Fördjupning 1. Motverka ålderism genom att synliggöra de äldre

I den här delen av vägledningen finns fakta, kunskapsunderlag och reflektionsfrågor för gruppdiskussioner om hur ni i er verksamhet kan bidra till att nyansera bilden av äldre och motverka ålderism.

Synen på äldre påverkar äldres möjligheter och hälsa

Det är viktigt för äldre personer att kunna påverka sin situation, fortsätta delta i samhället och känna sig behövda. Samtidigt är det många äldre som känner sig osynliggjorda, förminskade och inte fullt ut respekterade som individer i dagens samhälle.

Ålderism innebär fördomar om och stereotypa bilder av äldre, som gör att de äldre kollektiviseras och reduceras till sin ålder. Att motverka ålderism är viktigt för att främja gemenskap, delaktighet, utveckling och välbefinnande. I ålderism ingår också positiva stereotypa föreställningar som kan bli begränsande och missvisande, som exempelvis att äldre alltid är kloka och tålmodiga eller att de är nöjda och inte har några höga krav. Sådana generaliseringar kan skapa orimliga förväntningar och bortse från den individuella mångfalden bland äldre.

Ålderism kan påverka äldres självkänsla och psykiska välbefinnande, och minskar deras möjlighet att vara engagerade och delaktiga och att ha inflytande. Det kan också leda till sämre bemötande inom vård och omsorg, och begränsa tillgången till olika typer av behandling. Stereotypa föreställningar och fördomar om äldre personer finns överallt i samhället – även bland äldre själva. Ålderismen förekommer även inom arbetslivet och kan börja långt före pensionsåldern.

Åldrandet är individuellt; vissa kan vara aktiva högt upp i åldern medan andra tidigt får fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Alla behöver dock känna sig respekterade och få möjlighet att bidra utifrån sina förutsättningar.

Synen på äldre som en resurs i samhället behöver stärkas för att motverka ålderism. Äldre behöver fler möjligheter att vara delaktiga i och bidra till samhället. Många vill fortsätta att vara aktiva även efter pensioneringen, och dela med sig av erfarenheter och kunskaper.

En viktig del i arbetet mot ålderism är att inhämta kunskap från de äldre, för att på ett nyanserat sätt kunna beskriva och förstå deras vardag. När blir ålderism och dåligt bemötande en begränsning i vardagen? Det är också viktigt att inkludera en bred grupp av äldre när man planerar, genomför och utvärderar aktiviteter, insatser och verksamheter.

Tänk på det här

Nedan följer några medskick som kan vara bra att ha med i utvecklingsarbetet:

• Gruppen äldre personer består av individer med olika förutsättningar, behov, erfarenheter och önskemål. Undvik att göra antaganden om personer enbart på grund av deras ålder.
• Äldre är en viktig resurs i samhället med sina värdefulla erfarenheter, kunskaper och kompetenser.
• Äldre personer förtjänar att bli tagna på allvar och att bli bemötta med vänlighet och respekt, oavsett ålder eller kommunikationsförmåga. Ett trevligt bemötande i offentliga miljöer och i kontakten med olika samhällsaktörer bidrar till känslan av att bli sedd och bekräftad som människa.
• När ålder blir den huvudsakliga förklaringen till problem kan vi missa andra orsaker, till exempel oro för anhöriga, problem i familjen, våld i nära relationer, ekonomiska svårigheter eller skadligt bruk av alkohol.
• Det finns grupper av äldre personer som har sämre förutsättningar än andra och därför behöver uppmärksammas särskilt. Det handlar till exempel om hbtqi-personer, personer med funktionsnedsättningar och de som har sämre ekonomiska förutsättningar, är födda utomlands eller har erfarenhet av psykisk ohälsa.
• Lyssna, bekräfta och möt behoven. Äldre är experter på sin egen upplevelse av vardagen. Ta initiativ till respektfulla och undersökande samtal med målgruppen äldre.
• Arbeta för att regelbundet involvera äldre för att bredda bilden av olika gruppers förutsättningar och behov. Vilka är det vi pratar om och hur kan vi möta deras olika behov? Hur märks ålderismen i er verksamhet?
• Sprid information om rättigheter och ålderism till de äldre personer som du möter i din verksamhet.

