Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Resultaten från denna antikroppsstudie som genomfördes i november 2021 visar att 96,4 procent av studiedeltagarna (samtliga födda 1944 och hemmahörande i Göteborgsområdet) bar på antikroppar mot SARS-CoV-2 vid tidpunkten för provtagning.

I detta faktablad presenteras förekomsten av förgiftningsolyckor bland vuxna 50 år och äldre. Resultaten visar att det finns ett samband mellan ohälsa och förgiftningsolyckor till följd av alkohol, narkotika och läkemedel. Resultaten visar även att förekomsten av förgiftningsolyckor skiljer mellan sociodemografiska grupper.

Rapporten visar resultaten från denna antikroppsstudie som genomfördes i början av mars 2021 visar att 6,9 procent av studiedeltagarna (samtliga födda 1944 och hemmahörande i Göteborgsområdet) bar på antikroppar som talar för genomgången covid-19. Analysen identifierade inte någon signifikant skillnad mellan kön, civilstånd eller utbildningsnivå.

Skattning av kostnader för cancer, hjärt- och kärlsjukdom, psykiatriska tillstånd och typ 2-diabetes Stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet uppskattas ha kostat samhället 16,5 miljarder kronor 2023, för de fyra sjukdomsgrupperna cancer, hjärt- och kärlsjukdom, psykiatriska tillstånd och typ 2-diabetes. Våra beräkningar av samhällets kostnader…

Detta är en vägledning om vaccination mot bältros för vuxna med ökad risk för infektionssjukdomen.

I denna rapport identifieras vilka åtgärder som anses vara särskilt angelägna for att minska incidensen av listeriainfektion (listerios) hos människa. Dokumentet riktar sig huvudsakligen till de undertecknande myndigheterna, men kan även användas av andra myndigheter och näringen.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta förebyggande och tidigt upptäcka symtom.

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Genomförande av den nationella strategin mot hiv, aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner

Ett kunskapsstöd om bältrosvaccination och dess förväntade effekt på sjukdomsbördan av bältros i öppen- och slutenvård.

Ett kunskapsstöd om möjliga insatser utifrån forskning, praktik, statistik, juridik och etik Detta kunskapsstöd ger vägledning i planeringen av aktiviteter för att främja social stimulans och delaktighet bland äldre personer genom utbildning i och användning av digital teknik. Kunskapsstödet är framtaget för dig som är beslutsfattare och verksamhetsutvecklare…

Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och förebygga ohälsa.

I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med kortare utbildning har högre risk för psykisk ohälsa än de med längre utbildning. Vidare är psykisk ohälsa vanligare bland personer som saknar kontantmarginal. Skillnader finns också beroende på andra sociala och även hälsomässiga faktorer.

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att kartlägga äldres psykiska hälsa och ohälsa. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens regeringsuppdrag ”Vaccin mot pneumokocker till riskgrupper - beslutsunderlag för ändring av nationella vaccinationsprogram”. Underlaget riktar sig i huvudsak till berörda personer vid Regeringskansliet, men även till landsting och andra myndigheter.

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i huvudsak desamma som i tidigare miljöhälsorapporter, 2001 och 2005.