Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten visar att det skattade antalet personer med problematiskt narkotikabruk i Sverige har varierat mellan som lägst 63 000 personer och som högst 83 000 personer under perioden 2007–2020.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV) för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Smittan finns globalt men är främst rapporterad från länder kring Medelhavet. Från Sverige rapporteras fem till tio fall årligen och det är främst intravenösa missbrukare som drabbats.

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus för att kunna föröka sig hos den som smittats och ge upphov till sjukdom. De som smittas blir i regel kroniska bärare av hepatit D, vilket ökar risken för allvarlig leverskada. Hepatit D förekommer över hela världen men rapporteras främst från länder kring Medelhavet. De få fall som rapporterats smittade i Sverige…

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Sjukdomen finns globalt men fokuserad till länder där hepatit B är vanligt förekommande. Smittöverföringen sker främst via blod eller kroppsvätskor, det vill säga på samma sätt som för…

Sjukdomstatistik över hepatit A, även kallad epidemisk gulsot. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Det viktigaste skälet till utvecklingen av kombinationsvacciner är att det minskar antalet injektioner. Alla vacciner har från början tagits fram som enskilda vacciner, och därefter har man utarbetat kombinationsvacciner. Detsamma gäller till exempel vaccin mot difteri och stelkramp eller kombinerat vaccin mot hepatit A och B. Kraven för godkännande av kombinationsvacciner är desamma som för enskilda…

Vanligt gammaglobulin innehåller bland annat antikroppar mot mässling, röda hund, påssjuka och vattkoppor. Dessa antikroppar kan försämra vaccinationssvaret efter MPR-vaccination (eller efter vaccination med andra levande vacciner). MPR-vaccin och varicellavaccin bör därför inte ges tidigare än tre

Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod och som bara finns hos människor. Smittämnet är globalt sett mycket utbrett och vanligt, men förekomsten i Sverige är förhållandevis låg. Sjukdomen har hos oss en stark koppling till intravenöst narkotikamissbruk.

Hepatit C-viruset upptäcktes först 1989 och hepatit C-diagnostik blev möjlig 1990 då infektionen också blev en anmälningspliktig sjukdom. Majoriteten av de hepatitfall som tidigare benämnts hepatit non-A non-B, visade sig då vara orsakade av hepatit C. Denna typ av hepatit var ovanlig i Sverige före 1965, men smittspridningen tog fart under 1960-talet…

Vaccinationerna ska som regel inte skjutas upp. Det är tvärtom särskilt viktigt att för tidigt födda barn vaccineras i tid, eftersom de vanligtvis inte hunnit få normal mängd antikroppar från modern. (Största mängden antikroppar överförs nämligen under den senare delen av graviditeten.) Barn födda

Om det är tidsbrist, till exempel inför en utlandsresa, så kan man påbörja vaccination redan vid sex veckors ålder. I så fall ges tre primära vaccinationer mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B med 1-2 månaders mellanrum. Obs! Barn som vaccineras enligt ett sådant accelererat schema med tre doser bör sedan fortsätta vaccineras enligt det vanliga schemat, det vill säga med en påfyllnadsdos…

Vid vaccination av barn mot sjukdomar som omfattas av barnvaccinationsprogrammet krävs läkarordination när man inte följer de ramar för åldrar och tidsintervall mellan doserna som står i föreskrifterna om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51). Läkarordination krävs till exempel vid vaccination

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn; beslutade den 1 juli 2015.

Bakgrund Under 2009 rapporterades 154 personer med hepatit A-infektion, varav 77 (50 procent) smittats i Sverige. Detta var en trefaldig ökning av de inhemska fallen jämfört med 2008. Trender Sedan 2004 har det totala antalet fall minskat, men från mitten av 2008 vände trenden uppåt och under 2009 var andelen inhemska fall signifikant fler än under 2008…

Information från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndighetens internationella statistikrapportering omfattar 39 återkommande rapporteringar som ligger till grund för uppföljning av folkhälsopolitiska mål kopplade till internationella konventioner och resolutioner. Rapporteringar inom antibiotika European Antimicrobial Resistance

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Beskrivning av indikatorer Bilaga 2 till Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2022 2 Innehåll Beskrivning av indikatorer ............................................................................................. 1 Innehåll .........................................................................