Spelproblem ger stora samhällskostnader

Spelproblem beräknades kosta samhället cirka 9 miljarder kronor 2021. Staten, regioner, kommuner och arbetsgivare tjänar på att förebygga spelproblem.

Spelproblem är ett folkhälsoproblem som kan få negativa konsekvenser för enskilda personer i form av sämre hälsa och ekonomi. Det orsakar också stora kostnader för samhället. Detta framgår av beräkningar som gjorts av samhällskostnaderna för spelproblem.

En femtedel av kostnaderna är direkta

De indirekta kostnaderna, alltså produktionsbortfallet, och immateriella kostnader som fysisk och psykisk påfrestning för spelare, anhöriga och brottsoffer beräknas tillsammans utgöra fyra femtedelar av samhällskostnaden (41 procent vardera).

De direkta kostnaderna, som vård och behandling, och rekryteringar på grund av arbetslöshet till följd av spelproblem beräknades vara under en femtedel av samhällskostnaden (17 procent) under 2021 (Figur 1).

Figur 1. Procentuell fördelning av direkta, indirekta och immateriella samhällskostnader för spelproblem 2021.

Cirkeldiagrammet visar fördelningen av direkta, indirekta och immateriella samhällskostnader enligt information i texten.

Kostnaderna för spel överstiger intäkterna

Samhällskostnaderna för spelproblem överstiger statens intäkter från spel om pengar (Tabell 1). Kostnaderna för spelproblem ligger till stor del på kommuner, regioner och arbetsgivare. Kommuner och regioner hanterar kostnader för stöd och behandling och arbetsgivare drabbas av sjuknärvaro och arbetsfrånvaro. Kostnaden per person med allvarliga spelproblem beräknas vara 227 475 kr.

Osäkerhet och exkluderade kostnader

Kostnader för spelproblem är svåra att uppskatta av flera orsaker. Dels finns osäkerhet kring till exempel hur stor del av kostnaderna för sådant som vård och behandling för psykisk ohälsa som beror på spelproblem. Dels kan inte vissa kostnader inkluderas i beräkningarna på grund av till exempel brist på data.

I den beräknade kostnaden på 9,1 miljarder inkluderades inte:

  • behandlingar som ges i den öppna specialistsjukvården av sjuksköterskor, kuratorer eller psykologer
  • kostnader för psykiatriska akutmottagningar eller psykiatriska manifestationer av spelberoende
  • kostnader för hemlöshet
  • det oavlönade arbetet utfört av ideella organisationer
  • kostnader för kortvarig sjukskrivning
  • indirekta kostnader för anhöriga.

Den beräknade kostnaden för behandling inom socialtjänst är underskattad eftersom inte alla kommuner rapporterar sina insatser till Socialstyrelsen.

På liknande sätt finns en underrapportering gällande KBT-behandling inom hälso- och sjukvård då enbart läkarbesök registreras i Patientregistret medan KBT-behandling även kan utföras av andra yrkesgrupper.

För att undvika dubbelräkning inkluderades inte de drygt 800 personer som fått KBT-behandling inom hälso- och sjukvården och som redan nått upp till högkostnadsskyddet.

Jämförelser mellan kostnader 2021 och 2018

Rapporten om samhällskostnader för spelproblem i Sverige 2021 är en uppföljning av en tidigare rapport som genomfördes 2018. Den tidigare rapporten uppskattade kostnaden för 2018 till cirka 14 miljarder i jämförelse med den uppskattade kostnaden på 9 miljarder kronor för 2021. Denna minskning behöver dock problematiseras. Andelen personer med problemspelande respektive allvarliga spelproblem i Swelogs förändrades inte nämnvärt under perioden. Minskningen av kostnader i jämförelse med 2018 handlar främst om de indirekta kostnaderna i form av arbetslöshet där den beräknade kostnaden sjönk från 6,6 miljarder till 0,3 miljarder. Om arbetslöshetsrelaterade kostnader plockas bort från beräkningen hade de totala kostnaderna för spelproblem för 2021 varit högre än för 2018.

