Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Rapporten handlar om implementering. Här presenteras och diskuteras hur nya insatser, arbetssätt och produkter kan spridas och implementeras. När det nya, ibland efter många års utvecklingsarbete, bedöms som rimligt och lämpligt, förväntar man sig kanske att det ska börja användas relativt omgående.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten är en återrapportering av regeringsuppdraget och riktar sig även till beslutsfattare, tjänstemän och kommunikatörer inom nationella, regionala och lokala myndigheter samt personal inom vård och omsorg som arbetar med vaccinationerna mot säsongsinfluensa och covid-19. Folkhälsomyndigheten

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot pneumokocker för samtliga personer som vid vaccinationstillfället är 65, 70 eller 75 år. En målgrupp för rapporten är Sveriges regioner, där syftet är att tillhandahålla ett hälsoekonomiskt kunskapsunderlag som stöd i regionernas

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Ett kunskapsstöd om bältrosvaccination och dess förväntade effekt på sjukdomsbördan av bältros i öppen- och slutenvård.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Isolat av Streptococcus pneumoniae verifieras och typas därefter serologiskt genom precipitation i gel med en panel av antisera.

Under 2006 rapporterades 123 fall av med invasiv H. influenzae, 63 kvinnor och 60 män. De flesta, 88 personer, var äldre än 60 år. De tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne rapporterade 25, 23 respektive 19 fall. I de årsgrupper som omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet rapporterades 9 fall. 2 av dessa visade sig efter kontroll vara H. influenzae typ b. Det ena inträffade…

Påvisning av serotyp med sekvensering (NGS).

Sedan den allmänna vaccinationen införts minskade antalet röda hund-fall snabbt och på 2000-talet har endast enstaka fall av röda hund rapporterats i Sverige. Under 2011 anmäldes 5 fall, det högsta antalet sedan 1996. Alla fall var laboratorieverifierade. Ett av fallen var ett barn med medfödd rubella, det första i Sverige sedan 1985. Mamman till barnet hade flyttat till Sverige i tonåren och var…

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Haemophilus influenzae (Hi) är en bakterie som kan orsaka infektioner i de övre luftvägarna. Den kan också ge upphov till allvarliga invasiva infektioner såsom meningit och sepsis, särskilt hos barn yngre än fem år. Haemophilus influenzae typ b (Hib) var den vanligaste orsaken till meningit och epiglottit hos barn innan den allmänna vaccinationen mot…

Vaccination mot invasiv pneumokockinfektion infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet den 1 januari 2009. I fem län påbörjades vaccinationen tidigare. Det vaccin som har använts hittills ger skydd mot 7 pneumokockserotyper. Nya vacciner, 10- och 13-valenta, har blivit godkända under året. I länder som tidigare har infört vaccination mot…

Vaccination mot invasiv pneumokockinfektion infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet den 1 januari 2009. I fem län påbörjades vaccination tidigare, i Stockholms län redan 2007. Under 2010 ersattes det 7-valenta vaccinet i 10 län med det 10-valenta och i 11 län med det 13-valenta vaccinet. År 2010 anmäldes 1457 fall av invasiv pneumokockinfektion…

Pneumokocker är en av de vanligaste orsakerna till luftvägsinfektioner, men kan även ge invasiva infektioner som blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. Allvarliga pneumokockinfektioner är vanligast bland de yngsta och de äldsta. Personer med t.ex. vissa blodsjukdomar, immunbrist och

Pneumokocker är ett av de vanligaste smittämnen som orsakar luftvägsinfektioner som akut öron-, bihåle- och lunginflammation, men kan även orsaka invasiva infektioner som blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. Allvarliga pneumokockinfektioner är vanligast i de yngsta och äldsta

Säsongssammanställning typning rotavirus Rotavirus orsakar gastroenterit hos främst barn i förskoleåldern, med en topp i åldersgruppen 6-24 månader. Liksom andra tarmvirus är det mycket smittsamt. I Sverige sjukhusvårdas cirka 2 000 barn under 5 år årligen på grund av huvudsakligen