Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten arbetar för att öka allmänhetens kunskap om vad psykisk hälsa är, vad som påverkar den och vad man kan göra för att må bättre.

I filmen möter vi barn i sex- och sjuårsåldern. De berättar vad de vet om alkohol och om hur vuxna använder alkohol. Filmen är tänkt att användas i utbildningssammanhang och i föräldragrupper med syftet att inspirera föräldrar till att diskutera föräldraskap och alkohol.

Ulf Malmström, tidigare anställd på Folkhälsomyndigheten, fick stor användning av Indikatorlabbet i sitt arbete med att ta fram en uppföljningsrapport till regeringen. Här delar han med sig av några tankar och tips.

Under Järvaveckan den 31 maj 2024 bjöd vi in till ett seminarium med syfte att inspirera till fysisk aktivitet, näringsrik mat och kultur- och fritidsaktiviteter med fokus på unga.

Om stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa Allmänhetens stigmatisering Allmänhetens stigmatisering innebär att den negativa inställningen, eller attityden, till en viss grupp vanligen delas av flertalet i befolkningen (medvetet eller omedvetet). Självstigmatisering Personer som tillhör den stigmatiserade gruppen kan ta till sig allmänhetens attityder…

På de här sidorna beskriver vi vad psykisk hälsa innebär, hur det kan definieras och vad som påverkar psykisk hälsa. Vi tar också upp hur vi använder de uttryck som används för att mäta psykisk hälsa.

Att minska utsatthet handlar om att minska risken för kränkningar och mobbning, undvika oönskade kontakter eller undvika olämpligt innehåll. Om något jobbigt eller obehagligt ändå händer finns det hjälp att få.

Engagera dig i dina barns digitala liv, prata med dem om vad de gör. Det är ett av flera råd till föräldrar i den vägledning för en balanserad skärmanvändning som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Vägledningen innehåller även tips på vad ungdomar kan göra själva.

En berättelse framtagen för barn i förskoleålder om vad virus, bakterier och vaccin är för något. Men också om vad som kan få oss vi mår bra, och hur vi kan hålla oss friska.

Reflektera över om du mår bra. Tänk på att du behöver skärmfri tid och hitta en bra balans mellan skolarbete, en aktiv fritid, sömn, fysisk aktivitet, sociala relationer och digitala medier. En bra tumregel är max två till tre timmar skärmtid per dag.

Rekommendationerna är att du som förälder styr vilket innehåll ditt barn tar del av och pratar med barnen om vad de gör och hur de kan påverkas av digitala medier. Förklara vad man behöver för att må bra och hjälp till att skapa goda vanor.

Korta filmer där experter svarar på frågor om äldre barns skärmanvändning.

Samtalskorten finns på flera språk och innehåller bilder och text och kan användas som de är för att läsa berättelsen Folke, eller för att prata om enskilda bilder.

På denna sida har vi samlat filmer och grafik inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Använd inte skärmar innan läggdags. En bra riktlinje är 30–60 minuter innan man ska sova. Lämna mobil och andra bärbara digitala enheter utanför sovrummet under natten.

Här finns samlad information till dig som arbetar med vaccination mot covid-19 till vuxna, barn och unga om myokardit och perikardit, som i ovanliga fall har setts efter vaccination mot covid-19.

Vi har intervjuat Matti Leijon och Carolina Klüft, Generation Pep, Johan Börjesson, Region Jämtland Härjedalen, och Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten, om deras upplevelse av Dialogforum hösten 2024. Där träffades chefer och strateger inom regioner, kommuner, länsstyrelser, SKR och

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

Vid användning av anabola androgena steroider (AAS) kan psykiska bieffekter uppstå. Betydligt mindre finns skrivet om de psykiska bieffekterna av anabola androgena steroiderbruk än om de fysiska.

Statistiska centralbyråns tekniska rapporter för den nationella folkhälsoenkäten, uppdelat per år. Rapporterna innehåller bland annat beskrivningar av tillvägagångssätt, hur urvalet gjorts, uppgifter kring viktberäkning och vad man bör tänka på vid användandet av materialet.

De flesta i Sverige tror att psykisk ohälsa gör det svårare att få anställning, vänner och familj. Samtidigt svarar majoriteten att de tror att man helt kan återhämta sig efter psykisk ohälsa. Det visar resultatet av en befolkningsundersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört.

Att styra innehållet handlar om att till exempel välja eller välja bort vissa appar utifrån deras innehåll. Det finns sätt att få reda på mer om de spel och sociala medier som barn och unga använder, och sätt att undvika skadliga algoritmer, marknadsföring och köp i appar.

Ångestsyndrom är ett av de vanligaste psykiatriska tillstånden i Sverige. Hittills har kunskap om befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom varit begränsad, eftersom forskningen främst varit fokuserad på andra psykiatriska tillstånd, så som psykossjukdomar. Nu finns både svenska och

Att förhålla sig till innehållet i digitala medier handlar om att förstå vad det är man ser och fundera på varför vissa inlägg, reklamfilmer eller tips dyker upp i flödet. Det handlar också om vilken typ av innehåll som får användarna att må dåligt – och vad man kan göra för att undvika det.