Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Den 4 april 2025 hölls ett webbinarium där utredare på Folkhälsomyndigheten presenterade den årliga rapporten Folkhälsan i Sverige.

Här finns en överblick över utvecklingen av folkhälsan och förutsättningar för hälsa. Uppföljningen utgår från det folkhälsopolitiska ramverket och ger en övergripande bild av om vi är på rätt väg för att uppnå en god och jämlik hälsa.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sociala och psykologiska svårigheter och sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.

Hälsan i Sverige är generellt god. Medellivslängden fortsätter att öka och de allra flesta uppger att de mår bra. Samtidigt visar flera hälsoområden tecken på försämring. Det finns också stora skillnader i befolkningen, som beror på socioekonomisk position.

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.

I faktabladet beskrivs vad regionala statistikområden och socioekonomiska områdestyper är. För att visa ett exempel på redovisning av hälsoutfall efter socioekonomisk områdestyp används typ 2-diabetes.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat för kärnindikatorerna inom målområde 1 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör levnadsvanor och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Rapporten syftar till att besvara frågan om vi närmar oss det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör boende och närmiljö och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 5 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 4 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Den nya stragegin betonar bland annat förebyggande insatser och tidig identifiering av hiv. Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa. Den uppdaterade strategin utgår från den aktuella epidemiologiska situationen i Sverige när det gäller…

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Rapporten beskriver den aktuella situationen och utvecklingstrender inom ANDTS-området utifrån kunskapsunderlag och webbstatistik publicerad av myndigheter och ideella organisationer. I en avslutande kommentar uppmärksammar vi vissa av de förhållanden och trender som inte är i linje med politikens mål.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

I Folkhälsomyndighetens återrapport för speluppdraget under 2023 lyfts det stora behovet av en fortsatt uppföljning av spelande och spelproblem. Vikten av att ungas spelande adresseras och behovet att ytterligare stärka det lokala, regionala och ideella spelförebyggande arbetet är andra slutsatser i rapporten.

Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 7 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och