Frågor och svar om tillsyn av städning i skolor och förskolor
LyssnaHär kan du som är miljö- och hälsoskyddsinspektör hitta frågor och svar om tillsyn enligt miljöbalken av städning i skolor och förskolor.
Varför är det viktigt att städa i skolor och förskolor?
Ändamålet med städning är att minska en rad föroreningar från inomhusmiljön. Damm kan innehålla många olika ämnen som kan påverka människors hälsa negativt, som mögel, kvalster, bakterier och virus, pollen, pälsdjursallergen med mera.
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Förskole- och skolmiljöer har ofta högre halter av damm jämfört med andra arbetsmiljöer. Vid verksamhet i en skola eller förskola virvlar damm och partiklar som kan dras in i lungorna. På partiklar finns allergener men även andra ämnen som kan vara skadliga för hälsan som mjukgörare från plaster och flamskyddsmedel. Det är viktigt att regelbundet städa bort dammet för att minska halterna av partiklar. Detta är av vikt för alla men särskild för dem som har astma och allergi. Studier har visat att frekvensen av städning är av större vikt än hur god kvalitet städningen har, även om det naturligtvis är bättre att både frekvensen är hög – daglig, och att kvaliteten är god.
Städfrekvens
Klassrum, grupprum och lekrum med mera som används varje dag bör städas dagligen. Om lokalerna används även kvällstid bör städningen utökas. Det går att läsa mer om detta i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning.
Enligt de allmänna råden bör städning ske dagligen av lättåtkomliga ytor i lokaler som används stadigvarande. Exempel på lättåtkomliga ytor är bänkar, bord, hyllor, fönsterbrädor, översida skåp och övriga möbler i ”nåhöjd”. Hyllor som är belamrade med saker är inte lättåtkomliga och riskerar att bli dammfällor. Sådana hyllor finns all anledning att se över med tanke på städbarhet. Skåp som går att stänga eller förvaring i lådor med lock kan då vara en bra lösning.
Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning bör storstädning ske regelbundet. Det kan vara lämpligt att vissa moment av storstädningen utförs två till tre gånger per år. Andra moment kan behöva utföras mer löpande under året, beroende på vilken belastning verksamheten utsätts för.
Läs mer om vad som kan ingå i storstädning och hur ofta den behöver göras i Folkhälsomyndighetens vägledning: Tillsynsvägledning om hälsoskydd i skolor och förskolor
Textila mattor och textila golv bör generellt undvikas i skolor och förskolor då de samlar damm och allergen som kan innebära att elever och barn med astma och allergi mår sämre. Om det finns textila golv eller heltäckningsmattor bör dessa dammsugas med borstvalsmunstycke dagligen och djuprengöras regelbundet. I övrigt bör golvleverantörens anvisningar följas vid rengöring av textila golv. Att rengöra mattorna med mattsopare är inte lämpligt då dessa sannolikt inte tar bort dammet utan bara större partiklar.
Gardiner bör tvättas eller bytas regelbundet. Det kan vara lämpligt att byta ut eller tvätta gardiner i samband med storstädning ett par gånger per år.
Stoppade möbler bör dammsugas dagligen för att undvika att det samlas damm och allergen som kan inverka negativt på människors hälsa. Har möblerna avtagbar klädsel bör den tvättas regelbundet till exempel i samband med storstädning.
Gymnastiksalar som används varje dag bör städas dagligen. Används gymnastiksalen på kvällstid och under helger bör städningen utökas.
Det är svårt att ange någon exakt frekvens eftersom det inte finns några vetenskapliga studier i ämnet. Frekvensen för rengöring bör anpassas till hur mycket de används och hur de används. Därför är viktigt att rutiner för rengöring av gymnastikredskap finns i skolans egenkontroll.
Läs mer om hur rengöring av gymnastikredskap i Folkhälsomyndighetens vägledning: Tillsynsvägledning om hälsoskydd i skolor och förskolor
Toaletter bör städas minst en gång per dag. Är belastningen hög bör de städas flera gånger dagligen. Toaletterna bör vara så rena att elever och barn inte undviker att använda dem.
Duschrum och omklädningsrum som används dagligen bör städas dagligen. I duschrum bör man använda lämpligt rengöringsmedel till golvet för att minska risk för spridning av virus och för att motverka att mikroorganismer växer till i den fuktiga miljön.
Läs mer om rengöringsmedel, städning och hygien Folkhälsomyndighetens vägledning: Tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta – Förebyggande hälsoskyddstillsyn
Hall och entrémattor har till uppgift att fånga upp smuts för att hindra att detta dras in i lokalerna. För att detta ska fungera bra behöver mattorna rengöras regelbundet. Textila mattor bör dammsugas dagligen.
