Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är ett kunskapsunderlag som riktar sig till personal på familjecentraler, forskare samt beslutsfattare och tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå som arbetar för de små barnens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor.

Allmänna råd. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 2 januari 2014.

Rapporten bygger på resultat från olika enkätundersökningar som innehåller frågor om hur ofta befolkningen vistas i park-, natur- eller grönområden eller i skog och mark.

I rapporten redovisas data från den senaste undersökningen, i en studie som pågått sedan 1987, om allmänhetens kunskap, attityder och förhållningssätt till hiv.

Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom skolor, kommuner och länsstyrelser.

Under 2025/2026 görs den elfte datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Undersökningen kommer visa hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det hemma och i skolan och på fritiden. Här får du information hur undersökningen går till.

Nationella rekommendationer för prioritering av ehec-isolering har tagits fram i samarbete med representanter från de regionala kliniska mikrobiologiska laboratorierna och smittskyddsenheterna för en likriktad och ändamålsenlig hantering av ehec i landet.

Rapporten beskriver varför städning behövs, vilka rutiner som bör finnas och vilka regler som gäller enligt miljöbalken. Den vänder sig till dig som driver en skola eller en förskola.

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning.

Detta är en vägledning för att stödja de regionala smittskyddsenheterna i deras beredskapsplanering för hälsokontroller vid gränspassager.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Covid-19-pandemin visade att många aspekter inom folkhälsoområdet kan påverkas under en pandemi. Förutom direkta konsekvenser på sjuklighet och dödlighet kan en pandemi påverka hälsan indirekt.

Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.

Folkhälsomyndigheten arbetar aktivt för att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar och allvarliga hälsohot, både i vardag och kris. Här kan du läsa om vårt ansvar, våra beredskapsfunktioner och hur vi samverkar med andra aktörer för att säkerställa ett effektivt skydd.

Buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Vanliga källor till buller är väg-, spår- och flygtrafik, fläktbuller i fastigheter, ljud från grannar, industrier och

Forskning visar hur interaktion med hästar och andra djur är hälsofrämjande och stärkande för såväl psykiskt som fysiskt välmående, varför det är viktigt att tillgängliggöra hästverksamheter också för boende i tätorter.

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 7 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Rapporten beskriver den aktuella situationen och utvecklingstrender inom ANDTS-området utifrån kunskapsunderlag och webbstatistik publicerad av myndigheter och ideella organisationer. I en avslutande kommentar uppmärksammar vi vissa av de förhållanden och trender som inte är i linje med politikens

Faktabladet handlar om Folkhälsomyndighetens undersökning om skalan fungerar i Sverige, dvs. om den mäter familjers socioekonomiska villkor.

En interaktiv arbetsbok som är speciellt utvecklat och utvärderat för att underlätta arbetet med att kvalitetssäkra hiv- och STI-preventivt arbete. Efter att frågorna har besvarats ger svaren en tydlig bild av projektets förutsättningar att nå önskat resultat.

Egenkontroll innebär att en verksamhetsutövare ska planera, kontrollera och följa upp sin verksamhet.

Här kan du läsa om olika samhällsförändringar sedan 1980-talet som troligen har haft betydelse för utvecklingen av övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma).

Presentationsmaterialet handlar om rekommendationerna för barn 0–5 års skärmanvändning och kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.

Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med barn och ungas psykiska hälsa på nationell, regional och lokal nivå.