Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Faktabladet riktar sig framför allt till vårdnadshavare och kan spridas via personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Säsongen för RS-virus har startat och smittspridningen väntas öka under den kommande perioden. Det är viktigt att skydda de allra yngsta och äldsta i befolkningen mot smitta, eftersom de löper störst risk att bli allvarligt sjuka.

Beslut om vilka vaccinationer som ska ingå i nationella vaccinationsprogram fattas av regeringen baserat på underlag som Folkhälsomyndigheten tar fram. Processen involverar även andra myndigheter, externa experter och ett öppet remissförfarande för allmänheten.

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Information från Folkhälsomyndigheten

Denna sida vänder sig till vården för att informera de som vaccineras.

Rapporten redovisar resultatet av 2016 års seroepidemiologiska undersökning som visar att immuniteten mot mässling, påssjuka, röda hund, difteri och stelkramp samt polio typ 1 och 3 är god i befolkningen.

Folkhälsomyndigheten är en statlig myndighet. Det innebär att det du skickar till oss via e-post eller post i regel blir en allmän handling och kan begäras ut av vem som helst. Vid en begäran om allmän handling görs alltid en sekretessprövning.

Smittspridningen av flera sjukdomar förändrades tydligt under 2024. Folkhälsomyndighetens årssammanfattning visar bland annat en stor ökning av kikhosta och mykoplasma – men också en tydlig minskning av klamydia, särskilt bland unga.

Information från Folkhälsomyndigheten

Nej. HPV-vaccin ger inte skydd mot andra sexuellt överförbara infektioner och därför är det mycket viktigt att använda kondom för att inte bli smittad av till exempel klamydia. Användningen av kondom minskar risken för smittspridning av HPV men skyddar inte helt eftersom smittan kan finnas i hud

I Europa är det nasala vaccinet godkänt sedan 2011 för barn och ungdomar från 2 till 17 år och vaccinet används i flera länder för allmän vaccination av barn, bland annat Danmark och Finland. Danmark och Finland rekommenderar vaccination av alla barn 2 till 6 år. I Storbritannien erbjuds alla barn i förskola och skolbarn upp till 11 år…

Frågor och svar kring de barnvaccinationer som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.

Regioner har inte någon skyldighet att erbjuda MPR-vaccinationer före 12 månaders ålder, eftersom dessa inte omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Som regel ingår det inte heller i BVC:s uppdrag att tillhandahålla resevaccinationer. I en del regioner har man ändå valt att erbjuda yngre barn MPR-vaccination på BVC, till…

Åldersgränsen baseras på den förväntade effekten av vaccination: ju äldre en person är, desto större är risken att personen har träffat på en eller flera av de HPV-typer som vaccinet ska skydda mot och desto lägre effekt får då vaccinationen. Dessutom visar de hälsoekonomiska analyserna att kostnaderna för vaccination…

Vaccinationen kan ges efter kontakt med en smittad eller misstänkt smittad person, dock helst inom fyra dagar. En vaccination efter nära kontakt med en smittad person skyddar sämre än vaccinationen före kontakt med en smittad person.

Eventuell catch-up vaccination mot HPV av pojkar och män födda 2008 och tidigare, som inte omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, är upp till regionerna att besluta om.

Den som inte vaccineras löper en risk att bli smittad, särskilt vid utlandsresor, vilket dels innebär att man riskerar att bli sjuk och få allvarliga komplikationer, och dels att man kan sprida smitta till andra. Om man insjuknar i vuxen ålder är det vanligt att sjukdomsförloppet blir svårare.

Nej. En serologisk undersökning inför vaccination behövs inte. Om personen redan har antikroppar mot någon eller flera av sjukdomarna när denne vaccineras kommer immunförsvaret att neutralisera viruset i vaccinet.

Rotavirussjukdomen är svårast för barn som är 6–24 månader gamla och därför ska vaccinet ges tidigt. Från 12 veckors ålder ökar risken för tarminvagination, och därför ska vaccination inte påbörjas när barnet har fyllt 12 veckor.

15 mars 2023 Folkhälsomyndigheten har beslutat att covid-19 från den 15 mars inte längre kräver smittspårning i verksamheter som vårdar eller har omsorg om personer med en hög risk att bli allvarligt sjuka av covid-19. Ansvaret att bedöma behovet av smittspårning övergår då till vård- och omsorgsverksamheterna i kommuner och regioner.

Frågor och svar kring influensavaccination är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men även för exempelvis media och andra intresserade personer.

Här hittar du ett urval av andra webbplatser som Folkhälsomyndigheten driver och som kan vara relevanta för dig som arbetar med folkhälsa.