Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Fyra av tio förare som dör i trafiken har alkohol eller narkotika i kroppen. Bland dessa har många tidigare varit misstänkta för drograttfylleri. Det visar en studie som Rättsmedicinalverket gjort på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Det finns åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika och läkemedel. Åtgärderna behöver kombineras med insatser på flera nivåer i samhället. Här kan du läsa om några åtgärder som är aktuella i Sverige.

Med arbetssättet SMADIT, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, erbjuds personer som ertappats för ratt-, drogratt- eller sjöfylleri vårdkontakt och stöd efter händelsen. Med SMADIT vill man även minska återfall i denna typ av brott. SMADIT bygger på nära och långsiktigt samarbete mellan aktörer som polis, kommun och region.

I Sverige beräknas den totala alkoholkonsumtionen vara 8,4 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Ungefär 16 procent av befolkningen har en riskkonsumtion, vilket är en konsumtion som ger en tydligt ökad risk för skador och sjukdomar.

ANDTS-problem och brottslighet är samhällsutmaningar som i stor utsträckning kan förklaras av samma bakomliggande faktorer. Genom att ta vara på synergieffekter mellan områdena och prioritera insatser som förstärker varandra skapar vi förutsättningar för bättre resultat och effekter på flera

I faktabladet presenteras resultatet från en klinisk studie om behandlingstidens längd vid halsfluss.

Faktabladet kan användas som stöd och inspiration för länsstyrelser, polisregioner, kommuner och regioner som vill starta eller utveckla samverkan regionalt och lokalt.

Faktabladet riktar sig i första hand till beslutsfattare och personer som arbetar brotts- eller ANDTS-förebyggande eller med vård och stöd, bland annat i kommuner, i regioner, på länsstyrelser samt på nationell nivå.

Faktabladet kan användas som stöd och inspiration för länsstyrelser, polisregioner, kommuner och regioner som vill starta eller utveckla samverkan regionalt och lokalt.

Rapporten sammanfattar kunskap och föreslår förebyggande åtgärder, åtgärder för övervakning samt hantering av utbrott orsakade av Clostridioides difficile.

Faktabladet informerar om de regler som finns för spelreklam och ansvariga aktörer. Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med förebyggande insatser inom området spel om pengar.

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten WHO:s rapport från 2016 om kunskapsläget om hälsomässiga och sociala effekter av icke-medicinskt cannabisbruk. Faktabladet syftar till att vara ett stöd i det drogförebyggande arbetet på regional och lokal nivå.

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).

Rapporten ger en sammantagen bild av narkotikasituationen i Sverige och visar bland annat att användningen av narkotika ligger kvar på samma nivåer som tidigare bland vuxna men minskar bland unga.

En fördjupad analys av utvecklingen kopplat till spridningen av covid-19 under år 2020. Analysen baseras i huvudsak på en enkätundersökning om spel om pengar och covid-19 som besvarades av drygt 4 000 personer.

I den här rapporten presenteras resultat från en kartläggande litteraturöversikt om insatser som getts av FHV för att förebygga eller minska psykisk ohälsa bland anställda. Rapporten är en uppdatering av en tidigare litteraturöversikt inom området från 2015.

I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten tio åtgärdsförslag inom sex övergripande områden för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar förebyggande åtgärder mot invasiv meningokockinfektion i form av postexpositionsprofylax med antibiotika och i form av preexpositionsprofylax med vaccination.

Rapporten från 2018 är en studie om livskvalitet hos personer som lever med hiv.

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning.

Rapporten handlar om hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland unga och unga vuxna (16–29 år) på statliga ungdoms- och LVM-hem. Den är baserad på en enkätstudie som genomfördes under 2016.

En kartläggande litteraturöversikt inom området hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Denna rapport handlar om motiverande samtal (MI) bland unga och unga vuxna (16-29 år) inom områdena hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017.