Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Influensavaccinets effekt varar i ungefär 6 månader, det vill säga tillräckligt för att ge skydd under en influensasäsong. Den som vaccinerar sig tidigare behöver alltså vaccineras igen inför den kommande säsongen. Inför varje säsong anpassas vaccinstammarna för att likna de som cirkulerar. Skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa

Allvarliga biverkningar efter MPR-vaccination är mycket ovanliga. Av dem som får feber kan enstaka barn drabbas av en feberkramp. Det inträffar i så fall vanligen i samband med en snabb temperaturstegring. I mycket sällsynta fall kan ett barn drabbas av tillfällig trombocytopeni (lågt antal blodplättar) efter MPR-vaccination. Allvarliga allergiska biverkningar i form av astma, nässelutslag och allergisk…

Frågor och svar om RS-virus och RS-virusvaccination är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av andra intresserade.

Frågor och svar om vattkoppor som främst riktar sig till allmänheten.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

En stor majoritet av personer 65 år och äldre har nu vaccinerat sig mot influensa. Högst är täckningen i de äldsta åldersgrupperna.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Statistiken för 2025 visar att den totala försäljningen av antibiotika på recept minskade i Sverige, jämfört med året innan. Efter en kraftig nedgång under covid-19-pandemin steg försäljningen under 2022 och 2023.

Den totala försäljningen av antibiotika på recept har bromsat in, visar statistiken för 2024. Försäljningen gick ned kraftigt under covid-19-pandemin, för att sedan öka under 2022 och 2023.

Vid extraordinära händelser kan WHO deklarera ett "internationellt hot mot människors hälsa" (Public Health Emergency of International Concern, PHEIC). Här beskriver vi vad deklarationen innebär, hur beslut fattas och vilken roll Folkhälsomyndigheten har.

Folkhälsomyndigheten har dygnet runt beredskap för att analysera prover från patienter för att utesluta eller fastställa om de bär på farliga smittor som till exempel ebola. Hittills har myndigheten analyserat 12 beredskapsprover under 2026.

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som

Välkommen till Säsongsvirusdagen! Konferensen arrangeras av Folkhälsomyndigheten och kommer att handla om influensa, covid-19 och RS-virus med fokus inför kommande vintersäsong 2026/2027.

Denna lägesrapport publicerades 22 maj 2026 och redovisar utvecklingen avseende influensa, covid-19 och RS-virus för vecka 20 (11–17 maj 2026).

Denna rapport publicerades den 20 juni 2024 och sammanfattar säsongen av RS-virus 2023–2024.

Denna veckorapport publicerades den 12 december 2024 och redovisar läget för RS-virus vecka 49 (2–8 december 2024).

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten presenterar riskgruppsdefinitioner för barn och vuxna samt och rekommendationer för vaccin mot RS-virus för vuxna.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

De nationella mikrobiella övervakningsprogrammen med karaktärisering av smittämnen på nationell nivå är en viktig del i landets smittskyddsarbete. Programmen syftar till övervakning, utbrotts-, metod- och kvalitetsstöd samt till utvärdering av preventiva insatser som vaccinationer.

I denna rapport återrapporteras resultaten från det nationella mikrobiella övervakningsprogrammet för cryptosporidium 2021.

Denna veckorapport publicerades den 28 mars 2025 och redovisar läget för influensa vecka 12 (17–23 mars 2025). Specialavsnitt: Åldersfördelning bland fall, intensivvårdade och avlidna under säsongen.

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2025.

Nej. Risken för allvarlig sjukdom på grund av covid-19 har gradvis minskat de senaste åren. Graviditet anses inte längre medföra en ökad risk att bli allvarligt sjuk i covid-19. Gravida rekommenderas därför inte vaccination från 1 september 2025. Personer som använder läkemedel som sätter ner immunförsvaret, eller har en ökad…