Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2013 rapporterades två fall av huddifteri orsakade av C. diphtheriae. Båda var unga män (23 respektive 30 år gamla) som hade fått infekterade sår under vistelse i Thailand. Båda var vaccinerade med fyra vaccindoser mot difteri Vaccinet ger dock inget skydd mot att bli infekterad med difteribakterien utan endast mot allvarlig toxinutlöst sjukdom Epidemiologisk trend Sjukdomen var vanlig i Sverige…

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades fyra fall av difteri där samtliga var huddifteri (åldersspridning 3–63 år). Tre fall hade sannolikt vaccinerats mot difteri och ett fall hade okänd vaccinationsstatus. Tre av fallen misstänktes vara smittade utomlands och det fjärde fallet var en hushållskontakt till ett av de importerade fallen…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Difteri ger som regel en svalginfektion men sjukdomen kan också ge infektion i huden. Vanliga komplikationer till sjukdomen är hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar och njurskador. För diagnosen difteri krävs att toxinproduktion påvisas hos isolerad Corynebacterium diphtheriae- eller Corynebacterium ulcerans-stam. Toxinbestämning sker med Elekmetoden (diffusion i gel, så kallad mustaschplatta)…

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2020 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid. Mer detaljerade uppgifter och analyser över utvecklingen för respektive sjukdom

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, vilken kan bilda ett toxin (bakteriegift) som kan skada många av människans organsystem. Annan benämning: Äkta krupp.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Vaccinationer förebygger smittsamma sjukdomar och har genom åren räddat miljontals människoliv. I Sverige har flera allvarliga sjukdomar som var vanliga förr mer eller mindre försvunnit, tack vare att många vaccinerat sig. Men finns det någon risk för att sjukdomar som mässling, polio och difteri kommer tillbaka? Och vad är det som avgör…

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Avsikten med rapporten är att ge en bild av hur elimineringsarbetet gällande hepatit B och C gått hittills, som ett stöd för regionerna i arbetet med eliminering av hepatit.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Difteri- och tetanusvaccinerna är toxoider, det vill säga bakteriegifter som bearbetats så att de är ofarliga. Vad gäller eventuella andra tillsatser se: Frågor och svar om vacciner och säkerhet: Vilka tillsatser finns i vaccinerna? De vacciner mot difteri och stelkramp som används i vaccinationsprogrammet ingår i kombinationsvacciner. Under spädbarnsåret ges vaccin mot difteri och stelkramp tillsammans…

Det idag registrerade vaccinet mot endast difteri och stelkramp är diTeBooster®. Det är ett påfyllnadsvaccin och används inte för grundvaccinering av barn. För grundvaccinering av barn används kombinationsvacciner mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Grundskydd erhålls för såväl difteri som stelkramp med tre doser, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje minst 6 månader efter den andra dosen. En påfyllnadsdos bör ges cirka fem år senare. I det svenska vaccinationsprogrammet ges vaccin mot difteri och stelkramp vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Barn…

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.