Tabell 1. Kostnader för spelproblem 2018 och 2021, totalt, samt uppdelat på direkta, indirekta och immateriella kostnader, räknat i miljarder kronor (mdkr). Tabellen visar även kostnaderna beräknat per person som har ett problemspelande (PGSI 3+), per person som har ett allvarligt spelproblem (PGSI 8+) och per invånare (i kronor), samt andel i förhållande till bruttonationalprodukt, spelmarknadens omsättning och statens intäkter av spel (i procent).
Enhet för beräkningKostnad 2018Kostnad 2021
Direkta kostnader 1,9 mdkr 1,6 mdkr
Indirekta kostnader 8,6 mdkr 3,8 mdkr
Immateriella kostnader 4,0 mdkr 3,7 mdkr
Totala samhällskostnader 14,4 mdkr 9,1 mdkr
Per person som har ett problemspelande (PGSI 3+) 142 624 kr 86 657 kr
Per person som har ett allvarligt spelproblem (PGSI 8+) 320 111 kr 227 475 kr
Per invånare 1 416 kr 874 kr
Andel i förhållande till bruttonationalprodukt (BNP) 0,30 % 0,17 %
Andel i förhållande till spelmarknadens omsättning 61 % 35 %
Andel i förhållande till statliga intäkter av spel 220 % 130 %

Detaljerad redovisning av direkta, indirekta och immateriella kostnader:

Utdrag ur IHE rapport 2022:13 om Samhällskostnader för spelproblem i Sverige 2021 (PDF, 159 kB)(Öppnas i nytt fönster)

Frågan om sysselsättning ändrades till Swelogs 2021. År 2018 gällde frågan huvudsaklig sysselsättning de senaste 12 månaderna medan frågan 2021 gällde huvudsaklig sysselsättning vid svarstillfället. Det är därför sannolikt att arbetslösheten under 2021 bland personer med spelproblem har underskattats. Skattningen av arbetslöshetsrelaterade kostnader bygger dessutom bara på ett fåtal svar i Swelogs, vilket medför en stor osäkerhet kring kostnadernas verkliga storlek. Om arbetslöshetsrelaterade kostnader undantas, så ökade kostnaderna för spelproblem från 6,2 till 8,7 miljarder kronor.

Jämfört med beräkningarna för 2018 finns dock inom vissa områden bättre underlag i 2021 års rapport, som t.ex. för kriminalvård. Vad gäller just kriminalvård skiljer sig dock inte kostnaden mellan åren. Uppgifter om långtidssjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning fanns inte med 2018, men tillkom för år 2021. Samma sak gäller vissa frågor som avser hur och i vilken utsträckning närstående påverkas.

Ännu en skillnad mellan beräkningarna 2018 och 2021 rör behandlingsdata för KBT-behandling inom socialtjänst respektive hälso- och sjukvård. År 2018 baserades beräkningen på att 5 procent av alla personer med allvarliga spelproblem enligt Swelogs fick hjälp. 2021 baserades beräkningen istället på statistik från Socialstyrelsen och Patientregistret. Som nämnts tidigare finns här en underrapportering. Det saknas fortfarande uppgifter om vilka insatser och vilken typ av vård som ges.

Trots osäkerhet kring uppskattningen är det tydligt att spelproblem ger upphov till omfattande kostnader för samhället, framförallt för region, kommun och för arbetsgivare. Därför kan samhället tjäna på att förebygga spelproblem.

Samhällskostnader för andra områden inom ANDTS

Kostnaderna för andra viktiga folkhälsofrågor beräknades vara:

  • 31,5 miljarder kronor för rökning år 2015
  • 60,3 miljarder kronor för alkoholkonsumtion år 2017
  • 38,5 miljarder kronor för narkotikaanvändning år 2020
  • 0,3 miljarder kronor för dopning år 2017.

Beräkningarna inkluderar inte immateriella kostnader. Samhällskostnaden för spelproblem är 5,4 miljarder kronor när de immateriella kostnaderna exkluderas.

Det är viktigt att tänka på att variabler och datakällor ofta skiljer sig åt vid olika skattningar av samhällskostnader. Metoden för skattningen av samhällskostnaderna för dopning skiljer sig från de övriga skattningarna, vilket begränsar jämförbarheten med just den skattningen.

Faktaruta

Siffrorna kommer från en hälsoekonomisk studie som gjordes av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) i Lund på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Statistiken om spelproblem kommer främst från Swelogs befolkningsstudie.

Kostnaderna beräknades utifrån en sjukdomskostnadskalkyl. Det innebär att man inte inkluderat eventuella ekonomiska fördelar med spel.

Direkta kostnader

Direkta kostnader är till exempel vård och behandling av personer med spelproblem, prevention, skuldhantering, rättsväsende och kriminalvård, forskning och reglering.

Indirekta kostnader

Indirekta kostnader är olika former av produktionsbortfall när en person inte kan arbeta eller utför sitt arbete mindre effektivt på grund av sina spelproblem.

Immateriella kostnader

Immateriella kostnader är fysisk och psykisk påfrestning för spelare, anhöriga och brottsoffer.

Läs mer om samhällskostnader