlar om erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisning. Det bygger på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att nästan en femtedel av

Nya resultat från befolkningsundersökningen SRHR2024 visar på utsatthet hos hbt-personer. Även om en majoritet uppger att de mår bra är det många som berättar om kränkande behandling och olika former av våld.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 188 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 1 636 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 511 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 2 278 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 241 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 238 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.

Den del av vår hälsa som rör existentiella frågor är en viktig del i arbetet för en god hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas.

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

Arbetet med att främja hälsa, rättigheter och goda livsvillkor bland hbtqi-personer sker genom en rad insatser inom olika delar av samhället. Men det finns fortfarande utmaningar när det gäller lika rättigheter och möjligheter, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Faktabladet sammanfattar resultaten från en kvalitativ studie med kvinnor som har fött barn. Resultaten visar att den sexuella hälsan förändras efter graviditet och förlossning.

En nationell strategi mot ensamhet. Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.

Faktabladet beskriver vad ensamhet är och vilka riskfaktorer och konsekvenser som finns.

Faktabladet är sammanfattning av den nationella strategin som Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram. Det övergripande målet är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen.

Folkhälsomyndigheten deltar under Järvaveckan med ett seminarium på temat Gå, dansa, lek – samtal om hälsa och gemenskap. Fritidskortet finns också på plats och informerar om en meningsfull fritid för barn och unga.

Ta del av forskningen bakom rekommendationer och vägledning för barns och ungas digitala medieanvändning. Du hittar också rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändning.

Nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten ska ge verksamheter stöd i arbetet med att stärka äldre personers psykiska hälsa och tillgodose deras olika behov. Främst handlar det om att öka kunskapen om psykisk hälsa och åldrande, och att involvera äldre i frågor som berör dem.

Den här vägledningen stödjer arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos äldre personer. Den riktar sig till dig som arbetar inom kommunal eller regional verksamhet, eller som är anställd eller engagerad i en civilsamhällesorganisation som möter äldre.

Skolan är viktig för att främja en god hälsa för barn och unga. Skolan kan förebygga tobaks- och nikotinbruk både genom sitt grunduppdrag och genom specifika insatser. Här presenteras information om rökfria skolgårdar och kunskap om tobaks- och nikotinförebyggande arbete. Innehållet riktar sig till

Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.