Främja rörelse inom arbetslivet

Den här sidan ger en överblick över varför arbetslivet som sektor är viktig för att skapa rörelse, vilka aktörer som påverkar arbetet och vad arbetsplatser kan göra för att främja rörelse.

Varför är det viktigt att främja rörelse?

Arbetslivet spelar stor roll för hur mycket rörelse yrkesverksamma vuxna får på en dag. Att sitta still långa perioder ökar risken för ohälsa, medan korta avbrott och varierade arbetsställningar stärker både fysisk och psykisk hälsa.

Inom många yrken rör man sig mycket – men ofta på samma sätt. Därför är det viktigt att skapa möjlighet till rörelsevariation: att växla mellan olika arbetsställningar och typer av rörelse under dagen. Det kan handla om att variera mellan sittande, stående, gående arbete och mellan arbetsuppgifter med olika belastningar.

För arbetstagaren minskar rörelsevariation risken för ohälsa och stärker både fysisk och psykisk hälsa. För verksamheten betyder det medarbetare med bättre arbetsförmåga och lägre sjukfrånvaro. Tillsammans stärker det möjligheten till ett hållbart arbetsliv.

Film arbetslivet

Så kan arbetsgivare bidra till jämlik hälsa

Alla medarbetare har inte samma möjligheter till rörelse på jobbet. Personer i fysiskt tunga yrken eller de som arbetar skift kan ha svårt att variera arbetsställningar eller ta återhämtande pauser. Personer med funktionsnedsättning kan behöva särskilda anpassningar eller stöd för att möjliggöra rörelse och rörelsevariation under dagen.

När arbetsplatser planerar för variation, ergonomi och återhämtning minskar skillnaderna i hälsorisker. Det stärker både arbetsmiljön och möjligheten att arbeta hållbart över tid.

Så kan rörelse och rörelsevariation ökas

Enligt arbetsmiljölagen ska alla arbetsplatser arbeta systematiskt med arbetsmiljön. Det betyder att arbetet behöver planeras så att belastning, variation och återhämtning fungerar under arbetsdagen.

För att öka rörelsevariation på arbetsplatsen behövs både beslut från ledning och chefer och förändringar i hur arbetet organiseras. Här är exempel på vad arbetsplatser kan göra – oavsett bransch och typ av arbete.

Skapa rätt förutsättningar för rörelse och rörelsevariation

• Ge chefer och medarbetare kunskap om varför rörelsevariation är viktig och hur det kan byggas in i arbetsdagen – till exempel genom att variera mötesformer eller lägga in korta pauser.
• Se över lokaler, arbetsplatser och utrustning så att det går att växla mellan olika arbetsställningar och arbetsuppgifter, till exempel med höj- och sänkbara bord eller annan ergonomisk utrustning.

Planera för en varierad arbetsdag

• Uppmuntra till rörelsevariation under hela arbetsdagen.
• Variera mellan stående, sittande och gående arbete när det är möjligt.
• Anpassa arbetsuppgifter för att minska ensidiga eller fysiskt tunga moment.

Gör det enkelt

• Skapa ytor och rutiner som gör det enkelt och naturligt att ta korta avbrott för rörelse och återhämtning.
• Underlätta aktiv pendling (att cykla, rulla eller gå) genom att till exempel erbjuda cykelparkering och omklädningsrum.

Använd det systematiska arbetsmiljöarbetet

• Undersök arbetsmiljön regelbundet för att få syn på stillasittande, stillastående eller fysiskt tunga arbetsmoment.
• Bedöm om belastningen för medarbetarna kan vara en risk för ohälsa. Varar den för länge, för ofta eller är den för tung?
• Genomför åtgärder som minskar riskfyllda arbetsmoment och ökar möjligheterna till rörelsevariation. Går de inte att genomföra åtgärderna direkt, dokumentera dem i en handlingsplan.
• Följ upp vad åtgärderna har för effekt och justera arbetsmiljöarbetet om riskerna finns kvar eller om nya uppstår.

Vem gör vad i arbetslivet?

Möjligheterna att främja rörelse i arbetslivet formas av beslut på olika nivåer – från nationell styrning till hur enskilda arbetsplatser organiseras. Här är en överblick över vilka aktörer som påverkar vad.

• På nationell nivå påverkar beslutsfattare och olika myndigheter genom arbetsmiljölagstiftning, föreskrifter och nationella strategier som sätter ramar för belastning, ergonomi och återhämtning i arbetslivet. Myndigheters kunskapsstöd vägleder hur rörelsevariation kan bli en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Viktiga myndigheter är exempelvis Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
• Regioner bidrar genom att samverka med kommuner, företagshälsovård och andra regionala aktörer inom arbetslivet. Det kan till exempel handla om kunskapsstöd och insatser via regionala arbetsmiljöprogram.
• På lokal nivå påverkar kommunala verksamheter och lokala aktörer genom hur de styr, följer upp och resurssätter arbetsmiljöarbetet i sina verksamheter.
• På verksamhetsnivå skapar arbetsgivare, ledning och chefer förutsättningar genom organisation, prioriteringar, resurser, arbetsmiljörutiner och ergonomisk utrustning.
• HR- och arbetsmiljöfunktioner utvecklar arbetssätt och stödmaterial och bidrar till en kultur där rörelsevariation ses som en naturlig del av arbetsmiljön.
• Skyddsombud och företagshälsovård identifierar risker och ger stöd kring belastningsergonomi och variation.

Fyra insatsområden för att främja rörelse

För att öka möjligheterna till rörelse i samhället mer genomgripande och långsiktigt behöver fyra områden prioriteras. De ger en riktning för hur det rörelsefrämjande arbetet kan stärkas och utvecklas. Så här kan områdena förbättra förutsättningarna till rörelse inom arbetslivet:

Stärk kunskapen

Sprid kunskap till arbetsgivare, chefer, HR- och arbetsmiljöfunktioner om varför rörelsevariation är viktig och hur små förändringar i arbetsdagen kan minska belastning och stärka hälsan.

Prioritera platser och ytor

Skapa miljöer som gör det lätt att ta aktiva pauser: till exempel höj- och sänkbara bord, ytor för rörelse och god belysning som uppmuntrar till att stå eller gå en stund.

Använd regelverk och riktlinjer

Integrera rörelse i arbetsmiljöarbetet och förbättra hur ergonomiska riktlinjer följs.

Följ upp arbetet och använd resultaten

Följ upp hur arbetsplatser arbetar med rörelsevariation och stillasittande, och hur insatserna fungerar över tid. Använd resultaten för att bedöma om åtgärderna minskar risker och om något behöver justeras i arbetsmiljöarbetet.

Läs mer

• Skapa rörelse och belasta rätt i arbetslivet
• Arbetsmiljöverkets föreskrifter (av.se)