Uppdaterad 5 augusti 2021

Psykisk hälsa och spel om pengar

Många med spelproblem har också psykisk ohälsa. Spelproblem och psykisk ohälsa fungerar som riskfaktorer för varandra, och större spelproblem innebär större risk för allvarlig ohälsa. Genom att förebygga spelproblem kan vi bidra till prevention av psykisk ohälsa och suicid.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa omfattar flera olika tillstånd, med olika allvarlighetsgrad och varaktighet: från mildare och övergående besvär, till långvariga tillstånd som kraftigt minskar funktionsförmågan. Här används psykisk ohälsa som ett samlingsbegrepp för både självrapporterade psykiska besvär och psykiatriska diagnoser. I Swelogs rapporteras psykisk ohälsa med mätinstrumentet Kessler 6 som mäter psykiska besvär.

Genom att förebygga spelproblem kan vi minska ohälsan och allvarliga konsekvenser som suicid. Det förebyggande arbetet blir mer effektivt om vi samordnar det och lär oss mer om kopplingarna mellan dessa områden. På så sätt kan vi bidra till en bättre folkhälsa, det vill säga att fler mår bra och att skillnaderna i hälsa minskar.

Samordna det förebyggande arbetet och satsa på tidig upptäckt

En god psykisk hälsa kan, liksom goda uppväxtvillkor och social och ekonomisk trygghet, bidra till minskad risk för spelproblem. Föräldraskapsstöd, både universellt och mer inriktat på spel, kan vara en viktig insats för att förebygga psykisk ohälsa och spelproblem i ett tidigt stadium. Genom ett samordnat förebyggande arbete skapas en helhetsbild av de olika insatserna.

Förekomsten av samsjuklighet innebär att det behövs screening för psykisk ohälsa bland patienter som söker stöd, vård eller påbörjar behandling för spelproblem. På samma sätt behöver de som behandlar psykisk ohälsa också screena för spelproblem. För att förebygga psykisk ohälsa respektive spelproblem är det alltså viktigt att tidigt upptäcka spelproblem inom andra verksamheter.

Tydligt samband mellan spelproblem och psykisk ohälsa

Det finns en tydlig samvariation mellan psykisk ohälsa och spelproblem. Personer med någon grad av spelproblem anger i högre grad att de också har psykiska besvär jämfört med dem som inte spelar eller har spelproblem (figur 1). Figuren visar även att risken för allvarliga psykiska besvär ökar ju större spelproblem, enligt PGSI, man har.

PGSI (Mäta och upptäcka spelproblem)

Figur 1. Självrapporterade psykiska besvär och olika grader av spelproblem enligt PGSI, Swelogs 2018.

Stapeldiagrammet visar att andelen med allvarliga psykiska besvär går från 4 procent bland dem utan spelproblem, till 21 procent bland dem med förhöjd risk för spelproblem och 32 procent bland dem med spelproblem.

Både Swelogs och internationella longitudinella studier visar att sambandet kan gå åt båda hållen, det vill säga att psykisk ohälsa kan leda till spelproblem och att spelproblem kan leda till psykisk ohälsa. Det framkommer även att problemen förvärras över tid.

Kliniska studier av personer som behandlas för spelproblem visar att många även har ett psykiatriskt tillstånd. Det är vanligt med olika former av affektiva störningar, alltså förändringar i stämningsläget, såsom depression och ångestsjukdomar. Det finns även samband mellan spelproblem och adhd respektive antisocial personlighetsstörning.

En svensk studie som undersökte samsjuklighet hos drygt 2 000 personer med en spelberoendediagnos, utifrån patientregistret 2005–2016 visade att

  • cirka 75 procent också hade en psykiatrisk diagnos
  • de vanligaste diagnoserna var ångestsjukdomar (34 procent) och affektiva störningar inklusive depression (33 procent).

Psykisk ohälsa vid spelproblem var något vanligare bland kvinnor (77 procent) än bland män (71 procent). Det stämmer med läget i den vuxna befolkningen i stort, där både självrapporterad ohälsa och psykiatriska diagnoser är vanligare bland kvinnor.

Högre risk för suicid

Det finns en koppling mellan suicid och spelproblem. Bland annat visade Swelogs fördjupningsstudie en förhöjd risk för suicidtankar och suicidförsök bland personer med spelproblem jämfört med andra. För både män och kvinnor var risken ungefär fördubblad jämfört med personer utan spelproblem. Nationella folkhälsoenkäten visade också att personer med riskabelt spelande hade mer än dubbelt så hög risk för suicidtankar jämfört med andra. Många med riskabelt spelande har också ekonomiska problem eller skulder, vilket även det är en riskfaktor för suicid.

Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande

Ekonomi och spelproblem

Konsekvenserna av spelproblem visade sig också i studien av patientregistret mellan 2005–2016:

  • En knapp femtedel av studiedeltagarna gjorde suicidförsök under studieperioden.
  • Suicid var den ledande dödsorsaken och utgjorde 31 procent av dödsfallen.
  • Dödligheten till följd av suicid var 15 gånger högre i åldrarna 20–74 år, jämfört med övriga befolkningen. Högst risk var det i åldersgruppen 20–49 år (19 gånger högre).
  • En samtidig depressionsdiagnos ökade risken för suicid.

Med tanke på suicidrisken vid spelproblem är det viktigt att agera skyndsamt och ha kunskap om bemötande och stöd när spelproblem upptäcks.

Närstående drabbas

Närstående till personer som har problem med spel om pengar påverkas ofta negativt. Till exempel är det vanligare med psykisk ohälsa, ekonomiska problem och utsatthet för våld bland närstående till personer med spelproblem, jämfört med andra. Det är särskilt viktigt att identifiera, uppmärksamma och ge stöd till barn som växer upp i familjer där det finns spelproblem, andra missbruksproblem, psykisk ohälsa, eller där våld förekommer. Att fråga om det finns barn i hushållen bör vara en rutin när man upptäcker spelproblem eller psykisk ohälsa hos vuxna.

Närstående och spel

Konsekvenserna påverkar hela samhället

Konsekvenserna för individen, omgivningen och samhället beror på strukturer i samhället i stort, men också på individens livsvillkor, övriga levnadsvanor och sociala nätverk. Dessa bestämningsfaktorer påverkar varandra. Arbetslöshet kan ge psykisk ohälsa, som i sin tur kan påverka spelvanor.

Spelproblem, liksom psykisk ohälsa, påverkar samhället som får betala för produktionsbortfall, kostnader för vård och behandling, försörjningsstöd, rättstillämpning och brottslighet, liksom för problem med sociala relationer, skilsmässor, självmord eller otrygga uppväxtvillkor för barn. Kostnaderna för spelproblem under 2018 beräknades uppgå till cirka 14 miljarder kronor. Att förebygga spelproblem och psykisk ohälsa kan därmed också ge samhällsekonomiska vinster.

Spelproblem ger stora samhällskostnader

Metodruta

Folkhälsomyndigheten gjorde 2018 en kartläggande litteraturöversikt av systematiska översikter om sambandet mellan spel om pengar och hälsa, publicerade 2011–2018. En av frågeställningarna berörde samband mellan spel och psykisk hälsa. En annan rörde sambandet mellan spel och alkohol, och mer information om den finns här. Sju översikter gällde psykisk hälsa, varav två var systematiska översikter med metaanalys. Tabellen i pdf:en ger en sammanställning av översikterna om psykisk hälsa och spel.

Läs mer