Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Ja, alla rekommenderas två doser av MPR-vaccin och alla barn ska erbjudas kompletterande vaccinationer upp till 18 års ålder. Om barnet fick den första dosen MPR-vaccin (eller vaccin mot enbart mässling) före 12 månaders ålder, bör barnet betraktas som ovaccinerat, och erbjudas två doser MPR-vaccin med minst 4 veckors intervall.

MPR-vaccin är mycket effektivt. En dos MPR-vaccin ger skydd mot mässling, påssjuka och röda hund hos cirka 93-95 procent av alla vaccinerade individer. Två doser MPR-vaccin ger skydd hos cirka 97-99 procent av de vaccinerade och krävs för ett långvarigt skydd mot alla tre sjukdomarna.

Totalt har 28 misstänkta fall, varav 15 med dödlig utgång, rapporterats från hälsodistrikten Bulape och Mweka i Kasai-provinsen. Prover som har tagits har varit positiva för varianten zairevirus. Myndigheterna i Kasai-provinsen samarbetar med Världshälsoorganisationen (WHO) för att hantera

Under sommaren passar många på att resa. Vissa sjukdomar utomlands har vi inte i Sverige, och det finns även situationer som innebär en större risk att bli sjuk, till exempel när många människor samlas under festivaler och idrottsevent. Därför är det viktigt att du ser över ditt vaccinationsskydd i

Ja, alla vaccinationer är frivilliga, men en senarelagd vaccination innebär att barnet är mottagligt för mässling, påssjuka och röda hund under en längre del av sitt liv. Det riskerar då att insjukna i samband med en utlandsresa eller om det uppstår smittspridning i Sverige.

Ja. Genom amningen förs främst antikroppar av typen IgA över och dessa tas inte upp av barnet. Antikroppar från bröstmjölk påverkar därmed inte effekten av MPR-vaccin och ger inte heller något skydd mot mässling. Överförda antikroppar kan däremot ge ett lokalt skydd i mag-tarmkanalen mot andra sjukdomar.

Statistik över antalet rapporterade fall och incidens för anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2013.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2015.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Folkhälsomyndighetens internationella statistikrapportering omfattar 40 återkommande rapporteringar som ligger till grund för uppföljning av folkhälsopolitiska mål kopplade till internationella konventioner och resolutioner. Rapporteringar inom antibiotika European Antimicrobial Resistance

Ja, barn och vuxna som har medfödd eller förvärvad immunbrist, till exempel cancerpatienter under behandling med cellgifter, transplanterade patienter och andra patienter med kroniska sjukdomar som får immunsupprimerande behandling. Dessa individer kan inte vaccineras med MPR-vaccin, eftersom

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

En berättelse framtagen för barn i förskoleålder om vad virus, bakterier och vaccin är för något. Men också om vad som kan få oss vi mår bra, och hur vi kan hålla oss friska.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn över 9 månaders ålder erbjuds MPR-vaccination inför utlandsresor som innebär en ökad smittrisk (under resan eller på resmålet). Vid särskilt hög smittrisk kan MPR-vaccin ges redan från 6 månaders ålder genom så kallad off-label användning. I vissa fall