Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här finns en överblick över utvecklingen av folkhälsan och förutsättningar för hälsa. Uppföljningen utgår från det folkhälsopolitiska ramverket och ger en övergripande bild av om vi är på rätt väg för att uppnå en god och jämlik hälsa.

Folkhälsomyndigheten (Fohm) är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Uppföljningen av den nationella folkhälsopolitiken med det övergripande folkhälsomålet och de åtta målområdena syftar till att följa folkhälsans utveckling över tid och underlätta folkhälsoarbetet.

Användningen av dopningsmedel kan leda till fysiska, psykiska och sociala skador.

Folkhälsomyndigheten genomförde under pandemin undersökningar och studier om förekomsten av covid-19 och det immunsvar som sjukdomen resulterar i. Därutöver gjordes analyser av SARS-CoV-2, det virus som orsakar sjukdomen, och dess arvsmassa. På de här webbsidorna redovisar vi genomförda och

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2014.

Här ger vi en genomgång av metod och inmatning av data inför HALT-mätningen av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2013.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2015.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2020 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid. Mer detaljerade uppgifter och analyser…

Rapporten beskriver barn och ungas rörelsemönster baserat på resultat från ett nationellt urval av 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare. Resultaten ger, förutom kunskap om barn och ungas rörelsemönster, även kunskap om samband mellan fysisk aktivitet, inaktivitet och hälsa.

Rapporten redovisar hur spel om pengar och spelproblem hänger samman med andra områden i människors liv, till exempel sociala relationer, allmän hälsa och familjesituation. Denna kunskap är betydelsefull för arbetet med att förebygga spelproblem.

Här visar vi samlad statistik om suicid, suicidförsök och suicidtankar i olika grupper i befolkningen. Vi presenterar också utvecklingen över tid, och variationer över året.

Mobilen är en del av vardagen även för föräldrar och andra vuxna i barns närhet. Men hur vuxna använder sina skärmar när de är med sina barn kan påverka både samspelet och barnens egna vanor. Det är utgångspunkten när Folkhälsomyndigheten nu uppdaterar sina rekommendationer om föräldrars skärmvanor.

Snusning innebär flera hälsorisker. Bland annat påverkar det hjärta och kärl, ökar risken för diabetes typ 2 och kan orsaka komplikationer under graviditet.

E-cigaretter, även kallade vejps, finns i många varianter. Vätskan varierar, men de flesta innehåller nikotin och andra skadliga ämnen som kan skada hjärta, kärl och lungor. Forskning om långsiktiga risker pågår.

Mat är grunden för liv och hälsa och är särskilt viktig för barns och ungdomars tillväxt och utveckling. Den här sidan beskriver hur barns matvanor ser ut över tid, hur de följs upp och vilka indikatorer som används i undersökningen Skolbarns hälsovanor.

Ansvarsfull medierapportering är en viktig del i det suicidpreventiva arbetet. Rapportering om självmord, beroende på hur den görs, kan få både positiva och negativa konsekvenser.

Antibiotikaresistens är ett komplext problem som kräver nya lösningar. Därför behövs samverkan och sambarbete inom forskning, myndigheter och industri.

I Sverige har vi valt att kräva hälsodeklaration under vissa omständigheter. Hälsodeklarationen syftar till att tidigt upptäcka och hantera hot mot människors hälsa.

Det finns flera datakällor som kan användas för att följa upp och analysera utvecklingen av psykisk hälsa och suicid. Ofta kompletterar de varandra. Här beskriver vi de datakällor som vi brukar använda oss av. Vi länkar även till statistikdatabaser där du kan ta fram egen statistik.

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Denna lägesrapport publicerades den 23 januari 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 3 (12–18 januari 2026).

Denna veckorapport publicerades den 10 april 2025 och redovisar läget för iGAS vecka 14 (31 mars–6 april 2025).

Denna veckorapport publicerades den 28 mars 2025 och redovisar läget för iGAS vecka 12 (17–23 mars 2025).