Fördjupning 3. Främja sociala relationer och öka gemenskapen

Sociala relationer och aktiviteter är viktiga för den psykiska hälsan. Genom sociala aktiviteter skapas och stärks relationer som kan ge gemenskap, glädje, trivsel och trygghet, och motverka ensamhet och isolering.

Rekommendation

För att främja äldres psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa bör verksamheter som möter äldre

utveckla tillgängliga aktiviteter och mötesplatser som främjar sociala relationer, motverkar ensamhet och ökar gemenskapen.

I den här delen av vägledningen finns fakta, kunskapsunderlag och reflektionsfrågor för gruppdiskussioner om hur ni i er verksamhet kan främja sociala relationer och motverka ensamhet bland äldre personer.

Att känna gemenskap är ett grundläggande behov

Att umgås med familj, vänner, bekanta och andra viktiga personer i ens närhet kan göra att man mår bra, trivs och utvecklas. Det sociala nätverket kan också ge trygghet, stöd och hjälp.

Det är bra att ha flera sociala kontakter kopplade till olika sammanhang. Om alla vänner finns på arbetsplatsen blir det jobbigt när man ska byta arbete, blir sjukskriven eller går i pension. Om man bara umgås med folk tillsammans med en partner, kan en separation eller ett dödsfall bli extra påfrestande. När ett sammanhang försvinner är det därför bra att ha andra personer att anförtro sig till och med tiden bygga upp nya nätverk.

Ibland finns det också förväntningar på att man ska ha många vänner och sociala sammanhang. Men för många är det viktigare att ha några få nära vänner än en stor umgängeskrets. Det är viktigt att sociala relationer ger energi, gemenskap, trygghet och möjlighet att få vara sig själv. Men vi måste också bidra själva, det finns alltid ett ge och ta i kontakten med andra.

Intressen ändras inte nödvändigtvis med åldern och alla ska ha möjlighet till ett socialt liv, oavsett ålder, ekonomi och eventuella funktionsnedsättningar. Möjligheten till det minskar ofta i takt med åldrandet, men behovet minskar inte. Därför är det viktigt att erbjuda olika typer av mötesplatser för aktiviteter, samvaro och samtal. Dessa behöver vara tillgängliga, välkomnande och trivsamma.

En del grupper av äldre har förhöjd risk för att känna sig ensamma, till exempel personer med funktionsnedsättningar som sedan pensioneringen inte längre har rätt till assistans. Även äldre som vårdar en anhörig hemma kan ha svårt att delta i sociala aktiviteter. Det är viktigt att särskilt beakta dessa grupper i arbetet med att främja sociala relationer och gemenskap.

Tre typer av ensamhet:

Social ensamhet innebär att man har för få sociala nätverk eller sammanhang, och få eller inga relationer.
Emotionell ensamhet innebär att man saknar nära relationer, någon att dela sina innersta tankar och känslor med.
Existentiell ensamhet beskrivs som känslan av att ingen riktigt förstår en, trots nätverk och relationer.

Tänk på det här

Nedan följer några medskick som kan vara bra att ha med i utvecklingsarbetet:

Skapa mötesplatser som är tillgängliga, välkomnande och inkluderande. Sänk tröskeln för äldre personer att komma dit, till exempel genom tillgängliga lokaler och överkomlig kostnad för att delta.
Erbjud också digitala mötesplatser, de kan vara särskilt viktiga för äldre som bor långt från andra mötesplatser. Att stärka äldres digitala kompetens kan skapa bättre möjligheter till social interaktion och öka tillgängligheten till digitala mötesplatser och sammanhang.
Involvera äldre i att planera och anordna sociala aktiviteter. Lyssna in deras behov och önskemål.
Sprid information om tillgängliga aktiviteter så att fler har möjlighet att delta. För svårnådda grupper kan man behöva arbeta uppsökande.
Alla som bor själva känner sig inte ensamma, och man kan känna sig ensam även om man bor tillsammans med andra.

