Friluftslivets roll i folkhälsopolitiken
Friluftsliv och naturupplevelser bidrar till viktiga resurser för en god folkhälsa som också kan påverka de skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper i befolkningen. Flera av folkhälsopolitikens målområdena har en mer eller mindre tydlig koppling till friluftslivspolitiken.
Några exempel på målområden
Det är viktigt att alla barn får en bra start i livet. Goda uppväxtvillkor som stimulerar deras tidiga utveckling, inlärning och hälsa är avgörande för att uppnå jämlik hälsa som barn och som vuxen. Våra levnadsvanor grundläggs tidigt i livet, vilket också gäller friluftsvanor.
Barn som från tidig ålder ges möjlighet till att utveckla känslomässiga band till naturen och till platser kan bli mer positiva till naturen och till att utöva friluftsaktiviteter. Detta kan i sin tur skapa ett intresse för naturen i ett större sammanhang och till en hållbar livsstil.
Ett boende och en närmiljö med bra kvalitet kan fungera som plats för återhämtning och rekreation och fylla en viktig funktion för att bidra till en god och jämlik hälsa.
Tillgång till en vardagsnära natur som inkluderar tillgängliga grönområden ger möjlighet till regelbundna besök, vilket har betydelse utifrån flera hälsoaspekter. Den utgör bland annat en plats för möten mellan människor, och en viktig miljö för barns lek och utveckling. Rätt utformad kan den också främja fysisk aktivitet i olika former för både barn och vuxna.
Levnadsvanor är ett centralt område för att uppnå jämlik hälsa. Regeringen har också uttalat ett delmål om – Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Stillasittande, övervikt och obesitas men även en ökad psykisk ohälsa är några av folkhälsans utmaningar.
För att bromsa den negativa utvecklingen behöver närmiljön planeras så att den ger möjlighet och stimulerar till regelbunden motion och hälsosamma levnadsvanor. Fysisk aktivitet, lek, rörelse och friluftsliv som är bra för hälsan främjas till exempel genom att skapa och bevara parker och grönområden, och genom planering av gång- och cykelvägar.
Uppföljning av friluftslivsmålen
Alla människor ska få möjlighet att uppleva naturen. Det övergripande målet med friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och att utöva friluftsliv, där allemansrätten är en grund för friluftslivet (prop. 2009/10:238). De tio friluftslivsmålen handlar om att genomföra åtgärder så att förutsättningarna för friluftslivsutövandet förbättras.
Bild. 10 mål för friluftslivspolitiken.
10 mål för friluftslivspolitiken är God kunskap om friluftsliv, Tillgänglig natur för alla, Starkt engagemang och samverkan, Allemänsrätten, Tillgång till natur och friluftsliv, Attraktiv tätortsnära natur, Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling, Skyddade områden som resurs, Friluftsliv i skolan, Friluftsliv för god folkhälsa.
Folkhälsomyndigheten ansvarar för att följa upp målet ”friluftsliv för god folkhälsa” som handlar om ”att skapa goda förutsättningar för människor att vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet".
Fysisk aktivitet är ett viktigt område, men det finns behov av att även belysa andra aspekter av friluftslivets betydelse för folkhälsan som möjligheten till avkoppling, rekreation och återhämtning. I vårt arbete kopplar vi ihop dessa aspekter.
Friluftslivsmålen följs upp vartannat år. Senaste uppföljningen gjordes 2025. Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Skolverket, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket gör uppföljningen. Naturvårdsverket ansvarar för samordningen.