Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I det här faktabladet beskriver vi befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom, både i Sverige och internationellt. Särskilt vanlig är föreställningen att ångesten är orsakad av personen själv och att man kan komma över sina problem genom att ta sig samman.

Cannabis är den vanligaste narkotikan att använda, och de flesta använder narkotika för rusets skull. Det framgår av en ny europeisk undersökning där svar från 5 200 personer i Sverige ingår.

Suicid är ett folkhälsoproblem som genom insatser på olika nivåer ofta kan förebyggas. Här får du en översikt över suicidpreventivt arbete på individ-, befolknings- och samhällsnivå.

Idag kostar stillasittande samhället stora summor och bidrar till ohälsa. När fler rör sig mer ökar välbefinnandet i befolkningen, sjukdomar förebyggs och människor får fler friska år i livet. En frisk befolkning innebär ett starkare samhälle. Har kan du läsa mer om vinsterna med att främja rörelse och fysisk aktivitet.

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Här beskrivs lärdomar från ett test av ett nytt skolbaserat arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkar för barns och ungas psykiska hälsa.

Folkhälsomyndigheten presenterar resultaten från undersökningen i en grundrapport, liksom i olika temarapporter.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa.

En inventering av hur HLV-resultaten använts över tid har genomförts genom sökningar i databaser, rapporter från regionerna, beställarinventering och nedladdningsuppgifter. Denna publikation berättar hur resultaten har använts.

Varannan person i befolkningen tycker att det är svårt att ge stöd till en vän som mår dåligt. Det visar en målgruppsanalys som Folkhälsomyndigheten gjort. Osäkerhet kring hur man ska fråga och den egna förmågan att ge stöd är vanliga orsaker.

Det finns flera datakällor som kan användas för att följa upp och analysera utvecklingen av psykisk hälsa och suicid. Ofta kompletterar de varandra. Här beskriver vi de datakällor som vi brukar använda oss av. Vi länkar även till statistikdatabaser där du kan ta fram egen statistik.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Rapporten ger en samlad bild av och sprida information om Folkhälsomyndighetens arbete inom området suicidprevention under de senaste åren. Rapporten innehåller exempel på bland annat samarbetsprojekt som genomförts med andra aktörer samt material och publikationer som tagits fram om suicid och

Information från Folkhälsomyndigheten

En ny studie visar att hälsan bland grupper av elever på kommunal vuxenutbildning, komvux, skiljer sig åt. Hälsan kan påverka om man klarar av sin utbildning, och därför kan stöd och insatser behövas.

Med våra färdiga interaktiva faktablad kan du följa utvecklingen av hälsan och dess förutsättningar. Faktabladen visar rörlig grafik för ett urval av indikatorer, och du kan enkelt göra jämförelser på till exempel riket, län och kommun och mellan kön.

Faktabladet riktar sig till främst till professionen inom hälso- och sjukvården, vårdgivare, omsorgspersonal och forskare som arbetar med frågor om äldres hälsa.

För att utveckla och utvärdera det stöd som erbjuds barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld stöttar Folkhälsomyndigheten 18 projekt, som alla samverkar med forskningsgrupper. Nedan finns en förteckning över samtliga 18 projekt med länkar till mer information om respektive projekt och respektive projekts slutrapport som beskriver de resultat och erfarenheter som tagits fram under projekttiden.

Rapporten vänder sig till personer som möter barn och unga i sitt arbete eller som arbetar med psykisk hälsa. Studien använder diskussioner på sociala medier för att undersöka ungdomars syn på tiden efter covid-19-pandemin som präglas av flera pågående…

Det handlar om livet – så heter Sveriges strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som stäcker sig från 2025 till och med år 2034. Strategin innehåller ett samlat ramverk med övergripande mål och sju delmål och för första gången ska dessa knytas ihop med ett uppföljningssystem för ett ökat lärande och effektivare arbete.

Naturen påverkar vår hälsa – men alla har inte samma möjlighet att vistas där. Kvinnor, äldre och personer med hög inkomst är oftare i naturen, medan unga, personer med funktionsnedsättning och storstadsbor vistas mindre ute i naturen. Här visar vi skillnader mellan olika grupper i befolkningen och samband mellan naturvistelse och hälsa.

Hälsosamma levnadsvanor främjar en god hälsa. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors handlingsutrymme och möjligheter till hälsosamma levnadsvanor.

Sofia Lindstrand och Sara Birgersson berättar här om Region Östergötlands nya folkhälsostrategi. Strategiskt folkhälsoarbete behöver vara långsiktigt, och en god samverkan ger dem större kraft. Sofia och Sara ser stora folkhälsoutmaningar som bland annat klimatförändringarna, psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor.

Att bryta stillasittandet är viktigt för hälsan. Rörelse och fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och stärker immunförsvaret. På den här sidan förklarar vi vad stillasittande och olika grader av rörelse och ansträngning betyder för hälsan.

Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.