Kriterier för förskola

Bakgrund: Förskolan kan behöva samverka med, och få stöd från, andra organisationer för att arbeta med att förebygga och hantera smitta. Till exempel kommunen, organisationer inom hälso- och sjukvården eller andra förskolor. Det kan variera mellan förskolor hur sådan samverkan är utformad.

Syfte: Syftet är att få en bild av nuläget avseende samverkan och reflektera över hur era behov och förutsättningar ser ut. Genom en etablerad kontakt och samverkan med relevanta organisationer så har verksamheten tillgång till stöd inom området.

Diskutera

Här finns förslag på diskussionsfrågor. Ni kan ha ytterligare andra frågor ni vill diskutera:

• Har kommunen policyer, mål eller kommungemensamma initiativ om förebyggande arbete med hygien, smitta och infektioner i förskolor?
• Har kommunen etablerade samverkansrutiner som underlättar för förskolans kontakt med regionens smittskyddsenhet, barnhälsovården, primärvården eller miljö- och hälsoskyddskontoret för råd och stöd om förebyggande hygien och smittskyddsarbete? Detta kan exempelvis vara i form av överenskommelser.
• Har relevanta beslutsfattare och chefer fått information om arbetet med en friskare förskola? Är relevanta beslutsfattare och chefer positiva till arbetet med en friskare förskola?
• Vet personalen vart de kan vända sig med olika typer av frågor om hygien och smittskydd? Har ni till exempel skrivit en kontaktlista?
• Finns det annat pågående arbete på andra förskolor att inspireras av? Finns till exempel forum för erfarenhetsutbyte mellan hygienombud eller andra forum?
• Finns behov av en stärkt samverkan? Vad kan i så fall förskolan göra för att främja det?

Syfte: Ett eller flera hygienombud kan fungera som ambassadörer för det smittförebyggande arbetet och ombuden kan dessutom vara resurser i hygienarbetet.

Exempel: Ett ombud med avsatt tid kan hålla sig extra uppdaterad inom ämnet och tillsammans med rektorn driva och stödja arbetet med att förebygga smitta på förskolan. I vissa verksamheter är det rektorn som är hygienombud. Det är en fördel om hygienombudet har ett beskrivet uppdrag där omfattningen av uppdraget är uttalat. Det finns exempel på uppdragsbeskrivningar för hygienombud från smittskydden i olika regioner. Det finns också exempel på organiserade erfarenhetsutbyten mellan hygienombud på olika förskolor. I en större verksamhet kan det finnas behov av att det är fler än en person som delar på uppgifterna och på så vis underlätta genomförandet av hygienarbetet i hela organisationen. Ombuden har också möjlighet att stödja varandra. Hur arbetet ska organiseras på förskolan får anpassas utifrån era behov och förutsättningar.

Syfte: Kartläggningen syftar till att få en grund för ett förbättringsarbete.

Arbetssätt för smittförebyggande åtgärder

Syftet är att stimulera verksamheten till ett systematiskt och strukturerat arbetssätt för att förebygga smittspridning i förskolan. Målet är en friskare och likvärdig förskola av god kvalitet som syftar till färre infektioner och samstämmiga rutiner för hela förskolan.

Genom ett systematiskt arbete kan förskolan förebygga smitta och göra miljön i förskolan så sund som möjligt för barn och vuxna. Kriterierna 3–5 fokuserar på arbetssätt för smittförebyggande åtgärder avseende rutiner för hygien, sjuka barn och städning. Strukturen för att följa upp detta och det övriga arbetet innefattas i kriterium 8.

Ett första steg är att gå igenom och identifiera vad som fungerar bra och vad som kan behöva förbättras eller åtgärdas i verksamheten. För att göra denna genomgång systematiskt kan ni använda er av befintliga verktyg och stödmaterial inom antingen regionen eller kommunen, exempelvis i form av hygienrondsprotokoll eller checklistor.

Saknar ni verktyg kan ni använda nedanstående verktyg till stöd för att strukturerat gå igenom verksamheten. Materialet är uppdelat i två moduler: hygienrutiner och rutiner för sjuka barn. För städrutiner finns läsanvisningar.

Baserat på genomgången, välj ut något eller några områden som behöver förbättras eller åtgärdas avseende hygienrutiner och rutiner för sjuka barn. Den som vill kan även arbeta med städrutiner.

