Skolbarns hälsovanor 2021/2022

Den senaste undersökningen, för 2021/2022, visar att:

• De flesta kan prata med sin mamma om bekymmer. Trots att andelen tonårsflickor som kan prata med pappa om saker som bekymrar dem har ökat, är det en tredjedel som inte kan det.
• Trivseln i skolan fortsätter att minska och allt fler känner sig stressade av skolarbetet.
• Många skolelever har kontakt med vänner eller familj via sociala medier nästan hela tidenpå dagarna.
• Det är fortfarande få som når rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Däremot har andelen som tränar minst fyra gånger i veckan ökat sedan 1980-talets mitt.
• Andelen skolbarn som äter frukost varje dag har minskat sedan början av 2000-talet. En fortsatt hög andel äter dock sina måltider tillsammans med sin familj varje dag eller de flesta dagar i veckan.
• Sedan slutet av nittiotalet har alkoholkonsumtionen gått nedåt. Den senaste mätningen visar dock tecken på att denna utveckling har avstannat. Till exempel ökar andelen 15-åringar (pojkar och flickor) och 13-åriga flickor som varit berusade.
• Andelen 15-åringar som har snusat ökar, framför allt bland flickor. Många uppger att de snusar nikotinsnus (vitt snus), eller att de inte vet vad de snusar.
• Andelen med övervikt eller fetma ökade mellan 1989/90 och 2021/22 i alla åldrar. Andelen var högre bland pojkar än flickor oavsett ålder.
• Andelen med en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem har ökat bland pojkar i alla tre åldrar och bland 15-åriga flickor.
• Andelen 15-åringar som har haft samlag minskar. Under 2010-talet halverades användningen av kondom bland 15-åringar.
• Flickor i alla tre åldrar är mindre tillfreds med livet än jämnåriga pojkar. De 13- och 15-åriga flickorna skattar sin självförmåga lägre och har sämre självkänsla än pojkar i samma åldrar.
• Det är vanligare att pojkar är nöjda med sin kropp, dvs. tycker att de väger lagom mycket, medan fler flickor tycker att de är för tjocka.
• Många skolbarn har återkommande psykiska och somatiska besvär, såsom känner sig irriterade eller på dåligt humör, har svårt att sova, har huvudvärk eller ont i magen. Besvären förekommer oftare bland flickor än pojkar.

Nästan tre av tio skolbarn har en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem. Det kan handla om till exempel diabetes, allergi, eksem eller adhd.

Cirka 28 procent av barnen i åldrarna 11, 13 och 15 år i Sverige har en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem, fastställd av läkare. Det visar resultaten från Skolbarns hälsovanor 2021/2022 som besvarades av nästan 42 000 elever över hela landet. Av dessa hade drygt 11 000 en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem.

Resultat från Skolbarns hälsovanor visar att dessa barn är mer stressade av skolarbetet, mer utsatta för mobbning i skolan och något oftare har riskabla levnadsvanor än övriga barn. Detta innebär en ökad risk för ohälsa bland dessa barn.

I en ny rapport presenteras livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos barn med funktionsnedsättning jämfört med övriga barn.

Resultaten visar:

• Skoltrivseln är något lägre och skolstressen mer utbredd bland barn med funktionsnedsättning än övriga barn. Det är vanligare att barn med funktionsnedsättning mobbas.
• Det är vanligare att barn med funktionsnedsättning varit berusade, rökt cigaretter och snusat.
• Det är ungefär lika vanligt att barn med funktionsnedsättning tränar ofta, dvs. minst fyra gånger i veckan, jämfört med övriga barn. Andelen som äter frukost 4−5 vardagar i veckan är något mindre bland barn med funktionsnedsättning.
• Barn med funktionsnedsättning är mindre tillfreds med livet, har sämre självskattad hälsa och oftare självrapporterade hälsobesvär än övriga barn.
• Det är vanligare att barn med funktionsnedsättning har haft samlag än barn utan funktionsnedsättning.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att analysera utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer och hur dessa fördelas efter kön, etnisk eller kulturell bakgrund, socioekonomisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning och ålder. Denna rapport är ett led i detta arbete.

Läs mer

Barn med funktionsnedsättning – livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Cirka 2 procent av barnen i åldrarna 11, 13 och 15 år i Sverige bor i familjehem hela tiden eller för det mesta. Det visar resultaten från Skolbarns hälsovanor 2021/2022 som besvarades av nästan 42 000 elever över hela landet. Av dessa bodde 900 i familjehem.

Resultat från Skolbarns hälsovanor visar att dessa barn är mer utsatta för mobbning i skolan, något oftare har riskabla levnadsvanor och något mindre hälsosamma levnadsvanor än barn som bor på annat sätt. Detta innebär en ökad risk för ohälsa bland dessa barn.

I en ny rapport presenteras livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos barn som bor i familjehem jämfört med barn som bor på annat sätt.

Resultaten visar:

• Skoltrivseln och skolstressen är ungefär densamma bland barn som bor i familjehem jämfört med barn som bor på annat sätt. Däremot är det vanligare att barn som bor i familjehem mobbas.
• Det är något vanligare att barn som bor i familjehem har varit berusade eller snusat. Det är också vanligare att de har rökt cigaretter och använt cannabis.
• Det är mindre vanligt att barn som bor i familjehem tränar ofta, dvs. minst fyra gånger i veckan, jämfört med barn som bor på annat sätt. De äter också frukost mer sällan.
• Barn som bor i familjehem är mindre tillfreds med livet än barn som bor på annat sätt. Mönstret när det gäller självskattad hälsa varierar i olika grupper.
• Det är lika vanligt att ha en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem bland barn som bor i familjehem som bland barn som bor på annat sätt. Likaså är det lika vanligt att ha självrapporterade hälsobesvär.
• Det är vanligare att barn i familjehem har haft samlag än barn som bor på annat sätt.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att analysera utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer och hur dessa fördelas efter kön, etnisk eller kulturell bakgrund, socioekonomisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning och ålder. Denna rapport är ett led i detta arbete.

Läs mer

Barn med funktionsnedsättning – livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Under lång tid har andelen barn som kan prata med sin mamma om problem varit hög. Andelen som kan prata med sin pappa har dock ökat över tid. Var femte flicka och var tionde pojke känner sig ensam.

Prata med mamma

En hög och stabil andel kan prata med mamma om saker som bekymrar dem, och andelen har varit stabil sedan 1985/1986. Bland pojkarna är det cirka 87–94 procent som har lätt för att prata med mamma 2021/2022. Bland flickorna är det 82–91 procent som har lätt eller mycket lätt att prata med mamma om saker som bekymrar dem.

Figur 1. Andel flickor som har lätt eller mycket lätt för att prata med sin mamma om saker som bekymrar dem, 1985/1986–2021/2022.

Figur 2. Andel pojkar som har lätt eller mycket lätt för att prata med sin mamma om saker som bekymrar dem, 1985/1986–2021/2022.

Prata med pappa

Bland pojkarna är det 78–89 procent som tycker att det är lätt att prata med pappa 2021/2022. Bland flickorna är det 64–79 procent. Trots att andelen tonårsflickor som kan prata med pappa om saker som bekymrar dem har ökat, är det en tredjedel som inte kan det.

Figur 3. Andel flickor som har lätt eller mycket lätt för att prata med sin pappa om saker som bekymrar dem, 1985/1986–2021/2022.

Figur 4. Andel pojkar som har lätt eller mycket lätt för att prata med sin pappa om saker som bekymrar dem, 1985/1986–2021/2022.

Ensamhet

Fler flickor än pojkar känner sig ensamma oftast eller alltid i alla tre åldrarna, och andelen ökar med stigande ålder.

För flickorna ökar andelen mellan 11 och 13 år, från 11 procent till drygt 20 procent. Däremot är det ingen skillnad mellan de 13- och 15-åriga flickorna. Pojkarna visar samma mönster, det vill säga en ökning mellan 11 och 13 år, från 4 till 10 procent, men däremot ingen skillnad mellan 13- och 15-åringarna.

Trivseln i skolan fortsätter att minska sedan 2013/2014 för både flickor och pojkar i åldrarna 13 och 15 år. Skolstressen fortsätter att öka sedan 2009/2010 för både flickor och pojkar i alla åldrarna. Allt fler mobbas i skolan sedan 2009/2010.

Trivsel i skolan

Andelen elever som tycker mycket bra om skolan har minskat de senaste undersökningarna. År 2021/2022 är det 27 av 11-åriga flickor och 24 procent av 11-åriga pojkar som tycker mycket bra om skolan. Även bland 13-åringar har andelen minskat sedan 2013/2014 och är nu 9 respektive 13 procent, vilket är de lägsta sedan studiens start. Utvecklingen är densamma bland 15-åringar och bland dem tycker 7 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna mycket bra om skolan 2021/2022.

Skolstress

Skolstressen har ökat sedan 2009/2010 för både flickor och pojkar i alla åldrarna. Det är vanligare att flickor känner sig stressade av sitt skolarbete, jämfört med pojkar. Cirka 63 procent av de 13-åriga flickorna jämfört med 40 procent av de 13-åriga pojkarna känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet 2021/2022. Bland 15-åringarna känner sig 78 procent av flickorna och 51 procent av pojkarna ganska eller mycket stressade av skolarbetet 2021/2022.

Figur 1. Andel flickor som är ganska eller mycket stressade av skolarbetet, 1997/1998–2021/2022.

Figur 2. Andel pojkar som är ganska eller mycket stressade av skolarbetet, 1985/1986–2021/2022.

I 2021/2022 års undersökning ingår ytterligare frågor om skolstress. Frågorna handlar om stress på grund av skolprestationer, stress på grund av oro för framtiden samt stress på obalans mellan skolarbete och fritid. Både flickor och pojkar har högst stress på grund av skolprestationer. Resultaten visar också att stressen ökar med stigande ålder och är mer utbredd bland flickorna än pojkarna.

Mobbning i skolan

Under perioden 2001/2002–2009/2010 var andelen elever som mobbats i det närmaste stabil, kring 4–6 procent, bland både flickor och pojkar i alla tre åldrar. Därefter har andelen ökat.

År 2021/2022 var cirka 8 procent av de 11-åriga flickorna och cirka 12 procent av de 13-åriga flickorna mobbade. Andelen bland de 15-åriga flickorna var 6 procent. Bland pojkarna var 5 procent av 11-åringarna och cirka 9 procent av 13- och 15-åringarna mobbade i skolan.

Figur 3. Andel flickor i respektive ålder som har blivit mobbade i skolan 2–3 gånger i månaden eller oftare, under de senaste månaderna, 2001/2002–2021/2022.

Figur 4. Andel pojkar i respektive ålder som har blivit mobbade i skolan 2–3 gånger i månaden eller oftare, under de senaste månaderna, 2001/2002–2021/2022.

Skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år som är stressade av skolarbetet har oftare självrapporterade hälsobesvär och är mindre tillfreds med livet jämfört med skolbarn som inte är stressade av skolarbetet. Det visar nya resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor.

Skolstress och självrapporterade hälsobesvär

Självrapporterade hälsobesvär såsom huvudvärk, magont och nedstämdhet är vanligare bland flickor och pojkar som är stressade av skolarbetet än bland dem som inte är stressade. Detta gäller alla tre åldrar.

Detta mönster är särskilt tydligt bland de 11-åriga flickorna, där 72 procent av de som är stressade av skolarbetet har självrapporterade hälsobesvär jämfört med 36 procent av dem som inte är stressade. Samma mönster ses hos de 11-åriga pojkarna, där 52 procent av dem som är stressade av skolarbetet har självrapporterade hälsobesvär, jämfört med 24 procent av dem som inte är stressade. Samma mönster ses hos de 13- och 15-åriga pojkarna och flickorna.

