Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Balans i vardagen handlar om att skärmtid inte ska tränga undan sådant som är viktigt att göra och sådant som man mår bra av. Det kan till exempel gälla att sköta skolan, sova bra, umgås med familj och vänner, ägna sig åt fritidsintressen (utanför skärmen) och röra på sig.

Denna veckorapport publicerades den 8 november 2024 och redovisar läget för covid-19 vecka 44 (28 oktober 2024–3 november 2024).

Rapporten beskriver barn och ungas rörelsemönster baserat på resultat från ett nationellt urval av 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare. Resultaten ger, förutom kunskap om barn och ungas rörelsemönster, även kunskap om samband mellan fysisk aktivitet, inaktivitet och hälsa.

Denna veckorapport publicerades den 7 februari 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 5 (27 januari–2 februari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 2 oktober 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 39 (22–28 september 2025).

Denna veckorapport publicerades den 4 september 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 35 (25–31 augusti 2025).

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.

Denna veckorapport publicerades den 20 februari 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 7 (10–16 februari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 21 mars 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 11 (10–16 mars 2025).

Broschyren ger tips och råd om skärmanvändning och riktar sig till dig som är tonåring.

Suicidprevention har på tio år gått från att vara en fråga främst för vården till att ses som en bredare folkhälsofråga. I en ny temarapport visar Folkhälsomyndigheten hur samordningen har utvecklats och vilka framsteg som har skett i arbetet med att förebygga suicid.

Rättsfall från Kammarrätten i Jönköping den 6 april 2016 mål nr 1235-15. Lagrum: 8 kap. 20 och 9 kap. 19 §§ alkohollagen (2010:1622).

FoU Södertörn i samarbete med Lunds universitet.

Denna veckorapport publicerades den 27 september 2024 och redovisar läget för covid-19 vecka 38 (16 september 2024–22 september 2024).

Utbrottet av campylobacter bedöms vara över. Den första signalen om utbrott kom i början av juli och utbrottet har pågått samtidigt som förekomsten i svensk slaktkyckling har varit hög. Utbrottet har haft nationell spridning med fall i alla regioner.

Syftet med Swelogs longitudinella studie var att beskriva spelandet i Sverige och dess relation till andra livsstilsfrågor, kartlägga omfattningen av spelproblem och följa förändringar över tid.

Snart lanseras Fritidskortet. Folkhälsomyndigheten deltar under Järvaveckan med ett seminarium om hur en meningsfull fritid för barn och unga kan ge socialt umgänge och en bättre hälsa.

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn 2–5 år och deras skärmanvändning.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?

Faktabladet sammanfattar resultat från svenska studier som använt aktivitetsmätare för att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga i åldern 4–17 år. Vi beskriver även det vi vet om sambandet mellan fysisk aktivitet och ungas fysiska och psykiska hälsa.

Informationsblad med flödesschema som syftar till att förenkla beslut och administration av den långverkande antikroppen mot RS-virus, detta utifrån om vaccination mot RS-virus har givits under graviditet eller ej. Det är framtaget av Folkhälsomyndigheten i samråd med barnläkare, barnmorskor och

Användningen av dopningsmedel kan leda till fysiska, psykiska och sociala skador.

Salmonellautbrottet på ett äldreboende i Sörmland är en del av ett större utbrott där ägg är den sannolika smittkällan. Det visar Folkhälsomyndighetens analys.

Människors hälsa påverkas av var de bor och den miljö de vistas i till vardags. Viktiga faktorer är till exempel luftkvalitet inne och ute, tillgång till natur och delaktighet i samhället.

Den dagliga rökningen av cigaretter har minskat i Sverige sedan 1980-talet. Minskningen sammanfaller med det breda tobaksförebyggande arbete som bedrivits under samma tid.