Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 8 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Handlingsplanen vänder sig till myndigheter, beslutsfattare på nationell-, regional och kommunal nivå, samt civilsamhällesorganisationer. Handlingsplanen vänder sig också till verksamma inom regioner och kommuner samt professionsföreträdare.

Kikhosta kan bli mycket allvarlig och ibland livshotande för spädbarn. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas till gravida.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Resultaten i rapporten visar att antalet fall av HPV-orsakad cancer som kan undvikas över 100 år genom vaccination av tidigare ovaccinerade kvinnor i åldern 18–26 år blir mellan 56 och 239 fall beroende på val av vaccin och vaccinationstäckning.

Kunskapsunderlaget om vaccination mot TBE omfattar en sammanställning av vetenskaplig litteratur, en kartläggning av sjukdomsbördan i Sverige, samt en bedömning av vacciners effekt för att minska TBE-relaterad sjukdom, död och långvariga restsymtom.

2 januari 2021 Ytterligare ett antal fall av virusvarianten från Storbritannien samt fall av den nya virusvarianten från Sydafrika har upptäckts i Sverige. 5 januari 2021 Folkhälsomyndigheten meddelar att vaccinationerna av viss vårdpersonal (t.ex. personal på IVA) kan behöva tidigareläggas och att dessa vaccinationer sker parallellt med vaccinationerna…

Rekommendationerna om vaccination vänder sig till beslutsfattare i regionernas organisationer, och kan vara ett stöd för hälso- och sjukvårdspersonal vid vägledning om vaccination.

Kunskapsöversikten för hälso- och sjukvårdspersonal är ett stöd inför samtal med gravida om vaccination mot influensa.

Denna vägledning ger information om de läkemedel som finns i beredskap inför en influensapandemi, hur de tillgängliggörs och hur de ska användas. Det ger stöd för regionernas planering av hur de kan hantera och genomföra medicinska motåtgärder och en kort beskrivning av de involverade nationella myndigheternas…

I rekommendationerna framgår bland annat vilka grupper som bör vaccineras, med vilken dosering och vilka intervall. Rekommendationerna vänder sig framför allt till hälso- och sjukvårdspersonal och regioner.

Följande vaccinationer, givna av vårdgivare i Sverige, finns i NVR: Vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b, pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, humant papillomvirus, rotavirus) som är givna till barn från och med den 1 januari 2013 Covid-19-vaccinationer…

Information från Folkhälsomyndigheten

Här redogör vi för centrala begrepp inom folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Den bör vara både god och jämlik. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan och förebygga sjukdomar i både riskgrupper och hela befolkningen.

Vägledning om profylax mot hepatit A, både före och efter exponering. Bland annat beskrivs vilka personer som kan ha ökad risk för smitta, hos vilka närkontakter till den smittade behovet av postexpositionsprofylax bör bedömas och hur profylaxen bör erbjudas.

Informationen vänder sig i första hand till vårdgivare som rapporterar till det nationella vaccinationsregistret (NVR) och de som använder uppgifter ur registret för statistik- och forskningsändamål.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att samtliga i befolkningen har ett skydd mot mässling, påssjuka och röda hund. Vid ökad smittrisk kan vaccination av barn tidigareläggas. Vuxna bör se över sitt behov av vaccination inför utlandsresor.

I rapporten presenteras de hälsoekonomiska utvärderingar som genomförts om att utreda behov, kostnader och att genomföra hälsoekonomiska analyser för vaccination mot HPV. Dels som catch-up-vaccination till pojkar och män och dels som en riktad insats till män som har sex med män (MSM), transpersoner och personer som lever med hiv.

Under sommaren passar många på att resa. Vissa sjukdomar utomlands har vi inte i Sverige, och det finns även situationer som innebär en större risk att bli sjuk, till exempel när många människor samlas under festivaler och idrottsevent. Därför är det viktigt att du ser över ditt vaccinationsskydd i god tid innan din resa och eventuellt…

Alla vaccinationer mot covid-19 ska registreras i det nationella vaccinationsregistret av den som vaccinerar dig. Den information som ska registreras är personnummer eller samordningsnummer, datum för vaccination, vilket vaccin som använts, vårdgivare som ansvarat för vaccinationen och dosnummer för vaccin mot covid-19. Detta görs för att kunna följa upp…