Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sjukdomsstatistik över Enterohemorragisk E. coli infektion, även kallad EHEC. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Pappersremiss som skickas in via post. På publikationens sida finns fil för nedladdning samt postinstruktioner.

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera smittsamma sjukdomar minskat…

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera smittsamma sjukdomar minskat…

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera smittsamma sjukdomar minskat…

Sammanfattning och bedömning Under 2022 rapporterades inga fall av gula febern i Sverige. Folkhälsomyndighetens laboratorium har under året analyserat ett prov från en individ med frågeställning gula febern. Årssammanfattning smittsamma sjukdomar 2022 Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt…

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera smittsamma sjukdomar minskat…

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera smittsamma sjukdomar minskat…

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera smittsamma sjukdomar minskat…

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera smittsamma sjukdomar minskat…

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Information från Folkhälsomyndigheten

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Sverige har ett välfungerande system för att hantera allvarliga smittsamma sjukdomar. Folkhälsomyndigheten övervakar internationella utbrott och samarbetar med andra europeiska och globala hälsomyndigheter för att förhindra att smittan når Sverige. Det finns en beredskap för att snabbt identifiera, isolera och vårda smittsamma patienter samt att…

Fästingburna sjukdomar är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. I Sverige är borreliainfektion (borrelios) och TBE (fästingburen hjärninflammation) de vanligaste, men även mindre kända sjukdomar som anaplasmos, babesios, neoehrlichios och rickettsios förekommer i landet.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…

Rapporten har tagits fram för att minska sjuklighet och dödlighet av virusorsakade luftvägsinfektioner inom vård och omsorg. Väl förankrade nationella rekommendationer bidrar till jämlika insatser.

Vägledningen ska stödja kommuner som har ansvar att utfärda saneringsintyg så att lokalt anpassade rutiner kan tas fram.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området.