Frågor och svar om influensavaccination
Frågor och svar kring influensavaccination är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men även för exempelvis media och andra intresserade personer.
För att lyssna på en enskild fråga och svar öppnar du frågan och klickar sedan på Lyssna.
Influensa
Under influensasäsongen rapporterar vi hur spridningen av influensa utvecklas i vår lägesrapport om luftvägsvirus. Lägesrapporten publiceras vanligtvis mot slutet av veckan under oktober–maj. Under perioder av lägre aktivitet publiceras lägesrapporterna varannan vecka.
För individen som blir sjuk går det inte att särskilja mellan olika influensasorter baserat på symtom. En del blir lindrigt sjuka, förkylda eller får inga symtom alls, medan andra får mer kraftiga symtom. De flesta klarar en influensainfektion bra med egenvård hemma, men en del blir allvarligt sjuka. Det gäller särskilt äldre och personer med underliggande sjukdomar och tillstånd som ökar risken för allvarlig influensasjukdom, oavsett influensasort.
Generellt brukar influensa A orsaka mer intensiva epidemier. Vid säsonger som domineras av influensa A(H3N2) brukar en större andel personer 65 år eller äldre insjukna. En högre andel vuxna under 65 år insjuknar däremot när influensa A(H1N1)pdm09 cirkulerar. Det är vanligt att barn blir sjuka under säsongen oavsett influensasort. Det beror på att det finns barn som inte har haft influensa förut, och därför inte har ett naturligt skydd mot influensa. Barn behöver oftast inte sjukhusvård för sina symtom. Barn med underliggande sjukdomar och som har ett nedsatt immunförsvar rekommenderas att vaccinera sig mot influensa för att förebygga allvarlig sjukdom.
Om du tillhör en riskgrupp är det viktigt att du vaccinerar dig mot influensa.
För att minska smittspridningen gäller som alltid att:
- Tvätta händerna ofta! Smittämnen fastnar lätt på händer och andra ytor som till exempel dörrhandtag. De sprids vidare när du tar någon i hand. Tvätta därför händerna ofta med tvål och varmt vatten. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.
- Hosta och nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som sedan slängs. När du hostar och nyser sprids små, små droppar som innehåller smittämnen. Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smitta från att spridas i din omgivning eller från att förorena dina händer.
- Stanna hemma när du är sjuk! På så sätt undviker du att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.
Om vaccination mot influensa
I de flesta fall går det bra att ta flera vacciner vid samma vaccinationstillfälle, som vaccin mot covid-19, influensa och pneumokocker om de ges vardera arm eller ben. Ges fler än två vacciner vid samma tillfälle kan fler milda biverkningar uppstå och även en ökad feberreaktion. Vaccinets skyddseffekt försämras inte av att flera vacciner tas samtidigt.
Inför varje tillfälle där flera vaccinationer ges samtidigt, behöver en individuell bedömning göras om det är lämpligt. Det går att få förstärkt influensavaccin och förstärkt (konjugerat) pneumokockvaccin samtidigt ombedömning har gjorts innan.
Det är extra viktigt med en bedömning om den som vaccineras är äldre, skör eller gravid, inför samvaccinering av förstärkta vaccin eller vid influensavaccination i kombination med levande vaccin.
De biverkningar som har rapporterats är milda och liknande de som kan uppstå vid separat vaccination. Inga allvarliga biverkningar, har rapporterats för samtidig vaccinering med kombination av förstärkta vacciner.
Samtidig vaccination kan ges för en del äldre eller sköra personer, som är i behov av ett förstärkt skydd på särskilda boenden. Individuell bedömning bör göras för att säkerställa att samtidig vaccination av flera vacciner är lämplig vid varje vaccinationstillfälle. Det gäller både samtidig vaccination av förstärkt skydd av influensavaccin och covid-19-vaccin och samtidig vaccination av förstärkt influensavaccin och konjugerat pneumokockvaccin.
