Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Regelbunden fysisk aktivitet Alla barn och unga 6–17 år bör vara fysiskt aktiva under veckan, både vardagar och helger. Minska stillasittande Långa perioder av stillasittande bör brytas av och ersättas med någon form av fysisk aktivitet. Pulshöjande fysisk aktivitet i genomsnitt 60 minuter per dag Barn och unga bör i genomsnitt vara fysiskt aktiva…

Faktabladet riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Ju mer du rör på dig desto bättre är det för din hälsa. Regelbunden rörelse som både höjer pulsen och stärker musklerna, ger fler positiva effekter på hälsan ju längre tiden går. Läs om vad som händer i kroppen efter ett par veckor, efter några månader och på längre sikt.

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid

De flesta unga är nöjda med sitt sexliv, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Resultaten visar samtidigt att kondomanvändningen är fortsatt låg, och att många uppger att mensbesvär begränsar vardagen. Alarmerande många unga uppger också att de har varit utsatta för våld, i synnerhet

Information till dig som vill bidra till ett rörelsefrämjande samhälle. Antingen arbetar du redan med att främja rörelse eller så vill du komma igång. Informationen vänder sig till alla som vill bidra, från offentlig, privat eller ideell verksamhet och från alla samhällssektorer. Anmäl dig till

The recommendations for physical activity and sedentary behaviour apply to all population groups in Sweden, regardless of age, gender, cultural background, socioeconomic status, or disability.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör levnadsvanor och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Folkhälsomyndigheten har arbetat för att sprida och stärka användningen av Fysisk aktivitet på recept (FaR) – både i Sverige och i Europa. Här kan du läsa om insater och uppföljning.

Den psykiska hälsan påverkas av många faktorer genom hela livet. När vi blir äldre förändras både den fysiska förmågan och livssituationen, vilket kan påverka hur vi mår psykiskt.

Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur- och kulturmiljö. Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och att utöva friluftsliv där allemansrätten är grunden.

Här hittar du ett axplock av aktörer på nationell nivå inom sektor förskola, skola och fritidshem som arbetar för att främja rörelse. Du kan hitta material, tips, inspiration och eventuellt möjliga samverkanspartners.

Regelbunden fysisk aktivitet Alla vuxna 65 år och äldre bör vara fysiskt aktiva under veckan, både vardagar och helger. Balansträning tre dagar i veckan För att bevara fysisk funktion och förebygga fall bör äldre vuxna komplettera vardagliga rörelser med fysisk aktivitet som kombinerar balans, styrka och rörlighet tre eller flera dagar i veckan. Minska…

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Vi bjuder in till Nationellt rörelseforum – en konferens om kunskap och handling för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittandet i befolkningen. En dag då forskare, yrkesverksamma och beslutsfattare utbyter kunskap, erfarenheter och perspektiv samt tar nästa steg mot ett rörelsefrämjande samhälle.

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten en kartläggning av litteraturöversikter om livsvillkorens och levnadsvanornas påverkan på hälsan hos kvinnor i klimakteriet.

Suicid är ett folkhälsoproblem som genom insatser på olika nivåer ofta kan förebyggas. Här får du en översikt över suicidpreventivt arbete på individ-, befolknings- och samhällsnivå.

Att sprida kunskap om levnadsvanor och matvanor är en viktig del i både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men hur kan man nå ut brett och skapa förändring? Tema folkhälsa har haft ett samtal med Malin Sand, dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten, om hur hon använder olika

NCDSim är en simuleringsmodell utvecklad av Folkhälsomyndigheten, Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden för att analysera framtida utvecklingen av cancer och hjärt-kärlsjukdomar i Sverige.

Vårt samhälle och vår närmiljö påverkar vår psykiska hälsa. Under vilka förhållanden vi föds, lever, arbetar och åldras skapar förutsättningar för hur vi mår. Här förklarar vi hur samhället, våra rättigheter och våra relationer kan stärka eller utmana vår psykiska hälsa.

Ett boende och en närmiljö med bra kvalitet kan fungera som plats för återhämtning och rekreation och fylla en viktig funktion för att bidra till en god och jämlik hälsa. Tillgång till en vardagsnära natur som inkluderar tillgängliga grönområden ger möjlighet till regelbundna besök, vilket har

Nu mobiliserar sig hela samhället i en nationell kraftsamling för att förbättra möjligheterna till vardagsrörelse. Här kan du läsa om kraftsamlingen och vad den innebär.

Inom ramen för kraftsamlingen för ökad rörelse bjuder vi in till ett webbinarium där kunskap möter praktik. Här får du ta del av lärande exempel samt möjlighet att samtala och skapa kontakter över sektorsgränser.

Länkar till stödmaterialet E-utbildning: God och jämlik hälsa för samhällets utveckling Folkhälsopolitikens mål, ramverk och genomförande Din psykiska hälsa (dinpsykiskahalsa.se) Stöd i arbetet mot ensamhet – för dig som vill agera Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos äldre personer

Befolkningen i Sverige lever allt längre och 70 procent upplever att de har en god hälsa. Men hälsan är fortsatt ojämlik, och på flera områden ökar skillnaderna mellan socioekonomiska grupper. För att uppnå målet om att sluta de påverkbara hälsoskillnaderna fram till år 2048 krävs ytterligare