För att kunna prioritera när resurserna är begränsade, behöver vi veta vilka insatser som ger mest nytta hälsomässigt och ekonomiskt. Hälsoekonomiska analyser används för att jämföra effekterna av två, eller flera, olika folkhälsoinsatser. På så sätt går det till exempel att bedöma hur skillnaden i hälsa förhåller sig till skillnaden i kostnad med insats A jämfört med insats B. Hälsoeffekter kan mätas på olika sätt. Bland de vanligaste är att mäta ökad livskvalitet eller minskad sjukdomsbörda.

För folkhälsoinsatser kan det vara svårare att mäta hälsoeffekten än vad det är för vårdande behandlingar, eftersom effekten av prevention mäts på populationsnivå snarare än på individnivå. Vid preventiva insatser kan hälsoeffekterna komma långt efter själva insatsen och kostnaderna för den, vilket måste beaktas i den hälsoekonomiska analysen.

För breda folkhälsoinsatser kan det vara svårt att mäta långsiktiga effekter och därför svårt att göra hälsoekonomiska analyser. Exempel på sådana insatser är barnbidrag och lagstiftning mot rökning i offentliga lokaler, som ändå bedömts som värdefulla men då utifrån andra aspekter än kostnadseffektivitet.

I hälsoekonomiska studier ställs ofta dessa frågor:

  • Vilka insatser är kostnadseffektiva?
  • Vad blir kostnaderna för samhället om vi inte investerar i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete?

Vi behöver även veta vilka insatser som ger mest nytta för att minska ojämlikheten i hälsa. Ojämlik hälsa är inte bara ett problem för de som är mindre socioekonomiskt gynnade och därmed löper högre risk att drabbas av sjukdom eller för tidig död. Det är också kostsamt för samhället, i form av förlorad produktion, kostnader för sjukvård och rehabilitering samt sociala kostnader.

Några exempel på hälsoekonomiska analyser