Folkhälsomyndigheten har inga särskilda rekommendationer om hur ofta madrassöverdrag, filtar, täcken, åkpåsar, sovsäckar, örngott med mera som används till vilostund eller nattis i förskolor bör tvättas. Däremot ska det finnas rutiner för att de ska tvättas regelbundet och vid förekomst av vissa smittor kan de behöva tvättas oftare. Hur ofta till exempel örngott på kuddar behöver tvättas beror på om de delas av flera barn eller om barnen har personliga och dessa förvaras separat. Om barnen har textiler till vilostund med sig hemifrån, som barnens vårdnadshavare har ansvar för att tvätta, behöver verksamheten ha rutiner att informera vårdnadshavare om när tvätt ska ske.
Läs mer om tvätt av textilier, gradantal etc. i Folkhälsomyndighetens vägledning: Tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta – Förebyggande hälsoskyddstillsyn
Leksaker bör rengöras regelbundet. Det är svårt att säga exakt hur ofta de ska rengöras eftersom det beror på vilken typ av leksak det är, hur den används och hur gamla barnen är. Det viktigaste är att förskolan har rutiner för detta i sin egenkontroll. Vid utbrott av vissa smittor kan leksaker behöva rengöras mer frekvent eller plockas undan en tid. I samband med svåra infektionsutbrott kan det bli nödvändigt att kassera småsaker som barn stoppar i munnen och som inte går att göra rena, till exempel pennor och kritor.
Städmetoder och rengöringsmetoder
De städmetoder som används bör vara effektiva när det gäller att minska förekomsten av damm, mikroorganismer och andra föroreningar. Val av städmetod bör anpassas till olika materials och ytskikts egenskaper och tålighet. De städmetoder som används bör virvla upp så lite damm som möjligt.
Det är lämpligt att torrmoppa golven med en elektrostatisk mopp. Fläckar på golven kan tas bort med en lätt fuktad mopp. Hela golvet bör fuktmoppas en gång per vecka. Våtmoppning bör inte förekomma då det kan förstöra golven, speciellt linoleumgolv, och ge upphov till mikrobiell tillväxt. Bänkar, bord, hyllor och annan inredning bör dammtorkas med en elektrostatisk trasa (mirakeltrasa). Samma gäller här att fläckar kan tas bort med lätt fuktad trasa. Ytor som man tar i ofta, till exempel lysknappar och dörrhandtag bör rengöras dagligen. Detsamma gäller toaletter och handfat, kranar, mm. Avtorkning med en fuktig trasa med milt alkaliskt rengöringsmedel kan vara ett sätt för att få bort föroreningar, bakterier och virus då det löser upp fett.
Läs mer om rengöringsmedel och desinfektionsmedel i Folkhälsomyndighetens vägledning: Tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta – Förebyggande hälsoskyddstillsyn
För ytor där risken för smittspridning är särskilt stor samt vid större utbrott av smittsamma sjukdomar kan det finnas behov av att använda desinfektionsmedel. Exempel på situationer där desinfektionsmedel kan behövas är t.ex. vid tillbud av blodvite, kräks och avföring vid utbrott av magsjuka samt vid rengöring av skötbord (på förskolor). Innan man använder ett desinfektionsmedel på en yta måste man först se till att ytan är rengjord.
Läs mer om desinfektionsmedel i Folkhälsomyndighetens vägledning: Tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta – Förebyggande hälsoskyddstillsyn
Till större delen av städningen i skolor och förskolor behövs inga rengöringsmedel eller desinfektionsmedel utan man kommer långt med en elektrostatisk mopp eller trasa som ibland kan vara lätt fuktad. Vid val av kemiska produkter för städning bör produkter som kan ge upphov till besvär på grund av emissioner av kemiska ämnen och starka lukter undvikas. Man bör också välja produkter som är miljövänliga.
Det är viktigt att verksamhetsutövaren ser till att de rengöringsmedel som används är anpassade för den användning som avses och det resultat som eftersträvas, och att de doseras rätt. Det som normalt brukar användas, och som har effekt på bakterier och virus, är avtorkning med vatten och milt alkaliskt rengöringsmedel.
Vid behov av desinfektionsmedel till ytor är det lämpligt att använda sig av ett ytdesinfektionsmedel med biologiskt nedbrytbar tensid.
Tegelväggar och även andra väggar där damm lätt samlas, som textila tapeter, kan dammsugas. Väggar av liggande panel kan dammsugas och även dammtorkas med syntetisk eller elektrostatisk dammtrasa. Det är lämpligt att städning av väggar och särskilt väggar med struktur ingår i storstädningen.
Vid rengöring av linoleum är det viktigt att följa golvleverantörens anvisningar. Linoleumgolv är känsliga för vatten och bör torrmoppas med en syntetisk mopp. En lätt fuktad mopp kan användas för att ta bort fläckar på golvet. Linoleumgolv ska inte våtmoppas. De kan då avge illaluktande emissioner som kan vara irriterande på slemhinnor och ögon.
