Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Förteckningen över vad som anses vara dopningsmedel enligt Dopningslagen (1991:1969) är avsedd som ett stöd i det praktiska arbetet för rättsväsendet, myndigheter, organisationer och institutioner.

Användning av narkotika och narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination kan påverka både människor och samhället negativt. Här hittar du information om hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser av narkotikaanvändning.

Sedan år 2016 har staten betalat 130-150 miljoner kronor per år till regioner och kommuner för ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa. Här berättar forskarna Isabel Goicolea och Anne Gotfredsen om den utvärdering som Umeå universitet gör på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Det går inte att undvika det naturliga åldrandet, men det går att stärka det friska och skjuta upp funktionsnedsättningar. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser från såväl samhällets som individens sida kan förbättra livskvalitén och bidra till minskade samhällskostnader för vård och

Ängelholms kommun arbetar aktivt med att koppla samman insatser för hälsa, trygghet och ANDTS-frågor (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel om pengar).

Den 9 februari lanserar vi en ny ämnesstruktur på webbplatsen: Våra ämnesområden (A-Ö). Den ger dig som besökare bättre överblick och gör det enkelt att hitta information – utan att behöva känna till vår interna organisation.

De flesta tillbringar en stor del av sin tid på jobbet, och små förändringar i arbetsmiljö och arbetssätt kan ge stora hälsovinster. När arbetsplatser främjar rörelsevariation under arbetsdagen stärks både medarbetarnas hälsa och verksamhetens hållbarhet.

Sara och Katrin arbetar i Folkhälsomyndighetens metodstödsgrupp och ger råd och stöd till medarbetare som behöver ställa frågor till andra – i enkäter, intervjuer eller fokusgrupper.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning. 

Staten har under 2020–2022 delat ut 200 miljoner kronor per år till regioner och kommuner för att stärka deras suicidförebyggande arbete. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska under 2020–2023 utvärdera hur dessa stimulansmedel har använts.

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn och unga i åldern 13–18 och deras skärmanvändning.

Här får du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn 6–12 och deras skärmanvändning.

Rapporten handlar om elevhälsans arbete med att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt förebygga hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI). Rapporten visar att SRHR är ett angeläget område för elevhälsan men att det finns oklarheter kring roller och mandat och varierande…

För att bedöma genomförandet och resultatet behöver ni göra en uppföljning. Uppgiften i fas 7 behöver ha förberetts tidigare i arbetet och följts löpande för att kunna sammanfattas i slutet.

Här hittar du rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen för föräldrars skärmanvändning när de är med sina barn.

På Folkhälsomyndigheten arbetar vi för att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vi arbetar med att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn 2–5 år och deras skärmanvändning.

Vägledningen kan användas av alla som arbetar med hivpreventiva projekt och insatser inom landsting, kommun och civila samhällets organisationer för att kvalitetssäkra arbetet inom hivprevention och få en tydlig bild av förutsättningarna för projektet att nå önskat resultat.

Det finns många organisationer dit du kan vända dig för hjälp och stöd om du blir utsatt för elakheter och mobbning på nätet, eller ännu allvarligare saker.

Rörelse ska vara en mänsklig rättighet för alla. För personer med funktionsnedsättning kan vardagen ibland innebära hinder som begränsar möjligheten att vara fysiskt aktiv. Men med rätt stöd, anpassningar och ett inkluderande bemötande kan vi tillsammans skapa förutsättningar för ökad rörelse och

Genom systematisk övervakning och analys kan vi stoppa antibiotikaresistens innan den sprids. Här kan du läsa om hur Folkhälsomyndigheten arbetar för att säkra effektiva behandlingar och förebygga spridning av resistens – nu och i framtiden.

Här kan du som kommunal alkoholhandläggare eller inspektör läsa om varför du ska göra tillsyn på serveringsställen och vilka andra myndigheter, bland annat brottsförebyggande, som är bra att samarbeta med.

Hur samhället planerar, bygger och förvaltar transportsystemet påverkar vilka transportmöjligheter som finns och hur människor rör sig i vardagen. Infrastruktur, trafikmiljöer och tillgång till gång-, cykel- och kollektivtrafik avgör i praktiken vilka resealternativ som fungerar.

På fritiden finns många möjligheter till både organiserad och spontan rörelse, till exempel genom idrott, kulturaktiviteter, frilufts- och föreningsliv. Den här sidan ger dig en överblick över hur fritidssektorn kan bidra till rörelse, vilka aktörer som påverkar arbetet och vad olika verksamheter kan göra för att främja rörelse på fritiden.

En berättelse framtagen för barn i förskoleålder om vad virus, bakterier och vaccin är för något. Men också om vad som kan få oss vi mår bra, och hur vi kan hålla oss friska.