Olika sorters narkotikaanvändning

Användningen av narkotika ser olika ut. Det beror på syftet, omfattningen och sammanhanget. Enkätundersökningar visar trender, men ger sällan en fullständig bild. Bland vuxna är användningen ganska oförändrad över tid, medan den minskat bland unga. År 2020 beräknades cirka 71 000 personer ha ett problematiskt bruk.

Narkotikaanvändning kan delas in i tre kategorier

• Tillfällig eller oregelbunden användning – till exempel på helger, i sociala sammanhang eller under en kort tid i livet.
• Problematisk användning – regelbunden användning av illegal narkotika eller narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination, som orsakar eller riskerar att orsaka skador, beroende eller dödsfall.
• Medicinsk och laglig användning – mot smärta, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa eller beroende.

Hur vi mäter narkotikaanvändning

Enkätundersökningar är den vanligaste metoden för att mäta narkotikaanvändning. Men de ger inte en heltäckande bild, eftersom:

• få svarar på enkäter,
• yngre, män samt personer med skadligt bruk eller beroende svarar i mindre utsträckning,
• det kan finnas en ovilja att svara på frågor om sådant som är olagligt.

I enkäter frågar man ofta om användning av cannabis, annan narkotika, eller narkotikaklassade läkemedel som inte har ordinerats av läkare. Det är vanligt att man får uppge om man har använt någonsin, det senaste året, eller den senaste månaden.

Användning det senaste året eller senaste månaden kan innebära allt från enstaka tillfällen till daglig användning. Ibland frågas om man någonsin använt narkotika. Användning någonsin redovisas dock sällan, eftersom det kan handla om ett enstaka tillfälle i ungdomen. Narkotikaanvändning den senaste månaden brukar inte heller redovisas eftersom väldigt få svarar att de har använt så ofta. De som använder så ofta svarar dessutom sällan på enkäter.

Även om användningen av narkotika troligen underskattas med enkäter så kan vi få en bild av om användningen till exempel ökar eller minskar över tid. Genom att följa och analysera trender kan vi upptäcka och agera på negativa utvecklingar.

Problematisk narkotikaanvändning i Sverige

Narkotikaanvändning kan leda till beroende, psykiska eller sociala problem. Vissa substanser ökar risken för överdoser och dödsfall. Även tillfällig användning av narkotika kan orsaka skador och negativa hälsoeffekter. Medicinsk användning är ofarlig om den följer läkarens ordination.

År 2020 beräknades cirka 71 000 personer ha ett problematiskt bruk. Det definieras som återkommande användning som orsakar eller ökar risken för skador. Av dessa var 58 procent män. Skattningen baseras på data från:

• Patientregistret,
• LVM-registret (tvångsvård),
• Försäkringskassans register,
• Kriminalvårdens register.

Antalet personer med problematiskt bruk är en av fem indikatorer som Sverige rapporterar till EU:s narkotikamyndighet, EUDA.

Om man enbart ser till vilka som får behandling så vårdades 2024 drygt 26 000 personer för narkotikarelaterade diagnoser i slutenvård eller specialiserad öppenvård.

Läs mer

• Statistical Bulletin 2022 — problem drug use (euda.europa.eu)
• Problematiskt narkotikabruk i Sverige 2007–2020
• Skadligt bruk och beroende av narkotika