Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Folkhälsomyndigheten publicerar preliminär statistik över vaccinationstäckningen mot influensa under säsongens gång. Sammanställningarna baseras på data från de regioner som har möjlighet att löpande ta fram vaccinationsstatistik per åldersgrupp.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

This report describes the monitoring and surveillance systems for influenza in use during the 2024–2025 winter season and the results of both epidemiological and virological surveillance. Data are also compared to previous influenza seasons. See also the tables and figures section as well as the

Det här är den tredje delen i rapportserien och täcker veckorna 24-44 2020. Rapporten innehåller en genomgång av läget globalt, i Europa och i Sverige avseende övervakningen av genetiska grupper. Rapporten visar fördelningen av genetiska grupper över tid samt analyserar förändringar av genetiska

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första fall av covid-19 diagnosticerades, till och med den 15 mars 2020 då samhällssmitta av covid-19 hade konstateras i Sverige.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare förstärka ojämlikheten i hälsa.

Denna veckorapport publicerades den 13 december 2024 och redovisar influensaläget vecka 49 (2–8 december 2024). Specialavsnitt: Vaccinationstäckningen mot influensa.

Rapporten ger stöd till regionerna i upphandlingen av vacciner mot säsongsinfluensa inför säsongen 2021/2022. Ytterligare studier pågår och kunskapsläget kan komma att förändras framöver.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Rapporten har tagits fram för att minska sjuklighet och dödlighet av virusorsakade luftvägsinfektioner inom vård och omsorg. Väl förankrade nationella rekommendationer bidrar till jämlika insatser.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

Denna rapport är avsedd som vägledning för verksamhetsansvariga inom vård och omsorg om vilka vaccinationer som kan vara aktuella för olika personalgrupper.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition under rapportperioden; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt drabbade finns kvinnor utan gymnasieutbildning som haft…

Rapporten är ett kunskapsunderlag som redovisar Folkhälsomyndighetens fortlöpande arbete att helgenomkarakterisera de olika genetiska grupperna av SARS-CoV-2 som cirkulerar i samhället. Detta för att stärka kunskapsläget kring viruset och dess möjliga utveckling samt för att bidra med en förmåga

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot kikhosta för gravida från gravidvecka 16, för skydd mot kikhosta under barnets första levnadsmånader.

Rekommendationerna kan utgöra ett underlag för regionerna om hur de bör erbjuda vaccination mot pneumokocker till personer i riskgrupper. Målgruppen för rekommendationerna är regionernas huvudmän och smittskyddsenheter samt hälso- och sjukvårdspersonal.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.