Uppdaterad 6 augusti 2021

Spelproblem ger stora samhällskostnader

Spelproblem beräknades kosta samhället cirka 14 miljarder kronor 2018. Staten, regioner, kommuner och arbetsgivare tjänar på att förebygga spelproblem.

Spelproblem är ett folkhälsoproblem som drabbar enskilda personers hälsa och ekonomi. Det innebär också stora kostnader för samhället. Detta är tydligt från både internationella och svenska beräkningar av samhällskostnaderna för spelproblem.

Staten, regioner, kommuner och arbetsgivare tjänar på att förebygga spelproblem

Att förebygga spelproblem kan på både lång och kort sikt minska kostnaderna och bidra till samhällsekonomin i stort. Samhällskostnaden för spelproblem i Sverige beräknades uppgå till 14,4 miljarder kronor 2018, vilket ger en kostnad på cirka 1 400 kronor per person (se tabell 1). Om vi istället beräknar kostnaden per person med problemspelande blir det 320 000 kronor.

De direkta kostnaderna för spelproblem för socialtjänsten och hälso- och sjukvården uppskattades till 763 miljoner kronor.

Tabell 1. Direkta kostnader för spelproblem uppdelade på region och socialtjänst samt totala kostnader för samhället. Tabellen visar även kostnaderna beräknat per person i Sverige och hur kostnaderna kan se ut utslaget på regioner och kommuner. Räknat i miljoner kronor.
 Direkta kostnader region
(behandling spelberoende, behandling psykisk ohälsa, självmordsförsök, slutenvård)
Direkta kostnader socialtjänst
(Stöd och behandling inom socialtjänst, budget- och skuldrådgivning)
Kostnader totalt (direkta, indirekta och immateriella) för samhället
Totalt

730

33 144 000
Per invånare 72 33 1 416
Exempel för en region med 200 000 invånare* 14,4 6,6 281,2
Exempel för en kommun med 20 000 invånare**  1,4 0,7 28,3

* Beräknat på en kostnad per person på 72, 33 respektive 1 400 kronor i en region med 200 000 invånare. 
** Beräknat på en kostnad per person på 72, 33 respektive 1 400 kronor i en kommun med 20 000 invånare.

Produktionsbortfallet är den största kostnaden

De indirekta kostnaderna, alltså produktionsbortfallet, beräknas utgöra den största samhällskostnaden (59 procent).

De immateriella kostnaderna såsom fysisk och psykisk påfrestning för spelare, anhöriga och brottsoffer är den näst största kostnaden (28 procent).

Den direkta kostnaden för rekryteringar på grund av arbetslöshet till följd av spelproblem beräknades vara över 800 miljoner kronor (13 procent) under 2018.

Det är därmed tydligt att spelproblem även ger stora indirekta samhällskostnader – inte minst för arbetsgivare.

Bild. Procentuell fördelning av direkta, indirekta och immateriella samhällskostnader.

Procentuell fördelning av direkta, indirekta och immateriella samhällskostnader. Information finns i text.

Osäkerhet och exkluderade kostnader i studien

Kostnader för spelproblem är svåra att uppskatta av flera orsaker. Dels finns osäkerhet kring till exempel hur stor del av kostnaderna för sådant som vård och behandling för psykisk ohälsa som beror på spelproblem. Dels kan inte vissa kostnader inkluderas i beräkningarna på grund av till exempel brist på data.

I den beräknade kostnaden på 14,4 miljarder inkluderades inte

  • kostnader för psykiatriska akutmottagningar eller psykiatriska manifestationer av spelberoende
  • kostnader för hemlöshet
  • kostnader för tidsbegränsad och permanent sjukskrivning
  • indirekta kostnader för anhöriga.

Utgifter för transfereringar inom socialförsäkringen (arbetslöshetsersättning, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning med mera) har inte heller inkluderats, för att undvika dubbelräkning.

De direkta kostnaderna för anhöriga som inkluderades är Stödlinjen, kamratstöd och budget- och skuldrådgivning. Däremot inkluderades inte anhörigas egna sjukhusbesök eller kostnader för socialtjänst.

Siffrorna är i linje med tidigare studier

Kostnader för spelproblem är generellt svåra att uppskatta, eftersom det finns problem med orsakssamband och brist på data. Samtidigt ligger uppskattningen på 14,4 miljarder för 2018 i linje med den uppskattning på mellan 7 och 25 miljarder kronor som redovisats i en ESO-rapport.

Samhällskostnader för andra folkhälsofrågor

Kostnaderna för två andra viktiga folkhälsofrågor beräknades vara

  • 31,5 miljarder kronor för rökning år 2015
  • 103 miljarder kronor för alkoholkonsumtion år 2017, vilket kan jämföras med den uppskattning på 49 miljarder kronor som Missbruksutredningen gjorde för år 2008.

Beräkningarna inkluderar inte immateriella kostnader.

Det är viktigt att tänka på att variabler och datakällor ofta skiljer sig åt vid olika skattningar av samhällskostnader.

Faktaruta

Siffrorna kommer från en hälsoekonomisk studie som gjordes av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) i Lund på uppdrag av Folkhälsomyndigheten och Jämlikhetskommissionen. Statistiken om spelproblem kommer främst från Swelogs befolkningsstudie.

Kostnaderna beräknades utifrån en sjukdomskostnadskalkyl. Det innebär att man inte inkluderat eventuella ekonomiska fördelar med spel.

Direkta kostnader
Direkta kostnader är till exempel vård och behandling av personer med spelproblem, prevention, skuldhantering, rättsväsende och kriminalvård, forskning och reglering.

Indirekta kostnader
Indirekta kostnader är olika former av produktionsbortfall när en person inte kan arbeta eller utför sitt arbete mindre effektivt på grund av sina spelproblem.

Immateriella kostnader
Immateriella kostnader är fysisk och psykisk påfrestning för spelare, anhöriga och brottsoffer.

Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi

Jämlikhetskommissionen

Swelogs befolkningsstudie

Läs mer