• Modul 1 syftar till att stödja en strukturerad genomgång av hygienrutiner.
• Modul 2 syftar till att stödja en strukturerad genomgång av rutiner för sjuka barn.
• Städrutiner. Förskolan behöver ha rutiner för städning och rengöring som följs upp regelbundet. Alla som har ansvar för städningen ska känna till rutinerna. Mer att läsa om detta finns i en broschyr från Folkhälsomyndigheten om städning i skola och förskola. Den riktar sig till den som är verksamhetsutövare och driver en skola och förskola.
• Städning i skola och förskola - Till dig som är verksamhetsutövare och driver en skola eller förskola (folkhalsomyndigheten.se) (PDF, 2,1 MB)
• Frågor och svar om tillsyn av städning i skolor och förskolor (folkhalsomyndigheten.se)

Syftet med kriterierna 4 och 5 är att identifiera och tydliggöra vilka aktiviteter som behöver göras inom området, vem som ska göra dem och när.

För att specificera mål och åtgärder baserade på kartläggningen, kan ni antigen använda en egen mall eller använda mallen för handlingsplan från Antibiotikasmart Sverige.

Som stöd för planering av hur ni genomför arbetet kan ni använda mallen för förbättringsarbete från Antibiotikasmart Sverige.

Syftet med kriteriet är att säkerställa att personalen har kunskap om hygienrutiner, smittspridning och infektioner. De behöver även ha kunskap om vilka arbetssätt och rutiner som förskolan har och syftet med dem. Utbildningen kan med fördel även innehålla information om antibiotika.

Exempel: Förskolans ledning kan uppmuntra engagemang, fortbildning och undervisning om hygien, infektioner och smittskydd genom att avsätta tid för detta för all personal. Det bör finnas en rutin för hur nyanställd personal, inklusive vikarier, studenter och praktikanter, informeras och utbildas. Det kan finnas olika tillvägagångssätt för hur personalen får möjlighet till regelbunden utbildning och fortbildning. Ibland kan till exempel hygienombuden delta i särskilda utbildningar eller träffar som de sedan kan förmedla till övrig personal. Frågor om hygien och smitta kan diskuteras med viss regelbundenhet på gemensamma personalmöten. Det kan finnas tid avsatt för inläsning av material. Inom ramen för pilot 2024 av en friskare förskola erbjuds en digital utbildning.

Syftet med kriteriet är att involvera barnen i frågor som rör hälsa och hygien. Pedagogiska aktiviteter för barnen om hälsa och hygien kan göras lekfulla med hjälp av sånger om handtvätt och annat utbildningsmaterial. Det kan bland annat bidra till att handhygienen blir en naturlig del av barnens vardag på förskolan.

Här följer några länkar till ett urval av material som kan användas i arbetet med att uppfylla kriteriet. Förskolor är dock självklart välkomna att använda andra likvärdiga material och uppmuntras att komma på egna aktiviteter utöver de som nämns som exempel:

• Handtvättsånger (regionuppsala.se)
• Bok- och filmtips (regionuppsala.se)
• Experiment för barn: Vad händer när man inte tvättar sina händer (vgregion.se)

Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett pedagogiskt material om vad virus, bakterier, vaccin och antibiotika är. Men också om vad som kan göra att vi mår bra och hur vi kan hålla oss friska. Materialet heter ”Folke frågar om virus och bakterier”. Materialet består av en broschyr och samtalskort som går att beställa kostnadsfritt på Folkhälsomyndighetens webbplats.

• Folke frågar om virus och bakterier (folkhalsomyndigheten.se)
• Folke frågar om virus och bakterier, samtalskort (folkhalsomyndigheten.se)

Syftet med kriteriet är att få till ett strukturerat arbetssätt där man kontinuerligt ser över organisation och samverkan, arbetssätt för smittförebyggande åtgärder samt kunskap och kompetens. Uppföljning och återapportering bland chefer och medarbetare möjliggör att hålla frågorna levande samt ta vara på lärdomar om vad som fungerar och inte fungerar, och om det finns lösningar på identifierade problem.

Exempel: Förskolan kan ha en regelbunden fast punkt på agendan på arbetsplatsträffar där hygien och smitta diskuteras. Förskolan kan också dela med sig av det pågående arbetet med kriterier i en verksamhetsberättelse, en årsberättelse eller i ett nyhetsbrev. Ett hjälpmedel för att tydliggöra aktiviteter som behöver göras regelbundet kan vara ett årshjul där det framgår vem eller vilka som gör vad och när.