Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn över 9 månaders ålder erbjuds MPR-vaccination inför utlandsresor som innebär en ökad smittrisk (under resan eller på resmålet). Vid särskilt hög smittrisk kan MPR-vaccin ges redan från 6 månaders ålder genom så kallad off-label användning. I vissa fall

Det här kunskapsstödet kartlägger och analyserar en typisk patientresa för personer med riskfaktorer för svåra infektionsförlopp, med fokus på antibiotikans roll.

Strategin som återredovisas i denna rapport grundar sig på en samlad bedömning av flera kunskapsunderlag – forskning, empiri och praktik – där särskilt samråd och dialoger har varit viktigt för att skapa en strategi som upplevs relevant och genomförbar.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

De flesta som får vattkoppor har ett förhållandevis ofarligt sjukdomsförlopp, men inte alla. Feber, huvudvärk och klåda från blåsorna kan vara besvärligt. Det finns risk för komplikationer, exempelvis med bakteriell infektion i blåsorna, lunginflammation eller infektion i centrala nervsystemet som cerebellit (balanssvårigheter), meningit…

Textilier som sängkläder, frottéhanddukar mm bör tvättas vid minst 60°C, direkt följd av en torkningsprocess, för att minska risken för smittspridning. I de undersökningar som har gjorts på tvätt av textilier har det visat sig att en temperatur på 60°C i minst 15 minuter direkt följt av en torkningsprocess är tillräcklig för att uppnå en reduktion av mikroorganismer till en nivå som inte innebär risk…

Bristfällig städning och rengöring av gemensamma utrymmen i flerbostadshus kan medföra ökad risk för skadedjur, dålig lukt och smittspridning. I egenkontrollen bör därför rutiner för till exempel städning och rengöring av gemensamma utrymmen som trapphus, tvättstugor, toaletter och samlingslokaler innefattas. Om de boende har ansvar…

Nej. Du behöver inte anmäla till någon att du har fått covid-19. Det är sjukvården som har anmälningsplikt. Har du som privatperson tagit ett självtest behöver du inte anmäla testresultatet till någon. För personer som arbetar inom hälso- och sjukvården, eller inom omsorgen för personer med hög risk att bli allvarligt…

I en kompletterande litteratursökning identifierade vi även tre primärstudier som studerat olika hälsoutfall av riskfylld utomhuslek bland barn. Dessa studier har vi inte kvalitetsgranskat, men resultaten ligger i linje med det forskningen visar i granksad litteraturöverikt. Exploring toddlers’

En person med latent tuberkulosinfektion har inga sjukdomssymtom och är inte smittsam, men är bärare av tuberkelbakterien. Det betyder att personen har en liten risk att insjukna i tuberkulossjukdom i framtiden. Cirka 5–10 procent av dem med latent tuberkulos insjuknar någon gång under sitt liv. Risken är störst under de första två åren efter…

Risken att smittas av tuberkulos i Sverige är mycket låg. Liksom i andra nordiska länder och i de flesta europeiska länder vaccineras därför inte alla barn, utan man ger vaccin till dem med högst risk. Vaccination mot tuberkulos erbjuds barn med en förälder eller annan hushållskontakt med ursprung i ett land med ökad förekomst av tuberkulos…

Utvärdering och uppföljning av behandlingsrekommendationer och arbetssätt är angeläget för ökad patientsäkerhet. Risk för misslyckad behandling eller komplikationer behöver bevakas hos patienter som inledningsvis fått smalspektrumantibiotika eller avstått från antibiotika. Uppföljande studier krävs även för att…

ELISPOT-metod som kvantifierar interferon-gammaproducerande T-celler efter M. tuberculosis (ESAT-6 och CFP-10)-stimulering.

Risken för allvarlig sjukdom vid influensa är störst under senare delen av graviditeten och gravida rekommenderas därför vaccination efter graviditetsvecka 12 för att de ska få bästa möjliga skydd mot svår sjukdom. Vaccination skyddar både den gravida, fostret och det nyfödda barnet. För gravida

I de flesta fall går det bra för gravida att ta vaccin mot influensa och vaccin mot kikhosta vid samma vaccinationstillfälle. Att vaccinera med tre vaccin samtidigt bör undvikas under graviditet. När flera vacciner tas samtidigt finns en risk för biverkningar som feber. Detta är ofarligt men kan bli särskilt ansträngande för gravida. Därför…

De här anvisningarna avser ansökan för verksamhetsbidrag.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Faktabladet beskriver hur samhälleliga insatser med bäring på livsvillkor och levnadsvanor kan förebygga risken för demens och sammanfattar tillgänglig kunskap om 14 påverkbara riskfaktorer.