Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Stelkramp är en sårinfektion som kan leda till allvarliga muskelkramper. Vaccination rekommenderas till alla och ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vuxna bör fylla på skyddet vart 20:e år.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Vägledningen ger stöd vid vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet. I den beskrivs allmänna principer vid vaccination och anvisningar ges om hur kompletterande vaccinationer kan planeras.

På denna sida kan du skriva vad du tycker inte fungerar som det borde vad gäller tillgänglighet på vår webbplats.

För att du lättare ska kunna använda Indikatorlabbet och få ut så mycket kunskap som möjligt har vi samlat material som kan hjälpa dig i ditt arbete. Här finns instruktionsfilmer, övningsuppgifter och inspirerande intervjuer för att se hur andra har använt Indikatorlabbet.

Ett läkarbesök är en förutsättning för att Folkhälsomyndighetens ordinarie övervakningssystem ska fånga upp den som är sjuk. Folkhälsomyndigheten kompletterar därför influensaövervakningen med analyser av anonyma sökdata från webbtjänsten 1177.se.

Faktabladet om influensavaccination är ett stöd för de som arbetar med gravida. Finns även på engelska.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Folke frågar om virus och bakterier är en berättelse framtagen för barn i förskoleålder och förskoleklass om vad virus, bakterier och vaccin är för något och vad som kan få oss att fortsätta att må bra. I materialet ingår också en film för barn i lågstadiet, där Fiona lär sig om mässling, påssjuka och röda hund, och varför vaccin behövs.

Vaccination mot hepatit A är framförallt aktuellt inför utlandsresor, men rekommenderas också till personer som har ökad risk att bli smittade eller drabbas av svår sjukdom.

Mässling ökar internationellt och fler riskerar att utsättas för smitta i samband med resor. För den som inte har vaccinerat sig är det viktigt att se över sitt skydd mot sjukdomen.

Nej. Risken för allvarlig sjukdom på grund av covid-19 har gradvis minskat de senaste åren. Graviditet anses inte längre medföra en ökad risk att bli allvarligt sjuk i covid-19. Gravida rekommenderas därför inte vaccination från 1 september 2025. Personer som använder läkemedel som sätter ner

Ett sådant beslut fattas först om en pandemi utvecklas, det vill säga när en pandemi deklareras av WHO. Då görs en analys av läget och av vilka åtgärder som behövs. Om ett vaccin kan göra nytta för att lindra pandemin fattas beslutet om inköp först då, efter en noggrann bedömning av risk och nytta med vaccinet.

Vaccin mot influensa kan börja tillverkas först när virusstammen är känd. Det gäller både vid en pandemi och säsongsinfluensa.

Ja, influensavaccin kan ges till barn samtidigt med ett eller flera andra vacciner eller med valfritt intervall emellan vaccinationerna.

Läkemedelstransporter och försäljning är hårt reglerade genom lagar och föreskrifter för att säkerställa att kvalitén på läkemedel/vacciner inte ändras under transporten. För kylvaror som vacciner är det extremt viktigt att transporten sker under en obruten kylkedja (temperaturkontrollerad logistik

Under 2023 godkändes två vaccin mot RS-virusinfektion för vuxna. Båda vacciner innehåller ett antigen som finns på virusets yta. Det ena vaccinet innehåller också ett förstärkningsmedel, ett adjuvans. Vaccinet är godkänt från 50 års ålder. Om och när påfyllnadsdos kan behövas är ännu inte…

Vid en vaccination stimuleras kroppens immunförsvar att tillverka antikroppar som skyddar mot en infektion. Immunförsvaret får också ett minne och kan tillverka nya antikroppar om du åter utsätts för infektionen med virus eller bakterier. På så sätt kan vaccin ofta skydda en person i ett eller flera år. Vid behandling med en monoklonal antikropp…

Ja, den första dosen MPR-vaccin kan erbjudas från 12 månaders ålder inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet. En tidigareläggning av den ordinarie dosen kan vara aktuell vid ökad smittrisk, till exempel inför en utlandsresa eller vid ett utbrott. Sjuksköterskor som genomgått vissa specialistutbildningar får ordinera MPR-vaccin till barn från 12 månaders ålder, eftersom det är inom ramen…

Nej, medfödda immunbristsjukdomar är en kontraindikation för MPR-vaccination, eftersom det är ett levande försvagat vaccin. Sådana sjukdomar är ovanliga och diagnosticeras vanligtvis före 6 månaders ålder. Eftersom MPR-vaccinerna är godkända för användning först från 9 månaders ålder, bör de allra flesta barn med medfödd immunbrist ha diagnostiserats när MPR-vaccination blir aktuell. Det bör dock…

Ja. Genom amningen förs främst antikroppar av typen IgA över och dessa tas inte upp av barnet. Antikroppar från bröstmjölk påverkar därmed inte effekten av MPR-vaccin och ger inte heller något skydd mot mässling. Överförda antikroppar kan däremot ge ett lokalt skydd i mag-tarmkanalen mot andra sjukdomar.

God erfarenhet finns av vaccination av barn och unga och vid behov kan pre- eller post-expositionsprofylax erbjudas till gruppen.

MPR-vaccin kan ges antingen subkutant (under huden) eller intramuskulärt (i muskeln). Enligt Läkemedelsverket finns det ingen kliniskt relevant skillnad mellan de två administreringssätten, varken avseende immunsvar eller säkerhet. Enligt Rikshandboken för barnhälsovård saknas det tillräckligt underlag för att säga om subkutan eller intramuskulär injektion är lindrigast.

Kikhosta kan bli mycket allvarlig och ibland livshotande för spädbarn. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas till gravida.

Pneumokocker kan orsaka allvarliga infektioner, både hos barn och vuxna. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och erbjuds också till personer med ökad risk för allvarlig sjukdom.