Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Difteri ger som regel en svalginfektion men sjukdomen kan också ge infektion i huden. Vanliga komplikationer till sjukdomen är hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar och njurskador. För diagnosen difteri krävs att toxinproduktion påvisas hos isolerad Corynebacterium diphtheriae- eller Corynebacterium ulcerans-stam. Toxinbestämning sker med Elekmetoden (diffusion i gel, så kallad mustaschplatta)…

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2020 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid. Mer detaljerade uppgifter och analyser över utvecklingen för respektive sjukdom

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, vilken kan bilda ett toxin (bakteriegift) som kan skada många av människans organsystem. Annan benämning: Äkta krupp.

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2014 rapporterades inget fall av luftvägsdifteri. Tre fall av huddifteri anmäldes. Två av dem var män i 20-års ålder som smittats av C. diphtheriae under resor i Thailand. Det tredje fallet, en 65-årig man, smittades av C. ulcerans. Alla tre var vaccinerade. Epidemiologisk trend

Sjukdomsstatistik över difteri. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

Information från Folkhälsomyndigheten

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Avsikten med rapporten är att ge en bild av hur elimineringsarbetet gällande hepatit B och C gått hittills, som ett stöd för regionerna i arbetet med eliminering av hepatit.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Difteri- och tetanusvaccinerna är toxoider, det vill säga bakteriegifter som bearbetats så att de är ofarliga. Vad gäller eventuella andra tillsatser se: Frågor och svar om vacciner och säkerhet: Vilka tillsatser finns i vaccinerna? De vacciner mot difteri och stelkramp som används i vaccinationsprogrammet ingår i kombinationsvacciner. Under spädbarnsåret ges vaccin mot difteri och stelkramp tillsammans…

Det idag registrerade vaccinet mot endast difteri och stelkramp är diTeBooster®. Det är ett påfyllnadsvaccin och används inte för grundvaccinering av barn. För grundvaccinering av barn används kombinationsvacciner mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för