Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Diskussioner om skärmanvändning kan leda till konflikter och bråk i familjen. För att minska risken behöver man fundera på vad som orsakar konflikter, och vilka strategier man ska använda när man blivit osams. Det är också viktigt komma överens om gemensamma regler och kunna diskutera skärmtid och innehåll i digitala medier utan att bråka.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Vägledningen ger stöd vid vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet. I den beskrivs allmänna principer vid vaccination och anvisningar ges om hur kompletterande vaccinationer kan planeras.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Vi har intervjuat Matti Leijon och Carolina Klüft, Generation Pep, Johan Börjesson, Region Jämtland Härjedalen, och Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten, om deras upplevelse av Dialogforum hösten 2024. Där träffades chefer och strateger inom regioner, kommuner, länsstyrelser, SKR och

Många blir trötta eller mår dåligt för att de lägger för mycket tid på spel eller sociala medier. Om det gäller dig behöver du först fundera på vad du använder skärmar till, och när och hur länge. Hur gör du på din fritid, och hur gör du när det är dags att sova?

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Engagera dig i dina barns digitala liv, prata med dem om vad de gör. Det är ett av flera råd till föräldrar i den vägledning för en balanserad skärmanvändning som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Vägledningen innehåller även tips på vad ungdomar kan göra själva.

Utbildningsmaterial med användarhandledning för att stödja samtal och dialog om vaccination och riktar sig till sjuksköterskor och läkare som möter vuxna och barn i samband med vaccination inom barnhälsovård och elevhälsa.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

Ulf Malmström, tidigare anställd på Folkhälsomyndigheten, fick stor användning av Indikatorlabbet i sitt arbete med att ta fram en uppföljningsrapport till regeringen. Här delar han med sig av några tankar och tips.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Marlene Olsson Vargas är utredare på enheten för upphandling och statsbidrag. Att se hur statsbidragen går till projekt som gör direkt skillnad för målgrupperna – det är det bästa med jobbet tycker hon.

Ett flertal personer har sökt vård med symtom på listeriainfektion efter att ha ätit på samma restaurang i Stockholm. Smittskydd Stockholm utreder utbrottet. Folkhälsomyndigheten samordnar det nationella utredningsarbetet och stödjer regionerna med genetiska analyser.

Therese Bergstrand är utredare på enheten för parasitologi, där många olika kompetenser samarbetar för att bistå sjukvården i att ställa rätt diagnos.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

I det här faktabladet sammanfattar vi resultaten från en undersökning i sociala medier som belyser existentiella perspektiv på hälsa bland personer som är 65 år och äldre.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Samtalskortet sammanfattar fem steg i samtalet om vaccination och kan användas för att utforska och möta frågor och funderingar. Tillhör utbildningsmaterialet "Att prata om vaccination inom barnhälsovård, elevhälsa och andra verksamheter".

Mat är en förutsättning för liv och hälsa. Samtidigt är ohälsosamma matvanor en av de största riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död i Sverige. Vad och hur mycket vi äter påverkar också miljön och klimatet.

Det finns inget som hindrar fastighetsägare och andra som förfogar över lokaler/utrymmen/mark att införa rökfria miljöer utöver de som gäller enligt lag.

Rapporten beskriver erfarenheter och insikter från ungdomar om snus och snusanvändning, framförallt nikotinsnus. Den baseras på intervjuer med 25 ungdomar mellan 13 och 19 år om användning, exponering, hälsa och smaksättning av snus.

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn och unga i åldern 13–18 och deras skärmanvändning.

Med den nya lagen har införts ett rökförbud på platser utomhus som huvudsakligen är avsedda för idrottsutövning – förutsatt att platserna är inhägnade. Kravet på att idrottsanläggningen ska vara inhägnad innebär att rökförbudet knyts till en tydligt avgränsad geografisk plats.