Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Övergripande information om Fritidskortet och varför vi behöver satsa på barns och ungdomars möjligheter till en meningsfull fritid, som en del i ett hälsofrämjande arbete.

Vår psykiska hälsa påverkas på flera sätt av hur samhället är utformat och hur det i sin tur påverkar oss som individer. Det handlar om under vilka förhållanden som vi föds, lever och växer, arbetar och åldras.

Rekommendationerna är att du som förälder styr vilket innehåll ditt barn tar del av och skapar goda vanor och rutiner för balans mellan till exempel lek, sömn och fysisk aktivitet. Titta på skärmen tillsammans med ditt barn.

Den 4 mars uppmärksammar Folkhälsomyndigheten Världsobesitasdagen, som i år har fokus på samhällets ansvar och förutsättningar. I Sverige fortsätter andelen unga vuxna med övervikt eller obesitas att öka, visar undersökningen Hälsa på lika villkor.

De flesta unga är nöjda med sitt sexliv, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Resultaten visar samtidigt att kondomanvändningen är fortsatt låg, och att många uppger att mensbesvär begränsar vardagen. Alarmerande många unga uppger också att de har varit utsatta för våld, i synnerhet

Hur påverkas befolkningens psykiska hälsa under covid-19-pandemin? Vi följer hälsans utveckling noga. Här sammanfattar vi resultaten från undersökningar av den psykiska hälsan i befolkningen.

Det finns många faktorer som påverkar risken för psykisk ohälsa, både individens nära omgivning och samhället i stort. Även individens eget beteende och livsvillkor påverkar. De saker som påverkar vår psykiska hälsa är i stort desamma genom livet, även om sådant som sämre fysisk hälsa och svåra livshändelser som förlust av närstående naturligt blir vanligare när vi blir äldre.

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

I den här tabellsammanställningen presenterar vi resultat från Swelogs befolkningsstudie om spel om pengar och hälsa 2018.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Version 2 Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024. Här beskrivs: frågornas koppling till folkhälsa frågornas formulering och svarsalternativ

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

På Regionalt cancercentrum väst i Göteborg sammanställer mastersstudenten Ellen Brynskog och utvecklingsledaren Shirin Bartholdsson en rapport om cancerprevention bland regioner och kommuner i Västra sjukvårdsregionen. Här berättar Ellen mer om hur de använder Indikatorlabbet i framtagandet av

Detta råd vänder sig till personal inom skola och fritidshem samt verksamhets- och fastighetsansvariga. Genom att förbereda verksamheten inför sommarvärmen går det att minska negativa hälsoeffekter orsakade av värmeböljor.

Majoriteten av vuxna svenskar uppger en god eller mycket god hälsa men samtidigt uppger en hög andel sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ångest, enligt Nationella folkhälsoenkäten 2024. Nu publiceras resultaten.

Denna webbsida ger kompletterande vägledning till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation och tar bland annat upp vilka riktvärden för luftomsättning som finns och vad som bör undersökas vid bristfällig ventilation.

Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Suicidprevention kan ses som en samling insatser för att minska risken för suicid, och insatserna behöver ske på individ-, befolknings- och samhällsnivå.

Folkhälsomyndigheten, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden har skapat ett verktyg som visar hur stor inverkan levnadsvanor har för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och cancer. Med simuleringar går det att visa effekten av insatser som kan minska antal sjukdomsfall, vårdkostnader och dödlighet.

Seminariet inspelat 5 maj 2021. Konsekvenserna av pandemin för folkhälsan och på jämlikheten i hälsa kan kvarstå i många år efter att smittspridningen har kommit under kontroll. Folkhälsomyndigheten har följt utvecklingen och analyserat konsekvenserna av pandemin ur ett brett folkhälsoperspektiv.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Faktablad med råd förverksamhetsansvariga och övrig personal inom barnomsorg. Genom att förbereda verksamheten inför sommarvärmen går det att minska ohälsa och dödlighet orsakad av värmeböljor.

Faktabladet riktar sig till dig som beslutar om, utvecklar eller arbetar med förebyggande åtgärder, i till exempel skolor, kommuner eller länsstyrelser. Finns även på engelska.

Andelen förskolebarn med övervikt och obesitas (fetma) varierar mellan olika grupper barn och även mellan regioner, vilket visar på betydelsen av det tidiga livets villkor för den jämlika hälsan.