Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Rapporten riktar sig till personer som arbetar med planering, samordning eller förebyggande arbete inom myndigheter, kommuner, regioner, spelbolag och föreningar, och tillpersoner som arbetar med unga i olika sammanhang som skola, socialtjänst och föreningsliv.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom narkotikaområdet, exempelvis kommuner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer men även beslutsfattare. Den ger aktuell kunskap om befolkningens inställning till narkotika och kan bidra till en fördjupad förståelse för den svenska narkotikasituationen.

Broschyren ger en överblick över områdena spel om pengar och spelproblem. Syftet är skapa medvetenhet om att problem med spel om pengar ger negativa konsekvenser och att det finns ett behov av att förebygga spelproblem.

Rapporten jämför effekterna av de olika strategierna i Finland och Sverige avseende skolor, på spridningen av SARS-CoV-2. Den kan användas som ett kunskapsunderlag vid ställningstagande till om skolstängning är aktuell.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

Tidslinjeverktyget som tidigare fanns på denna sida har upphört. Samtliga händelser som fanns i tidslinjen finns dock listade nedan.

Balans i vardagen handlar om att skärmtid inte ska tränga undan sådant som är viktigt att göra och sådant som man mår bra av. Det kan till exempel gälla att sköta skolan, sova bra, umgås med familj och vänner, ägna sig åt fritidsintressen (utanför skärmen) och röra på sig.

Rapportens syfte är att ge fördjupad kunskap om SRHR bland målgruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ studie om erfarenheter av och reflektioner om sexualitet, relationer och internet.

I rapporten presenterar vi erfarenheter, resultat och lärdomar från ett urval av dessa projekt som på olika sätt handlar om att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Swedres i korthet 2014 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Rekommendationerna kan utgöra ett underlag för regionerna om hur de bör erbjuda vaccination mot pneumokocker till personer i riskgrupper. Målgruppen för rekommendationerna är regionernas huvudmän och smittskyddsenheter samt hälso- och sjukvårdspersonal.

Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt har gemensamt tagit fram en strategi för arbetet med cryptosporidiuminfektion. Rapporten listar de åtgärder som myndigheterna anser som särskilt angelägna för att minska risken för cryptosporidiuminfektion hos människa.

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet, tillgängliga resurser och andra förutsättningar.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA har gemensamt arbetat fram en femårig strategi som ska minska risken för att människor smittas av ehec/vtec. Rapporten beskriver hur risken för infektion hos människor kan minskas genom exempelvis åtgärder inom smittskydd, djurhållning och hantering av livsmedel.

I rapporten beskrivs insatser för att minska smittspridning av covid-19 fram till den 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

I rapporten presenteras statistik över dödligheten på nationell och regional nivå, och jämförs även med tidigare år. Syftet med rapporten är att genom sammanställd data kunna bedöma pandemins påverkan på överdödligheten i Sverige.

Det här faktabladet sammanfattar de viktigaste resultaten och slutsatserna från uppdraget. Det riktar sig till alla som vill ha ökad kunskap om socioekonomiska skillnader i hälsa.

Rapporten är baserad på den första större enkätstudien bland unga och unga vuxna som lever med hiv i Sverige. Syftet är att ge aktuell kunskap om gruppens hälsoläge, kunskap, attityder och beteende avseende sexuell och reproduktiv hälsa. Översatt till engelska.

Rapporten är en återrapportering av regeringsuppdraget och riktar sig även till beslutsfattare, tjänstemän och kommunikatörer inom nationella, regionala och lokala myndigheter samt personal inom vård och omsorg som arbetar med vaccinationerna mot säsongsinfluensa och covid-19. Folkhälsomyndigheten

Vi föreslår följande åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver: Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Utred om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Utveckla det generellt dopningsförebyggande arbetet gemensamt med övrig ANDTS prevention. Se över förvaltning och finansiering av PRODIS och 100 % Ren Hårdträning samt fortsatt utvärdera arbetet. Se över hur det dopningsförebyggande arbetet kan organiseras framöver.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i huvudsak desamma som i tidigare miljöhälsorapporter, 2001 och 2005.