Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Under 2013 rapporterades 44 fall av påssjuka, varav 39 var laboratorieverifierade. De resterande 5 fallen anmäldes enbart kliniskt och det är osäkert om symtomen verkligen var orsakade av parotitvirus. De insjuknade var i åldrarna 1-65 år. Flest fall (n=16) tillhörde åldersgruppen 20-24 år och majoriteten av dem var vaccinerade. För två…

Under 2007 rapporterades 46 fall av påssjuka, varav 35 med laboratorieverifierad diagnos. Av patienter födda före 1982 var 92 % (22/24) laboratorieverifierade och av dem födda 1982 eller senare var 59 % (13/22) laboratorieverifierade. Vaccinationsuppgifter förelåg hos 32 av 46 rapporterade fall. Andelen patienter som tidigare vaccinerats mot påssjuka var 50 % (16/32). Av de 16 vaccinerade…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades fyra fall av påssjuka. Samtliga var laboratoriebekräftade, de var mellan 28 och 78 år gamla och könsfördelningen var jämn. Två av dem uppgavs vara vaccinerade och två hade okänd vaccinationsstatus. Två av fallen misstänktes ha smittats utomlands och två troligen i Sverige. Prov…

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 33 fall av påssjuka varav var 32 laboratoriebekräftade. Samtliga fall utom ett var vuxna (medianålder 33,5 år, spridning 20-56 år). Av de vuxna bedömdes 17 vara vaccinerade och 7 ovaccinerade (8 hade okänd status; figur 1). Könsfördelningen var jämn. Av de rapporterade fallen smittades…

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Under 2015 rapporterades 23 fall av påssjuka, varav 20 var laboratoriebekräftade. Av de 20 laboratoriebekräftade fallen saknades uppgift om vaccinationsstatus för 11. Fyra fall var troligen vaccinerade, men det är oklart med hur många doser. De laboratoriebekräftade fallen var mellan 1 och 69 år gamla (figur 19). Ingen koppling mellan de rapporterade fallen…

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 21 fall av påssjuka varav 18 var laboratoriebekräftade. Fallen hade liknande ålders-, köns- och vaccinationsprofil som tidigare år (figur 1). Ett fall var under ett år gammalt och för ung för att ha erbjudits MPR-vaccination medan övriga fall var vuxna (medianålder 34,5 år, spridning…

Under 2008 rapporterades 52 fall av påssjuka. Diagnosen var laboratorieverifierad för endast 39 fall, och det är osäkert om de icke verifierade verkligen hade spottkörtelsvullnad orsakad av parotitvirus. Hälften av de insjuknade var födda 1980 eller senare (kohorter som har omfattats av den allmänna vaccinationen mot mässling-påssjuka-röda hund) och de flesta i denna grupp, 21 fall, uppgavs vara vaccinerade. Av…

Under året anmäldes femton fall (åtta kvinnor och sju män). Av dessa uppgav fyra av fallen att de vaccinerats med minst en dos påssjukevaccin. Endast en av de vaccinerade var laboratorieverifierad. Uppgift om laboratorieverifierade fall i omgivningen saknas hos samtliga anmälda. Sedan allmän vaccination mot påssjuka infördes 1982 har sjukdomen i Sverige har sjukdomen närmast försvunnit i Sverige.

Bilaga till mikrobiologisk information 2017

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Dessa rekommendationer handlar om vilka preventiva åtgärder mot tuberkulos som är aktuella i Sverige och i en svensk kontext. De är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

De tre sjukdomarna orsakas av virus. Mässling orsakas av morbillivirus, påssjuka av parotitvirus och röda hund av rubellavirus. Morbilli- och rubellavirus sprids via luften som droppar (aerosol). Parotitvirus finns i saliv och överförs som droppsmitta eller via direktkontakt.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Frågor och svar kring de barnvaccinationer som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

The Communicable Diseases Ordinance contains 13 criteria that form the basis of an investigation of vaccination programmes. This knowledge base is a scientific review based on these criteria. 

Fram till dess att det kombinerade vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) introducerades 1982 var sjukdomarna vanliga. Därefter sjönk antalet rapporterade fall kraftigt inom loppet av några år. Idag, över 30 år efter att MPR-vaccinationen infördes, är alla tre sjukdomarna ovanliga. Mässling och röda hund har helt eliminerats i Sverige, vilket innebär att virusen inte längre cirkulerar…

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Viruset kan orsaka allvarlig sjukdom och komplikationer som till exempel lung- och hjärninflammation. Sjukdomen är en av de största dödsorsakerna för små barn i låginkomstländer. I höginkomstländer är dödligheten till följd av mässling 1 per 1