Det finns inget bestämt intervall som måste gå mellan två olika vaccinationer när de fördelas på olika tillfällen. Eventuella biverkningar från den föregående dosen bör ha klingat av helt innan nästa vaccinationstillfälle och många vaccinationsmottagningar tillämpar ett intervall på minst 1–2 veckor.
Vaccinerna mot säsongsinfluensa innehåller tre eller fyra olika vaccinstammar. Information om det aktuella innehållet finns på sidan om Vaccination mot influensa.
Influensavaccinets effekt varar i ungefär 6 månader vilket innebär tillräckligt länge för att ge skydd under en influensasäsong. Influensavirus muterar varje år och influensavaccinet anpassas därför med de stammar som cirkulerar för varje säsong. För att få ett gott skydd behöver den som vaccinerat sig tidigare säsonger vaccineras igen inför den kommande säsongen.
Sedan några säsonger har vissa förstärkta influensavacciner blivit tillgängliga i Sverige. Dessa upphandlas av regionerna och används/erbjuds främst till personer på särskilda boenden för äldre.
Det finns olika typer av förstärkta vaccin:
- ett högdosvaccin, som innehåller fyra gånger så hög antigenmängd som standarddosvaccin
- ett adjuvanterat influensavaccin som innehåller standarddos antigenmängd tillsammans med ett förstärkningsmedel – ett så kallat adjuvans
Det finns också ett godkänt cellbaserat vaccin som inte är framställt genom ägg men som inte är tillgängligt i Sverige.
Vaccinationseffekten varierar och påverkas bland annat av hur väl viruset i vaccinet överensstämmer med det virus man smittas med, immunsystemets förmåga att producera skydd hos den som vaccineras och hur lång tid som förflutit mellan vaccination och tidpunkt för influensasmitta. I genomsnitt skyddas 60 procent av friska vuxna mot att insjukna i laboratoriebekräftad influensa, när vaccinet stämmer (matchar) med den cirkulerande sorten. Skyddet blir lägre vid dålig matchning och lägre bland äldre eftersom immunförsvaret försämras med stigande ålder.
Man kan få influensa trots vaccination. Risken är störst om någon i personens nära omgivning har eller nyligen har haft sjukdomen. Influensainfektionen blir oftast lindrigare hos de som vaccinerats.
Det är bra att vaccinera sig på hösten innan influensavirus börjar cirkulera i större omfattning. Vaccinationsinsatsen inleds vanligtvis i början av november. Då kan personer i riskgrupp vaccinera sig mot influensa.
Det tar två veckor innan man får ett bra skydd av vaccinet, och effekten varar i ungefär sex månader. Säsongsinfluensan brukar sätta igång på allvar i slutet av december. Det går även att vaccinera sig under pågående influensaepidemi, men då finns risken att insjukna i influensa innan vaccinet har gett effekt.
Mer om information om det aktuella innehållet och vilka som rekommenderas vaccination.
Nej. De influensavacciner som ges innehåller avdödat virus och kan inte orsaka influensa, men man kan få lite feber 1-2 dagar efter vaccinationen när immunförsvaret aktiveras. Det levande försvagade vaccinet som ges till barn som nässprej orsakar en mild infektion i de övre luftvägarna och ska inte ges till barn med nedsatt immunförsvar eftersom det hos dem kan orsaka en svårare infektion.
Frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin
Det tar cirka två veckor innan kroppen bygger upp ett bra skydd av vaccination. Innan skyddet är uppnått kan vissa personer hinna smittas av influensa under den perioden. Det är viktigt att känna till att det inte är vaccinet som orsakar influensa. Insjuknar man strax efter vaccination beror det på att skyddet efter vaccination inte hunnit byggas upp.
