Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Rapporten visar att det skattade antalet personer med problematiskt narkotikabruk i Sverige har varierat mellan som lägst 63 000 personer och som högst 83 000 personer under perioden 2007–2020.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV) för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Smittan finns globalt men är främst rapporterad från länder kring Medelhavet. Från Sverige rapporteras fem till tio fall årligen och det är främst intravenösa missbrukare som drabbats.

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus för att kunna föröka sig hos den som smittats och ge upphov till sjukdom. De som smittas blir i regel kroniska bärare av hepatit D, vilket ökar risken för allvarlig leverskada. Hepatit D förekommer över hela världen men rapporteras främst från länder kring Medelhavet. De få fall som rapporterats smittade i Sverige…

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Sjukdomen finns globalt men fokuserad till länder där hepatit B är vanligt förekommande. Smittöverföringen sker främst via blod eller kroppsvätskor, det vill säga på samma sätt som för…

Sjukdomstatistik över hepatit A, även kallad epidemisk gulsot. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Det viktigaste skälet till utvecklingen av kombinationsvacciner är att det minskar antalet injektioner. Alla vacciner har från början tagits fram som enskilda vacciner, och därefter har man utarbetat kombinationsvacciner. Detsamma gäller till exempel vaccin mot difteri och stelkramp eller kombinerat vaccin mot hepatit A och B. Kraven för godkännande av kombinationsvacciner är desamma som för enskilda…

Hepatit C-viruset upptäcktes först 1989 och hepatit C-diagnostik blev möjlig 1990 då infektionen också blev en anmälningspliktig sjukdom. Majoriteten av de hepatitfall som tidigare benämnts hepatit non-A non-B, visade sig då vara orsakade av hepatit C. Denna typ av hepatit var ovanlig i Sverige före 1965, men smittspridningen tog fart under 1960-talet…

Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod och som bara finns hos människor. Smittämnet är globalt sett mycket utbrett och vanligt, men förekomsten i Sverige är förhållandevis låg. Sjukdomen har hos oss en stark koppling till intravenöst narkotikamissbruk.

Bakgrund Under 2009 rapporterades 154 personer med hepatit A-infektion, varav 77 (50 procent) smittats i Sverige. Detta var en trefaldig ökning av de inhemska fallen jämfört med 2008. Trender Sedan 2004 har det totala antalet fall minskat, men från mitten av 2008 vände trenden uppåt och under 2009 var andelen inhemska fall signifikant fler än under 2008…

Folkhälsomyndighetens internationella statistikrapportering omfattar 39 återkommande rapporteringar som ligger till grund för uppföljning av folkhälsopolitiska mål kopplade till internationella konventioner och resolutioner. Rapporteringar inom antibiotika European Antimicrobial Resistance

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn; beslutade den 1 juli 2015.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Bilaga till vägledningen Smittspårning och undanröjande av objektburen smitta

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten