Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ni behöver inte informera oss om ni förändrar er tidsplan, det vill säga genomför en aktivitet vid ett annat tillfälle än planerat. Ni behöver inte heller informera om en fysisk aktivitet i stället genomförs digitalt eller tvärtom. Men aktiviteten måste genomföras under det år som ni blivit beviljade statsbidrag.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Här hittar du material som kan vara till praktisk hjälp i ditt arbete, såsom arbetsmodeller, handledningar, e-guider och metodbeskrivningar. Vissa har tagits fram med tanke på specifika sakområden men kan vara användbara också inom andra fält.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

En majoritet tycker att vardagsrörelse är mycket viktigt för hälsan. Samtidigt är det många som inte rör sig i vardagen, och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper.

Här finns förklaringar och tips i vardagen om barn och unga med funktionsnedsättning eller särskilda behov och skärmar.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 6 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Faktabladet ger en lägesbild av förekomst av och sociala skillnader i psykisk hälsa och behandling, samt exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Fakta med konkreta råd och inspiration för att skapa goda förutsättningar för daglig rörelse. Kunskapsstödet riktar sig till förskollärare, pedagoger, verksamhetschefer och andra som arbetar med barn i förskoleåldern.

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

Ta del av forskningen bakom rekommendationer och vägledning för barns och ungas digitala medieanvändning. Du hittar också rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändning.

Denna webbsida ger kompletterande vägledning till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation och tar bland annat upp vilka riktvärden för luftomsättning som finns och vad som bör undersökas vid bristfällig ventilation.

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

Parker, naturmiljöer och gröna stråk spelar en viktig roll för både fysisk aktivitet och återhämtning. Samhällsplaneringen kan bidra till mer jämlika förutsättningar för rörelse genom att utveckla sammanhängande gröna miljöer och prioritera områden där tillgången i dag är begränsad.

Faktabladet beskriver hur placering och utformning av förskole- och skolgårdar kan skydda barn från luftföroreningar både inomhus och utomhus.

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Kommuner och regioner berättade om sitt folkhälsoarbete i form av en utställning. Fokus var små och mindre kommuners utmaningar och möjligheter. Här nedanför finns en kort sammanställning av utställningarna.

Majoriteten av vuxna svenskar uppger en god eller mycket god hälsa men samtidigt uppger en hög andel sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ångest, enligt Nationella folkhälsoenkäten 2024. Nu publiceras resultaten.

Fördelade statsbidrag: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till organisationer inom det civila samhället vars huvudsakliga verksamhet främjar hälsa genom fysisk aktivitet och rörelse och som inte omfattas av de etablerade idrotts- eller friluftslivsstöden.

Folkhälsomyndigheten deltar under Järvaveckan med ett seminarium på temat Gå, dansa, lek – samtal om hälsa och gemenskap. Fritidskortet finns också på plats och informerar om en meningsfull fritid för barn och unga.

Goda sömnvanor är viktigt för att barn och unga ska må bra, fungera i vardagen och orka med skolan. Folkhälsomyndigheten har tagit fram råd som kan göra det lättare att somna och sova gott.

På Regionalt cancercentrum väst i Göteborg sammanställer mastersstudenten Ellen Brynskog och utvecklingsledaren Shirin Bartholdsson en rapport om cancerprevention bland regioner och kommuner i Västra sjukvårdsregionen. Här berättar Ellen mer om hur de använder Indikatorlabbet i framtagandet av

Folkhälsomyndigheten, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden har skapat ett verktyg som visar hur stor inverkan levnadsvanor har för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och cancer. Med simuleringar går det att visa effekten av insatser som kan minska antal sjukdomsfall, vårdkostnader och dödlighet.

Hälso- och sjukvård och socialtjänst möter människor genom hela livet och spelar en viktig roll i att främja rörelse. Den här sidan ger en överblick över hur sektorn kan bidra till ett rörelsefrämjande samhälle och vilka aktörer som påverkar arbetet.