Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Det finns kunskapsluckor kring behandling av infektioner i munhålan, till exempel värdet av mikrobiologisk diagnostik, när antibiotika gör nytta och bedömning av risken för allvarliga komplikationer i samband med dentala infektioner. Risken för att patienter får antibiotika i onödan skulle sannolikt minska om det fanns möjligheter att identifiera…

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Utvärdering och uppföljning av behandlingsrekommendationer och arbetssätt är angeläget för ökad patientsäkerhet. Risk för misslyckad behandling eller komplikationer behöver bevakas hos patienter som inledningsvis fått smalspektrumantibiotika eller avstått från antibiotika. Uppföljande studier krävs även för att…

Kunskap inom infektionsbehandling behöver vidgas för att kunna bemöta en ökande resistensutveckling. Studier av alternativ till traditionella antibiotika och av nya potentiella mål för behandling av infektioner genom att använda sig av moderna metoder är högt prioriterade, liksom studier av nya behandlingsstrategier anpassade till infektionens olika faser.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

MPR-vaccin innehåller levande försvagade virusstammar av mässlings-, påssjuke- och röda hundvirus, samt hjälpämnen som aminosyror och sockerföreningar. Spårämnen av antibiotika kan förekomma. MPR-vaccin innehåller varken tiomersal eller aluminiumföreningar. Mer om innehållet i vacciner och tillverkningsprocessen: Innehållet i vaccin (Läkemedelsverket.se).

Sammanfattning och bedömning Under 2025 rapporterades 41 fall av invasiv meningokockinfektion motsvarande en incidens av 0,4 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det var något färre fall jämfört med 2024 (n=46; figur 1). Medianåldern bland fallen var 49 år (spridning 0–94 år). Det var fler kvinnor

Sammanfattning och bedömning Under 2025 rapporterades 7 fall av brucellos, vilket är på liknande nivå som under den senaste tioårsperioden (figur 1). I medeltal har tolv fall per år rapporterats de senaste tio åren. Medianåldern var 48 år, spridning 34–77 år, och majoriteten av fallen var kvinnor.

Ja, det är vanligt att bära på grupp A-streptokocker utan att bli sjuk, särskilt bland barn och ungdomar. Om man inte har några symtom smittar man oftast inte och behöver inte provtas eller behandlas med antibiotika.

Rapporten innehåller den bästa tillgängliga kunskapen om diagnostik vid misstänkt borreliainfektion för sjukvården. Rapporten är ett samarbete mellan SBU och SMI på uppdrag av Socialstyrelsen. SBU har bidragit med en systematisk kunskapssammanställning av olika behandlingar och SMI har sammanställt…

Den nya stragegin betonar bland annat förebyggande insatser och tidig identifiering av hiv. Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa. Den uppdaterade strategin utgår från den aktuella

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Swedres-Svarm 2016 shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals. The report is a co-production between the Public Health Agency of Sweden the National Veterinary Institute (SVA).

Tuberkulos behandlas med en kombination av olika antibiotika och kan så gott som alltid botas om man inte har andra mycket svåra sjukdomar samtidigt. Det är viktigt att patienten följer läkarens ordination och inte avslutar den minst sex månader långa behandlingen för tidigt. Då kan sjukdomen komma tillbaka, och risken för att bakterierna ska utveckla resistens ökar.

Snabba och patientnära diagnostiska metoder är viktiga för att ta reda på orsaken till infektioner, kunna identifiera svåra eller komplicerade infektioner i ett tidigt skede och för att snabbt få besked om antibiotikaresistensmönster. Detta ökar möjligheten till att bästa möjliga behandling kan

ESBL-CARBA är ett samlingsnamn för en grupp enzymer (karbapenemaser) som vissa tarmbakterier kan producera. Enzymerna bryter ner en viktig grupp av antibiotika (karpapenemer) som ofta är det enda alternativet vid allvarliga infektioner. Förekomsten av bakterier med ESBL-CARBA är fortsatt låg i Sverige, men ökande.

MRSA-infektion orsakas av bakterien Staphylococcus aureus, en typ av gul stafylokock som är resistent mot viktiga antibiotika. Den sprids främst genom kontaktsmitta. I Sverige är förekomsten av MRSA lägre än i många andra länder. MRSA kan orsaka sårinfektioner, bölder och i sällsynta fall sepsis.