Vid rengöring av PVC-golv bör man följa golvleverantörens anvisningar. För den dagliga städningen bör torrmoppning med syntetisk mopp användas. Vid borttagning av fläckar används en fuktad mopp.
Grundregeln är att följa golvleverantörens anvisningar. Torrmoppning för den dagliga städningen. Lätt fuktad mopp för fläckborttagning. Stengolv kan behöva vaxas och poleras. Städmaskiner bör användas enligt instruktion från tillverkaren.
Leksaker av textil kan tvättas i tvättmaskin, om tvättråd finns kan dessa följas. Vissa leksaker av porslin, hårdplast, rostfritt stål eller trä kan diskas för hand, eller beroende på materialets tålighet, i diskmaskin. Leksaker som inte går att tvätta i tvättmaskin eller diska kan istället torkas av med en fuktig trasa (ev. med lämpligt rengöringsmedel).
Leksaker som är svåra eller tidkrävande att rengöra kan med fördel bytas ut till sådana som är lättare att hålla rena.
Information om rengöring av leksaker finns i Folkhälsomyndighetens vägledning: Tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta – Förebyggande hälsoskyddstillsyn
På ett skötbord får man räkna med att det förekommer alla de mikroorganismer vi normalt har i vår hudflora samt i vår tarm, dvs. tarmbakterier. Lämpligt medel för detta är desinfektionsmedel med tensider. När det gäller rengöring och desinfektion av skötbord och dyna är det viktigt att ytorna är hela, avtorkningsbara och att de tål upprepad mekanisk rengöring och desinfektion.
Textilier som sängkläder, frottéhanddukar mm bör tvättas vid minst 60°C, direkt följd av en torkningsprocess, för att minska risken för smittspridning. I de undersökningar som har gjorts på tvätt av textilier har det visat sig att en temperatur på 60°C i minst 15 minuter direkt följt av en torkningsprocess är tillräcklig för att uppnå en reduktion av mikroorganismer till en nivå som inte innebär risk för överföring av smitta
Lokalens utformning och städbarhet
För att den dagliga städningen i skolor och förskolor ska fungera bra behöver den kunna ske enkelt och smidigt. Ytorna som ska städas behöver vara släta, hela och lättåtkomliga. Till exempel är öppna hyllor belamrade med saker och hyllor ovan ”nåhöjd” inte lättåtkomliga och riskerar därför att inte städas dagligen och då bli dammfällor. Städbarheten har stor inverkan på resultatet av den dagliga städning och därmed är städbarheten något som behöver bedömas vid tillsyn.
Läs mer om städbarhet i Folkhälsomyndighetens vägledning: Tillsynsvägledning om hälsoskydd i skolor och förskolor
Det är viktigt att utforma entréer som stänger ute smutsen. Hall och entrémattor har till uppgift att hindra smuts från att komma in i byggnaden. En bra utformning är att dela in entrén i tre zoner:
- en zon för avskrapning av smuts från skorna,
- en zon för avtorkning och
- en matta för uppsugning av vatten.
Utanför dörren bör det alltså finnas ett avskrapningsgaller, innanför dörrarna en gummilamellmatta, turfmatta eller liknade och innerst en textilmatta för uppsugning. Man bör kunna ta två till tre steg på textilmattan som suger upp vatten.
Städutrustningen som förvaras i skolan eller förskolan bör förvaras i ett särskilt utrymme, i ett städförråd eller liknande. I städutrymmet, eller i dess närhet, bör det finnas rinnande varmt och kallt vatten och en utslagsvask. Smutsig och ren städutrustning behöver kunna förvaras separat.
Läs mer om städutrymmen och förvaring och hantering av städutrustning i Folkhälsomyndighetens vägledning: Tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta – Förebyggande hälsoskyddstillsyn
Ett städförråd är ett utrymme med generellt sämre luftkvalitet, mer smuts och mer bakterier än lokalen utanför. Ett städförråd bör därför vara frånluftsventilerad för att inte förorenad luft och dålig lukt ska kunna sprida sig till lokalen utanför.
Tillsyn och sanktioner
Förelägganden om åtgärder gällande städning i en skola eller förskola måste vara tydligt motiverade med underlag, som till exempel visar på brister i städningen, från respektive verksamhet. Se dom från miljödomstolen där domstolen bedömde att generella föreläggande om städning inte kan riktas till många verksamheter (Nacka Tingsrätt, mål nr M1668, år 2019).
Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd (2014:19) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet bör lokaler i skolor och förskolor städas dagligen. Råden bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det finns två rättsfall från mark och miljödomstolen år 2020 i Nacka Tingsrätt (M 1624-20, M 9379-20) där domstolen ansåg att daglig städning bör vara utgångspunkt för städfrekvens mot bakgrund av att det anges i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning.
Läs mer om bedömning av städning och dessa rättsfall i Folkhälsomyndighetens vägledning: