Folkhälsopolitiken är antagen av riksdagen. Den är inte bindande som en lag men finns integrerad i många andra lagar och förordningar. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Målet tydliggör samhällets ansvar som förutsätter ett gemensamt och tvärsektoriellt arbete.

Folkhälsopolitiken syftar till att åstad­komma mer jämlika livsvillkor och därmed möjligheter för en jämlik hälsa.

Folkhälsopolitikens målområden

  1. Det tidiga livets villkor
  2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
  3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
  4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
  5. Boende och närmiljö
  6. Levnadsvanor
  7. Kontroll, inflytande och delaktighet
  8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet

Som ett led i arbetet att bidra till att nå det folkhälsopolitiska målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation fick Folkhälsomyndigheten 2019 i uppdrag av regeringen att utveckla en stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet.

Stödstrukturen utgår från det folkhälsopolitiska ramverket med det övergripande målet och de åtta målområdena. För varje målområde har andra nationella mål och statliga myndigheter, som kan ha betydelse för att bidra till en jämlik hälsa, identifierats. Målområdena har också fyllts med indikatorer, vilka ska visa riktning och användas för att följa upp den övergripande folkhälsopolitiken. Till stödstrukturen hör också en uppsättning relevanta hälsoutfall.

Ramverket synliggör att folkhälsopolitiken är tvärsektoriell och att arbete för en god och jämlik hälsa behöver riktas mot strukturella faktorer inom alla sektorer som har betydelse för folkhälsans utveckling. Stödstrukturen ska också bidra till och möjliggöra systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter.

Stödstrukturen är uppbyggd kring fyra delar; uppföljning, samordning, fördjupad analys och kunskapsspridning. Uppföljningen ska visa på utvecklingen över tid för olika grupper i befolkningen och på olika nivåer i samhället samt synliggöra behov av insatser för att främja en ökad jämlikhet i hälsa. En förbättrad samordning mellan nationella myndigheter och myndighetsgemensamma fördjupade analyser är andra viktiga beståndsdelar liksom ett ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte med aktörer på regional och lokal nivå.

Arbetet med att implementera stödstrukturen har inletts under 2021.

Mer om stödstrukturen.

Nedan finns en närmare beskrivning av respektive målområde och föreslagna fokusområden för uppföljning.

Målområden och fokusområden

Läs mer detaljerat om målområden och fokusområden i, samt hur de kan följas upp i publikationen:

På väg mot en god och jämlik hälsa – Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet.

Det tidiga livets villkor

Ojämlikhet i livsvillkor och möjligheter mellan olika familjer bidrar till att barn har skilda förutsättningar att utvecklas under det tidiga livet. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att skapa, stötta och stärka en god start i livet och jämlika uppväxtvillkor, så att alla barn får grundläggande förutsättningar att utifrån sina villkor utveckla kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor. Viktiga förutsättningar är:

  • en jämlik mödra- och barnhälsovård
  • en likvärdig förskola av hög kvalitet
  • metoder och medel som sätter barnens främsta i fokus.

Kunskaper, kompetenser och utbildning

Kompetenser och kunskaper utvecklas genom olika former av lärande under livets olika skeden och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att alla får möjlighet att utveckla sina kompetenser och kunskaper samt tillgodogöra sig en god utbildning. Skolan är en arena som når alla barn och unga och har därmed en grundläggande roll i arbetet för en god och jämlik hälsa, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete. Viktiga förutsättningar är:

  • en god lärandemiljö i skolan
  • ett likvärdigt utbildningssystem
  • att motverka skolmisslyckanden genom tidig identifiering och insats.

Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö

Sysselsättning och ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan, och för de allra flesta är arbete den primära källan till inkomster. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning. Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Personer med en aktuell och efterfrågad kompetens är mer anställningsbara och möjligheter till utbildning och omställning är viktigt. Ett gott arbetsliv förutsätter en arbetsmiljö som är både fysiskt och psykosocialt hållbar, och dit hör även god tillgång till företagshälsovård och kunskap om rehabiliteringssystemet. Viktiga förutsättningar är:

  • att ha ett arbete
  • goda förutsättningar för ökad anställningsbarhet
  • goda arbets- och anställningsförhållanden
  • en fysiskt och psykosocialt hållbar arbetsmiljö.

Inkomster och försörjningsmöjligheter

Ekonomisk och social trygghet är viktigt för hälsan. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och därmed möjligheter att agera och generera ekonomiska resurser, men också att stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till. Viktiga förutsättningar är:

  • fördelning av inkomster i befolkningen
  • ekonomiska resurser för de med knappa ekonomiska marginaler och minskad långvarig ekonomisk utsatthet.

Boende och närmiljö

Tillgång till en god och ekonomiskt överkomlig bostad i ett område som ger samhälleliga förutsättningar för social gemenskap bidrar till trygghet, tillit och en god och jämlik hälsa. Samhällsplaneringen bör motverka segregation och exponering för skadliga miljöfaktorer, samt främja god luftkvalitet, minskat trafikbuller och tillgång till grönområden. Med ett jämlik-hälsaperspektiv inom samhällsplanering kan förändringar åstadkommas som påverkar människors levnadsvillkor och minskar ojämlikheten i hälsa. Viktiga förutsättningar är:

  • tillgång till en fullgod och ekonomiskt överkomlig bostad
  • bostadsområden som är socialt hållbara
  • sunda boendemiljöer på jämlika villkor.

Levnadsvanor

Hälsosamma levnadsvanor främjar en god hälsa. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors handlingsutrymme och möjligheter till hälsosamma levnadsvanor och så långt som möjligt ta hänsyn till hur olika sociala grupper påverkas. För att bidra till en god och jämlik hälsa behöver insatser inom området levnadsvanor vara både främjande och förebyggande. Viktiga förutsättningar är:

  • begränsad tillgänglighet till hälsoskadliga produkter
  • ökad tillgänglighet till hälsofrämjande produkter, miljöer och aktiviteter
  • att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med levnadsvanor i välfärdens
  • organisationer.

Kontroll, inflytande och delaktighet

Det finns tydliga socioekonomiska skillnader i grad av kontroll, inflytande och delaktighet i Sverige. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att främja alla individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och i det dagliga livet. Det gäller oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning, ålder eller geografisk hemvist. Det är även viktigt att arbeta för de mänskliga rättigheterna och med att motverka diskriminering och annan kränkande behandling samt främja frihet från hot och våld. Viktiga förutsättningar är:

  • ett jämlikt deltagande i demokratin
  • ett jämlikt deltagande i det civila samhället
  • arbetet för de mänskliga rättigheterna
  • sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
  • ökad kontroll, inflytande och delaktighet för vissa individer och grupper.

En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

För de flesta diagnoser förekommer omotiverade skillnader i vårdens insatser och resultat mellan olika sociala grupper. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att vården arbetar förebyggande och hälsofrämjande och att behandling utgår från patientens behov och möjligheter. Ett arbete för en jämlik vård och en hälsofrämjande hälso- och sjukvård kännetecknas av ett systematiskt jämlikhetsfokus. Viktiga förutsättningar är:

  • tillgänglighet för att möta olika behov
  • vårdmöten som är hälsofrämjande och skapar förutsättningar för jämlika insatser och resultat
  • hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete
  • en god, tillgänglig och jämlik tandvård
  • att regioner leder, styr och organiserar sin verksamhet i syfte att ge förutsättningar för en jämlik vård.

Mer om folkhälsopolitiken