Nej, men för att få ett vaccinskydd för kommande säsong behöver du vaccinera dig på hösten/vintern inför säsongen. Influensavaccinets effekt varar i ungefär 6 månader, det vill säga tillräckligt länge för att ge skydd under en influensasäsong. Vaccinet uppdateras också varje säsong eftersom influensavirus ständigt förändras.
Genom livet drabbas alla människor av upprepade influensainfektioner, vilka bygger upp kroppens immunförsvar mot framtida infektioner. Vaccination mot influensa ger ett kortvarigt skydd som varar i ungefär 6 månader och som täcker de virusvarianter som är vanligast förekommande för den aktuella säsongen. Personer i riskgrupp har stor nytta av influensavaccination som en viktig del av skydd mot allvarlig sjukdom för den kommande vinterperioden. Riskgrupper rekommenderas därför vaccination. För personer som inte tillhör riskgrupp är risken för allvarlig sjukdom lägre. Infektion genom naturligt skydd (efter att man fått influensa) varar längre än skydd från vaccination, om man för övrigt är frisk utan riskfaktorer. Skyddet gäller då endast för den influensasort man smittats av.
Den som inte tillhör en riskgrupp, men vill undvika att bli sjuk i säsongsinfluensa eller smitta någon annan, kan också välja att vaccinera sig. Influensavaccination ger viktigt skydd mot allvarlig sjukdom för personer i riskgrupp. Rekommenderade grupper erbjuds därför vaccination först för att undvika undanträngningseffekter. De som inte tillhör en rekommenderad grupp kan få betala för sin vaccination. Läs mer på 1177.se för vad som är aktuellt i din region.
Säkerhet och biverkningar
Allvarliga reaktioner vid vaccination mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De influensavacciner som ges med spruta kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Förstärkta vacciner ger något mer lokal reaktion än de andra inaktiverade vaccinerna. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande försvagade vaccinet är rinnsnuva, nästäppa, minskad aptit, huvudvärk, svaghet, muskelvärk och feber.
För att läsa mer om de tillgängliga vaccinerna mot säsongsinfluensa och dokumenterade biverkningar se Läkemedelsverkets webbplats eller sök på vaccinets namn i Fass-Allmänhet.
- Vaccin mot säsongsinfluensa (lakemedelsverket.se)
- Fass-Allmänhet (fass.se)
Influensavacciner av den typ som vi använder varje höst har använts i decennier. Dessa äggbaserade influensavacciner började användas på 1940-talet. I början var de vaccinerna inte spjälkade (sönderdelade viruspartiklar som renats) utan så kallade helcellsvacciner, vilka gav mer biverkningar än dagens vacciner. Miljarder människor över hela världen har vaccinerats sedan dess, framför allt med de spjälkade vaccinerna.
Under 2000-talet har cirka 500 miljoner doser distribuerats årligen i världen och mycket få allvarliga biverkningar rapporteras.
Nej, det finns ingen koppling mellan vaccination mot säsongsinfluensa och narkolepsi. Narkolepsi har endast påvisats i samband med vaccination med det vaccin som användes under pandemin 2009 (Pandemrix). Detta vaccin används inte i Sverige sedan 2010.
Personer som har en känd överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet bör inte vaccineras. Om du eller ditt barn har någon känd överkänslighet, hör med din behandlande läkare för mer information. FASS.
Du bör inte vaccineras om du har en pågående infektion eller inflammation eller äter stora doser av inflammationshämmande medel eftersom vaccinet då har sämre effekt.
Vissa barn ska inte ta det levande försvagade vaccinet. Se separat fråga angående vad som gäller vid äggallergi.
Kan man använda det levande försvagade influensavaccinet för alla barn?
Influensavaccin är producerat i befruktade hönsägg men efter flera reningssteg innehåller influensavaccin ytterst lite äggprotein (ovalbumin, <1 µg/dos). Detta innebär att risken för en svår allergisk reaktion till följd av äggallergi är mycket låg. Aktuell forskning har visat att personer med äggallergi kan vaccineras mot influensa, även med de influensavacciner som är producerade genom ägg och även efter en tidigare allvarlig reaktion mot ägg. Äggallergi utgör därför inte ett hinder för influensavaccination.
