Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

HPV-vaccin skyddar till 90 procent mot de HPV-typer som vaccinerna omfattar, såvida du inte blivit smittad innan du blev vaccinerad. Vaccinerna har nämligen ingen effekt mot en redan befintlig infektion eller en redan etablerad cellförändring. I de kliniska studierna av HPV-vaccin har man visat en skyddseffekt mot allvarliga förstadier till livmoderhalscancer och analcancer…

De allra flesta som blir infekterade med HPV märker det inte alls och infektionen läker ut av sig själv. De flesta infekteras med en eller flera olika typer av viruset under sin livstid. Hos några av dem som infekteras läker infektionen däremot inte ut, utan kvarstår. Personer med kvarstående HPV-infektion har en ökad risk att på sikt drabbas av…

Alla som har haft sexuell kontakt kan ha blivit smittade av HPV. Risken för HPV-smitta ökar med ökat antal sexualpartners. Även om man haft få eller bara en sexualpartner kan man ha smittats och löpa en framtida risk att utveckla cancer.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Guiden ger stöd i arbetet att få förståelse för vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans. Den ger även stöd i att lättare utveckla och genomföra både anpassade och breda insatser för att öka och behålla vaccinationstäckningen och acceptansen. Relaterad information

Beslutsunderlag för användande av Nuvaxovid vid primärvaccination och påfyllnadsdoser till personer 18 år och äldre.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Skyddseffekten av HPV-vaccin mot cellförändringar, cancer och kondylom samt förekomsten av olika biverkningar kommer att följas fortlöpande genom både kliniska studier och uppföljning av vaccinationsprogram. Alla doser av HPV-vaccin som ges inom barnvaccinationsprogrammet registreras i det nationella vaccinationsregistret. Detta gör det möjligt att följa…

Vaccination mot HPV till flickor ingår i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan 2010. Från och med augusti 2020 erbjuds även pojkar vaccination mot HPV.

Vaccination mot HPV infördes för att framförallt ge skydd mot livmoderhalscancer. Programmet omfattade därför till en början bara flickor. Genom åren ökade kunskapen om HPV-orsakade cancerformer som även drabbar män, och det är tydligt att vaccination mot HPV ger skydd mot dessa. Det finns också mer kunskap idag om den minskade smittspridningen…

Ja, man kan fortsätta vaccinationsserien med ett annat HPV-vaccin. Inga extra doser rekommenderas utan man kompletterar bara vaccinationsserien.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Information från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten har inte någon statistik över hur många vuxna som har vaccinerat sig mot HPV. Detta beror på att endast vaccinationer som ges inom de nationella vaccinationsprogrammen får registreras i det nationella vaccinationsregistret. I vissa regioner rapporteras HPV-vaccinationer till regionala vaccinationsregister. Vänd dig till regionen för…

Det beror på vad din region har beslutat. Folkhälsomyndighetens rekommendationer är inte bindande. Det betyder att regionerna själva får besluta om och hur vaccination mot HPV ska erbjudas, inklusive till vilka grupper och till vilken kostnad.

Bäst nytta gör vaccinet för den som inte alls är infekterad med HPV. I praktiken innebär det att vaccinet gör störst nytta för den som ännu inte har haft sexuellt umgänge. Nyttan avtar sedan med åldern beroende på sexuell aktivitet och antalet sexualpartners genom åren. Det är därför man har valt att lägga doserna i vaccinationsprogrammet vid 10-12 års ålder.

Kondom kan minska risken att smittas av HPV, men inte helt ta bort den. Med hjälp av vaccination kan du förebygga infektion med några av de HPV-typer som orsakar cancer. Kvinnor kan dessutom minska risken att få livmoderhalscancer genom att regelbundet delta i screening. Därigenom kan sjukvården upptäcka och behandla cellförändringar som uppstått, innan cancer har hunnit utvecklas. Vaccination och…

Ja. Uppskattningsvis drabbas över 550 män av HPV-relaterad cancer varje år, framför allt i svalg, penis och anus (ändtarmsöppning). Män får mer sällan än kvinnor genital cancer orsakad av HPV. Däremot är HPV-relaterad svalgcancer vanligare hos män. Män som har sex med män har ökad risk för att utveckla analcancer…

Den senaste vaccinationstäckningen bland barn som vaccinerats mot HPV inom barnvaccinationsprogrammet hittar du dels i ett interaktivt faktablad och dels i Folkhälsomyndighetens statistikdatabas. Statistik över HPV-vaccinationer givna till flickor och pojkar finns här för åren 2021 och senare, även uppdelat per region och kommun. Statistiken kommer från det…

Här hittar du frågor och svar om humant papillomvirus (HPV), vaccination inom barnvaccinationsprogrammet, gällande rekommendationer och ordinationsrätt.

Ja, vaccinerna mot HPV är godkända för både män och kvinnor, och de kan ge ett direkt skydd mot flera olika cancerformer som drabbar män, till exempel cancer i mun, svalg och ändtarmsöppning (anus). Vaccination av pojkar och män kan också bidra till minskad smittspridning och ge deras sexualpartners ett skydd mot HPV-infektioner.

Ja. HPV-vaccin kan i likhet med andra vacciner ges samtidigt som de flesta andra vacciner, men på separata injektionsställen.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

The Communicable Diseases Ordinance contains 13 criteria that form the basis of an investigation of vaccination programmes. This knowledge base is a scientific review based on these criteria. 

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och