Kunskapsunderlag och reflektionsfrågor

Här hittar du en kort film och en artikel på temat ålderism och bemötande. Börja med att se på filmen och läsa artikeln innan ni tar er an reflektionsfrågorna. Syftet med frågorna är att

• fungera som stöd för gruppdiskussioner om synen på äldre, bemötande och ålderism
• hjälpa er att identifiera vad ni som verksamhet redan gör och vad ni kan förbättra.

Välj de frågor ni tycker är mest angelägna att diskutera i er verksamhet.

Film om ålderism

Äldres egna tankar om bemötande, ålderism och äldre som resurs

Beskrivning av filmen och de centrala budskapen

Artiklar om ålderism

Som webbtext eller i pdf

Reflektionsfrågor om ålderism och bemötande

Före gruppdiskussionen kan ni ta några minuter för att på egen hand reflektera över de inledande frågorna. Välj sedan de övriga frågor som ni tycker är mest angelägna att diskutera i er arbetsgrupp.

Inledande frågor:

• Vilka erfarenheter har du med dig från privatlivet, som kan påverka din bild av äldres förutsättningar och behov?
• Vilka erfarenheter från arbetslivet kan påverka din bild av äldre personer?
• Hur skulle ni i ert arbete kunna få en mer nyanserad bild av äldres behov och förutsättningar?

Om ålderism och dess konsekvenser:

• Kan ni hitta exempel på ålderism i samhället? När kan ni se att äldre inte behandlas på samma sätt som personer i andra åldrar?
• Vad kan ni göra i er verksamhet för att motverka stereotypa antaganden om äldre personer? Kan ni till exempel öka kunskapen om ålderism och dess konsekvenser?

Hur tar sig ålderismen uttryck i er verksamhet?

• Finns det några stereotypa föreställningar om äldre personer i er verksamhet? Hur märks de?
• Vad betyder ett gott bemötande hos er? Ge exempel.
• Vad skulle kunna uppfattas som förminskande, respektlöst eller kränkande i bemötandet av äldre personer? Hur kan ni undvika att hamna där?
• Ålderism kan göra att man inte ser alla perspektiv och identiteter som finns inom gruppen äldre, exempelvis äldre hbtqi-personer, äldre som är födda i annat land, äldre med funktionsnedsättningar eller äldre som tillhör nationella minoriteter. Vilka grupper inom äldregruppen brukar ni rikta er till och vilka finns risk för att ni missar? Det behövs ibland riktade och anpassade insatser för att nå olika grupper av äldre. Hur gör ni för att nå så många som möjligt?

Hur kan ni fortsätta ert arbete?

• Vad kan ni tillsammans göra för att bemöta de äldre med vänlighet och respekt?
• Hur kan ni visa intresse och förståelse för äldres situation och individuella behov?
• Har ni generationsöverskridande aktiviteter och mötesplatser eller kan ni anordna sådana?
• Äldre är experter på sin vardag och sina behov. Ni är experter på er verksamhet och verksamheten kan inte möta alla behov som finns. Hur kan ni skapa förståelse för det? Hur kan ni kommunicera detta på ett begripligt och respektfullt sätt?
• Äldre personer är ofta en outnyttjad resurs. I vilka sammanhang skulle ni kunna involvera äldre i arbetet, och dra nytta av deras erfarenhet och kompetens? Vad är det som eventuellt hindrar att ni gör det?

Fortsatt arbete

Avsluta gärna mötet med att komma överens om tre saker ni som medarbetare kan göra och tre saker som verksamheten behöver göra för att er verksamhet ska bli mer inkluderande, öppen och välkomnande.