Barn
De allra flesta med äggallergi kan vaccineras mot influensa på sin vanliga vårdcentral utan extra tid för observation. Bara den lilla grupp barn och ungdomar som har en aktuell äggallergi som krävt inläggning på sjukhus pga svår allergi mot ägg, bör vaccineras på en specialistmottagning med där allergikompetens finns och observeras under 30 minuter Detta gäller för influensavaccination i både sprayform och vanlig spruta (injektion).
Vuxna
Vuxna med tidigare svår allergi mot ägg kan observeras under 30 minuter på vårdcentral eller annan plats där vaccinationer ges. Övriga vuxna kan vaccineras utan observationstid.
Beredskap för att kunna hantera svår allergisk reaktion ska alltid finnas på plats där vaccinationer ges.
Referenser
Vaccination vid allergisk sjukdom (aol.barnlakarforeningen.se)
Nej, det finns inget kvicksilver eller tiomersal i något av de vacciner mot säsongsinfluensa som används i Sverige. Allt innehåll i ett vaccin redovisas i produktresuméerna på Läkemedelsverkets webbplats.
Om vissa grupper som rekommenderas vaccination
Risken för allvarlig sjukdom vid influensa är störst under senare delen av graviditeten och gravida rekommenderas därför vaccination efter graviditetsvecka 12 för att de ska få bästa möjliga skydd mot allvarlig sjukdom. Vaccination skyddar både den gravida, fostret och det nyfödda barnet.
För gravida med underliggande kroniska sjukdomar är det extra viktigt att vaccinera sig mot influensa eftersom de har ytterligare förhöjd risk att bli allvarligt sjuka. Dessa personer rekommenderas vaccination även före graviditetsvecka 13.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar personer som arbetar inom vård och omsorg nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa (det vill säga, personer i riskgrupp) att vaccinera sig. Vaccination är särskilt viktigt för de som arbetar nära personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
Upphandling och avtal med mera
Regionerna beställer vaccin för riskgrupperna. Det är regioner och leverantörer som kommer överens om hur många doser som ska beställas.
Regionerna ansvarar för upphandlingen av vacciner mot säsongsinfluensa. Folkhälsomyndigheten deltar inte i upphandlingen av vacciner mot säsongsinfluensa. Det enda undantaget är pandemivaccin där vaccinet är statligt upphandlat.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer riktar sig till alla aktörer men är inte bindande för vare sig regioner eller privata vaccinatörer.
Det finns tydliga regler för hur läkemedel och vacciner får transporteras och säljas. Reglerna finns i lagar och föreskrifter där syftet är att läkemedlen ska hålla samma kvalitet under hela transporten.
Vacciner är kylvaror. De måste därför kylas hela vägen, från tillverkare till den som vaccinerar. Det kallas obruten kylkedja.
När influensavacciner har levererats till en vaccinationsmottagning får doserna inte flyttas direkt till en annan mottagning. Om doserna ändå behöver flyttas krävs enligt Läkemedelsverkets regler att flytten görs av ett företag som har tillstånd att sälja läkemedel (partihandelstillstånd).
Omfördelning av vaccindoser kan ske om båda parter har partihandelstillstånd och regionernas avtal med vaccinleverantör tillåter detta.
För doser som finns kvar hos en producent eller partihandlare i annat land gäller att producenten sköter en omfördelning till kund i Sverige (exempelvis ett eller flera regioner) genom sedvanliga procedurer för försäljning av vacciner. Om produkten inte har svensk märkning behöver dispens sökas hos Läkemedelsverket. För produkter som inte är godkända i Sverige gäller också för mottagande region att se till att det finns licens för försäljning av det hos Läkemedelsverket.