Skolstress och livstillfredsställelse

I Skolbarns hälsovanor används Cantrils stege för att skatta tillfredsställelse med livet på en 11-gradig skala, där 0 står för det sämst tänkbara och 10 för det bäst tänk-bara livet. Frågan lyder: ”Om du tänker på ditt liv i största allmänhet, var tycker du att du står just nu?”.

Hög livstillfredsställelse (minst 8 av 10 på Cantrils stege) är vanligare bland flickor och pojkar som inte är stressade av skolarbetet jämfört med dem som är stressade (se figur 1). Detta gäller alla tre åldrar.

Exempelvis har 76 procent av de 11-åriga pojkarna som inte är stressade av skolarbetet hög livstillfredsställelse. Det kan jämföras med 57 procent av de 11-åriga pojkarna som är stressade av skolarbetet. Motsvarande siffror för de 11-åriga flickorna är 68 procent jämfört med 40 procent. Samma mönster ses hos de 13- och 15-åriga pojkarna och flickorna.

Figur 1. Andel (i procent) pojkar som har hög livstillfredsställelse, fördelade efter ålder och skolstress, 2021/2022.

Figur 2. Andel (i procent) flickor som har hög livstillfredsställelse, fördelade efter ålder och skolstress, 2021/2022.

Självrapporterade hälsobesvär

I Skolbarns hälsovanor finns sedan starten 1985/86 en checklista (HBSC-SCL) för att mäta förekomsten och frekvensen av hälsobesvär. Instrumentet innehåller en fråga om hur ofta man under de senaste sex månaderna haft åtta olika besvär: huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig nere, varit irriterad eller på dåligt humör, känt sig nervös, haft svårt att somna samt känt sig yr. Svarsalternativen har sträckt sig från sällan eller aldrig till i stort sett varje dag. I detta faktablad redovisas andelen skolbarn som har haft minst två självrapporterade hälsobe-svär mer än en gång i veckan eller i stort sett varje dag.

Läs mer

Skolstress, självrapporterade hälsobesvär och livstillfredsställelse bland skolbarn

Andelen skolbarn som har snusat ökar. Vidare har de senaste decenniernas nedåtgående trend i alkoholkonsumtion avstannat. Endast en femtedel av skolbarnen är tillräckligt fysiskt aktiva. Utvecklingen av matvanor är blandad, allt färre äter frukost varje dag men allt fler äter grönsaker.

Andelen 15-åringar som har snusat ökar, framför allt bland flickor. I förra undersökningen, 2017/2018, uppgav 7 procent av flickorna att de hade snusat. 2021/2022 var andelen 27 procent. Många flickor uppger att de snusar nikotinsnus (vitt snus), eller att de inte vet vad de snusar. Bland de 15-åriga pojkarna har 31 procent snusat och bland dem är snus med tobak vanligare än bland flickor.

Sedan slutet av nittiotalet har alkoholkonsumtionen gått nedåt. Den senaste mätningen visar dock tecken på att denna utveckling har avstannat. Till exempel ökar andelen 15-åringar (pojkar och flickor) och 13-åriga flickor som varit berusade.

Figur 1. Andel flickor i respektive ålder som har varit berusade någon gång, 1985/1986–2021/2022.

Figur 2. Andel pojkar i respektive ålder som har varit berusade någon gång, 1985/1986–2021/2022.

Fysisk aktivitet

Under hela perioden 2001/2002–2021/2022 har andelen som varit fysiskt aktiva en timme om dagen varit låg. Endast en femtedel är tillräckligt fysiskt aktiv 2021/2022. Det är en högre andel av pojkarna som anger att de är fysiskt aktiva och tränar på fritiden. Däremot är det omkring en tredjedel av både pojkar och flickor som spenderar mycket tid eller nästan all sin fritid sittande.