Kunskapsunderlag och reflektionsfrågor

Kunskapsunderlaget består av korta filmer och artiklar om sociala relationer och ensamhet. Börja med att se på filmerna och läsa artiklarna innan ni tar er an reflektionsfrågorna. Syftet med frågorna är att

fungera som stöd för gruppdiskussioner om synen på sociala relationer, sociala mötesplatser och om åtgärder för att främja sociala relationer och motverka ensamhet bland äldre
hjälpa er att identifiera vad ni som verksamhet redan gör och vad ni kan förbättra.

Välj de frågor ni tycker är mest angelägna att diskutera i er verksamhet.

Delar av materialet är framtaget inom den nationella strategin ”Tillsammans för god gemenskap i hela befolkningen”.

Filmer

Tillsammans minskar vi ensamhet

Film som beskriver ofrivillig ensamhet, den nationella strategin för ofrivillig ensamhet och vad man kan göra för att bryta den.

Beskrivning av filmen och de centrala budskapen
https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/psykisk-halsa/forebyggande-och-framjande-arbete-inom-psykisk-halsa/forebygg-ensamhet/stod-i-arbetet-mot-ensamhet-for-dig-som-vill-agera/

Ensamhet genom livet

En film om ensamhet genom livet – livsloppsperspektivet. Filmen ger exempel på livshändelser som kan öka risken för ensamhet och hur vi kan förebygga det.

Funktionsnedsättning och ensamhet

Kort film som syftar till att ge ökad förståelse för vanliga orsaker till ensamhet bland personer med funktionsnedsättning.

Artiklar

Reflektionsfrågor för gruppdiskussioner

Välj de frågor som ni tycker är mest angelägna att diskutera i er arbetsgrupp.

Att skapa en god gemenskap för äldre personer

Vad vet ni om äldre personers behov av sociala mötesplatser i närområdet? Hur kan ni undersöka och sammanställa dessa behov?
Vad kan ni konkret göra för att främja social gemenskap och skapa fler mötesplatser eller sociala forum?
Finns det grupper som ni riskerar att missa i er verksamhet? I så fall, hur kan ni anpassa ert arbetssätt för att nå ut till fler?

Anpassning av fysiska och digitala miljöer

Hur kan era lokaler och andra gemensamma utrymmen, eller digitala plattformar, anpassas för att skapa fler möjligheter till möten och underlätta för spontana och sociala interaktioner?
Vilka förändringar kan ni göra redan i dag (till exempel möblera om väntrum, skapa gemensamma ytor eller ta fram digitala lösningar)?
Vad hindrar äldre personer från att delta i sociala sammanhang i er verksamhet (till exempel ekonomiska, språkliga, fysiska eller kulturella barriärer)?
Vilka av dessa hinder kan ni försöka få bort under det kommande året, och hur?

Att upptäcka och stödja äldre personer som lever i långvarig ensamhet

Hur kan social gemenskap bli en naturlig del av ert arbete?
Hur märker man att en person känner sig ensam? Hur kan ni bli bättre på att upptäcka dessa tecken?
Hur kan ni förändra era rutiner (vid till exempel hälsosamtal eller aktiviteter) för att tidigt upptäcka äldre som känner sig ensamma?
Hur kan ni öka medvetenheten och kunskapen om ensamhet och social gemenskap internt på er arbetsplats (till exempel genom utbildningar, reflektioner eller policyförändringar)?

Samverkan

Hur kan ni samverka med andra aktörer (till exempel civilsamhälle, myndigheter, kommuner eller näringsliv) för att främja social gemenskap bland äldre personer och skapa fler mötesplatser och aktiviteter?

Genom att reflektera över dessa frågor och ta konkreta steg framåt kan ni som verksamhet bidra till att motverka ensamhet och förbättra möjligheterna till social interaktion.

Fortsatt arbete

Avsluta gärna mötet med att komma överens om tre saker som verksamheten kan göra för att skapa fler möjligheter till sociala aktiviteter och sociala mötesplatser.

Uppdaterad: 24 augusti 2026

Webbplatsen stödjer inte längre Internet Explorer