Mat

Andelen skolbarn som äter frukost varje dag har minskat sedan början av 2000-talet. Andelen som äter grönsaker varje dag har ökat under 2000-talet, medan andelen som äter frukt varje dag är oförändrad under samma period. Läskkonsumtionen har minskat, medan godiskonsumtionen är oförändrad.

Pojkar skattar sin hälsa högre, är mer tillfreds med livet och har färre hälsobesvär jämfört med flickor. Däremot är övervikt och fetma vanligare bland pojkar än flickor. Det är ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor att ha en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

Självskattad hälsa

Majoriteten av eleverna i alla tre åldrar svarar att de har en bra eller mycket bra hälsa, medan en mycket liten andel svarade att hälsan är dålig. Andelen som har en mycket god hälsa minskar med stigande ålder, framför allt bland flickor.

Bland 11-åringar är det ingen skillnad i andelen flickor och pojkar som har en mycket bra hälsa 2021/2022. Det är det däremot bland 13- och 15-åringar: cirka 26 procent av de 13-åriga flickorna har en mycket bra hälsa, jämfört med 44 procent av de 13-åriga pojkarna. Bland 15-åringarna är det 21 procent av flickorna och 41 procent av pojkarna som har en mycket bra hälsa.

Andelen som hade en mycket bra hälsa var stabil 2001/2002–2009/2010, men sjönk 2013/2014 och har sedan dess varit lägre än i början av 2000-talet.

Livstillfredsställelse

Flickor i alla tre åldrar skattar sin tillfredsställelse med livet lägre än jämnåriga pojkar. Den genomsnittliga tillfredsställelsen med livet sjunker mellan 11 och 13, både flickor och pojkar.

Den genomsnittliga livstillfredsställelsen har legat relativt stabil sedan 2001/2002.

Hälsobesvär

Skolbarns hälsovanor innehåller en fråga om hur ofta man har haft åtta olika hälsobesvär under de senaste sex månaderna. Resultaten visar att samtliga åtta besvär är vanligare bland flickor än pojkar, i alla tre åldrar. De enda undantagen är huvudvärk och ont i ryggen, som är lika vanliga bland flickor och pojkar i 11-årsåldern.

De vanligaste besvären bland flickor, i alla tre åldrar, är att vara irriterad eller på dåligt humör och ha känt sig nere. Nervositet och sömnsvårigheter är också vanliga. De vanligaste besvären bland pojkar, i alla tre åldrar, är att vara irriterad eller på dåligt humör, följt av att ha svårt att somna. Tredje vanligast är att ha känt sig nere och ha känt sig nervös.

De elever som har minst två besvär, mer än en gång i veckan, har gradvis ökat sedan 1980-talets mitt. Andelarna är nu (2021/2022) de högsta sedan studien startade bland 13- och 15-åringar. Bland 13-åriga flickor är andelen 68 procent och bland 13-åriga pojkar är andelen 39 procent. Bland 15-åriga flickor är andelen 77 procent och bland 15-åriga pojkar 46 procent.

Figur 1. Andel 13-åringar som har haft minst två hälsobesvär, mer än en gång i veckan, under de senaste sex månaderna, 1985/1986–2021/2022.

Figur 2. Andel 15-åringar som har haft minst två hälsobesvär, mer än en gång i veckan, under de senaste sex månaderna, 1985/1986–2021/2022.

Övervikt och fetma

Förekomsten av övervikt och fetma är högre bland pojkar än bland flickor i alla tre åldrar. Förekomsten av övervikt ökar med åldern för pojkar, medan övervikt hos flickor var relativt likvärdig i de olika åldrarna.

Andelen 11-åriga pojkar med övervikt eller fetma 2021/2022 är 16 procent. Bland 13- och 15-åriga pojkar är motsvarande andelar cirka 20 procent. Bland 11-åriga flickor är andelen med övervikt eller fetma 12 procent, bland 13-åriga flickor 12 procent och bland flickor 15 år är andelen 11 procent.

Förekomsten av övervikt och fetma bland 11-, 13- och 15-åringar ökade mellan 1989/1990 och 2021/2022.

Långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar

Andelen som har en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem är ungefär densamma bland flickor och pojkar och i de olika åldrarna. Bland 11-åringarna är det cirka 25 procent, och bland 13- och 15-åringarna cirka 30 procent, 2021/2022.

Andelen med en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem har ökat sedan 2013/2014 bland pojkar i alla tre åldrar och bland 15-åriga flickor.

År 2021/2022 presenteras för första gången resultat från Skolbarns hälsovanor för var och en av Sveriges 21 regioner. Det är möjligt tack vare det utökade urvalet i undersökningen, från cirka 10 000 elever till närmare 100 000 elever.

Rapporten Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/2022 – nationella resultat innehåller ett urval av resultaten från Skolbarns hälsovanor 2021/2022: drygt 30 indikatorer, uppdelade på kön och ålder. Här presenteras några av resultaten i rapporten.

Sociala relationer

Det är inga stora regionala skillnader i andelen 11-, 13- och 15-åringar som har lätt eller mycket lätt för att prata med mamma eller pappa om saker som bekymrar dem.

Skolan

Det är stora regionala skillnader i andelen elever som tycker mycket bra om skolan. Detta gäller flickor och pojkar i alla tre åldrar. Det är också relativt stora regionala skillnader i andelen elever som känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet, framför allt bland pojkar.

De regionala variationerna i andelen elever som har högt socialt stöd från klasskamrater är små bland de yngre eleverna och större bland de äldre. Samma mönster ses i andelen elever som har högt socialt stöd från lärare.

Det är stora regionala skillnader i andelen elever som har blivit mobbade i skolan. Detta gäller flickor och pojkar i alla tre åldrar.

Sociala medier

Det är relativt stora regionala skillnader i andelen 11-, 13- och 15-åringar som har en intensiv användning av sociala medier. Vidare är det stora regionala skillnader i andelen 11-, 13- och 15-åringar som har en problematisk användning av sociala medier.

Andelen 11-, 13- och 15-åringar som har blivit nätmobbade skiljer sig också mycket mellan regionerna.

Fysisk aktivitet och matvanor

Det är stora skillnader i fysisk aktivitet mellan regionerna. Det finns även regionala skillnader i träning. Detta gäller alla tre åldrar.

Det är små regionala skillnader i frukostvanor bland 11-åringar. Skillnaderna är större bland 13- och 15-åringar.

Frukt- och grönsaksätandet bland 11- och 13-åringar skiljer sig mellan regionerna. Bland 15-åringar är skillnaderna stora.

Det är små regionala skillnader i godisätande och läskdrickande bland 11-åringar. Skillnaderna är större bland 13- och 15-åringar.

Alkohol, tobak och narkotika

Det är stora regionala skillnader i andelen 11-, 13- och 15-åringar som varit berusade, använt tobak och provat cannabis.

Allmän hälsa

De regionala skillnaderna i självskattad hälsa är små bland 11-åringar. Skillnaderna ökar dock med stigande ålder och bland 15-åringar är de stora.

Vidare finns regionala skillnader i andelen elever med en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat hälsoproblem.

Andelen elever som borstar tänderna två gånger om dagen är ungefär densamma i alla regioner.

Sexuell hälsa

Det är stora regionala skillnader i andelen 15-åringar som har haft samlag, både bland flickor och pojkar.

Stora regionala skillnader finns också i andelen 15-åringar som använt p-piller, kondom, akut-p-piller respektive annan metod vid senaste samlaget, bland både flickor och pojkar.

Psykiskt välbefinnande

Det finns regionala skillnader i livstillfredsställelse i alla tre åldrar.

Kroppsuppfattning

Det finns regionala variationer i andelen elever som tycker att de är för tjocka, framför allt bland pojkar.

Självrapporterade hälsobesvär

Det är överlag små regionala skillnader i andelen som har haft minst två hälsobesvär, mer än en gång i veckan, under de senaste sex månaderna. Skillnaderna är större bland pojkar än flickor i 13- och 15-årsåldern.